Ideon - Pålsjö - Industrimiljöer i Lunds kommun
Historik
I detta område grundades ett tegelbruk av handelsmannen O Jönsson, som 1837 hade köpt en tomt här. Marken med tegelbruk och torklada köptes och ägdes 1855-67 av handelsmannen Paul Isberg, som gav upphov till namnet Pålsjö tegelbruk. Förutom takpannor tillverkade man här dräneringsrör. Tegelbruket köptes av staden 1949 och bolaget tilläts fortsätta driften ett tag, men kort därefter revs byggnaderna. Marken hade nu blivit intressant för staden Lunds expansion och så småningom för utbyggnaden av Lunds tekniska högskola. Dammarna inom det nuvarande teknisområdet utgör de sista resterna av de lertäkter som uppstått i samband med tegelbrukets verksamhet.
Jämte tegelbruket fanns från 1918 även Hugo Nordströms Handsk & Garverifabrik i området. Denna rörelse blomstrade under efterkrigsåren, för att så småningom upphöra i mitten av 1960-talet. Byggnaderna fick dock snabbt ett liv efter detta och används och förvaltas idag av Akademiska hus.
Till en av de äldre verksamheterna i området hör Draco, idag AstraZeneca. Draco etablerade en anläggning vid Dag Hammarskölds väg som invigdes 1961 och har sen expanderat kraftigt. Detta är det mest dominerande läkemedelsföretaget i Lund. Ännu ett exempel på den snabbt växande läkemedelsbranchen är bioteknikföretaget Active Biotech beläget norr om AstraZeneca i en anläggning uppförd alldeles i början av 1990-talet för Kabi Pharmacia.
Som en självständig del av Pålsjöområdet betraktas idag Ideon, Sveriges första och största forskningspark. Affärsidén är att attrahera såväl nystartade som etablerade tillväxtorienterade forsknings- och utvecklingsföretag genom att erbjuda en gynnsam miljö präglad av nytänkande, adekvata nätverk samt ändamålsenlig service av hög kvalitet.
Som en självständig del av Pålsjöområdet betraktas idag Ideon, Sveriges första och största forskningspark. Affärsidén är att attrahera såväl nystartade som etablerade tillväxtorienterade forsknings- och utvecklingsföretag genom att erbjuda en gynnsam miljö präglad av nytänkande, adekvata nätverk samt ändamålsenlig service av hög kvalitet.
Områdets karaktärsdrag
Företagsområdena Ideon och Pålsjö utgör tillsammans en långsmal kil mellan Autostradan E 22 i öster och Tekniska högskolan i väster. De skiljs åt av Scheelevägen som slingrar sig i nord-sydlig riktning. Anlagda parker i området är Forskarparken i söder respektive Scheeleparken längre norrut. Området upptas av stora anläggningar (Ideon, AstraZeneca, Active Biotech, Axis) varav flertalet beskrivs mer ingående nedan. Längst norrut närmast Norra Ringen har Gambro expanderat sin verksamhet i kv Stockholmsledet (se beskrivning under Norra Fäladen). I området råder idag dessutom febril byggverksamhet och snart är de gamla ängarna fullt bebyggda.
Ursprunglig planering av Företagsbyn Ideon. Ur Modern arkitektur i Lund, s 88.
På skissen daterad 1991 kan man se hur Astra Draco planerades.
Ombyggnadsritning från 1928 med handskfabriken sedd från norr. Ursprungsritningen är daterad 1919 och signerad A. Persson.
Beskrivning av enskilda fastigheter/anläggningar
Kv Studentkåren 2, kv Vätet och kv Syret
I dessa kvarter har Forskarbyn IDEON vuxit fram sedan 1983. Detta år flyttades TV2-barackerna från Stockholm och blev Kuvösen i Lund. Härefter följde en intensiv byggnation som pågår än idag. Anläggningen omfattar idag mer än 100000 kvadratmeter kontor och laboratorier. Här finns drygt 200 företag och ca 2000 anställda.
Forskningsparken som fenomen uppstod vid berömda universitet i USA, ex Stanford Research Park 1951. Härifrån spreds tanken till England, där det i början av 1970-talet började växa upp forskningsbyar kring universiteten, speciellt vid Cambridge. Syftet var att skapa ett forum där forskare och näringsliv kunde mötas. Härifrån hämtades inspirationen till en forskningsby i anslutning till Lunds universitet. Förverkligat genom bildandet av stiftelsen SUN – Samverkan Universitet Näringsliv – som också står som beställare till uppförandet av anläggningen. Det hela möjliggjordes genom att Ingvar Kamprads IKEA tilläts använda sina stora investeringsfonder som de inte hade investeringsobjekt för i Sverige för att bygga en forskningsby i Lund.
Bakom anläggningens arkitektoniska utformning står Anshelmgruppen genom Peter Torudd. Den bärande idén för konceptet forskningsby var enligt arkitekten, att skapa en miljö som genom sin utformning stimulerar till interaktion och synergieffekter mellan närliggande forsknings- och utvecklingsprojekt inom universitet och näringsliv. Strukturellt har forskningsbyn två huvudkomponenter: dels en gemensam entréhallsbyggnad, dels de enskilda kontors- och laboratoriebyggnaderna. Byggnadskropparna har symboliskt liknats vid skepp som ligger förtöjda vid kaj, redo att när tiden är inne kasta loss. Stommen i entréhallsbyggnaderna är av limträ. Laboratorier och kontorsbyggnader har bärande fasader av sandwichelement, som vitmålats. Fasaderna innehåller även partier klädda med aluminium, glas eller liggande träpanel.
Den ursprungliga planeringen av forskningsbyn har med tiden frångåtts. Vid fortsatt utbyggnad av Ideon i slutet av 1990-talet lämnades skeppssymboliken och en ny typ av byggnader uppfördes. Bakom dessa står dels Peter Torudd ArkitekterAB, som fortsatt med vitmålade betongelement i fasader som vänder sig mot det ursprungliga Ideon. Byggnaderna har dock en betydligt större volym och resterande fasader är till större delen klädda med aluminium. Ytterligare byggnader uppförda på Ideonområdet har ritats av Uulas Arkitektkontor AB, Kristianstad. Med t ex byggnad Alfa 2 har man fört in en ny byggnadstyp i området och använt bl a rödgult tegel som fasadmaterial. Fasaderna på Deltahusen i kv Syret är klädda med aluminium, däremellan klargula fasadpartier.
I Ideonområdet, där de olika byggnadsetapperna och husen alltså benämns Alfa (kv Studentkåren), Beta (kv Vätet), Gamma och Delta (kv Syret), pågår livlig byggverksamhet och ännu är området inte färdigbyggt.
Vätet
Vätet
Vätet
Vätet
Vätet
Vätet
Vätet
Syret
Syret
Syret
Syret
Syret
Syret
Syret
Kv Reuterdahl 6 och 8
I forskningsanläggningen på dessa tomter har arbete för att ta fram läkemedel som svarar mot angelägna medicinska behov hos patienter över hela världen pågått sedan 1960-talets början. En tidig produkt var Alvedon, tidigt skedde dock en profilering mot läkemedel för luftvägar och lungor. Några av de mest kända produkterna från Lund är storsäljaren Nezeril näsdroppar, lanserad 1964 och läkemedlet Bricanyl mot astma, som skapade möjligheter för vidare expansion av företaget. Dessutom astmamedicinerna Symbicort® och Pulmicort®, Rhinocort ® mot rinit (inflammation i näsans slemhinna), samt pulverinhalatorn Turbuhaler ®, som används för att tillföra läkemedel till andningsvägarna. Symbicort används också för behandling av KOL.
De första byggnaderna i kvarteret Reuterdahl 6, som uppfördes av läkemedelsföretaget AB Draco, kunde invigas 1961. Företaget bildades av Astra som ett försäljningsbolag 1956 och hette inledningsvis Draco, Lunds Farmaceutiska AB. Härefter har företaget bytt namn och ägare ett antal gånger och anläggningen har expanderat kraftigt norrut, huvudsakligen på andra sidan Tunavägen i kv Reuterdahl 8.
De första kontors- och laboratoriebyggnaderna ritades av arkitekterna Jan- Erik Lund och Sören Nielsen på Kjessler & Mannerstråle AB. Redan 1963 planerade man för den första förbindelsegången i anläggningen – ett inslag som upprepats flera gånger sedan dess och som blivit kännetecknande för anläggningen som helhet. Med en sprängskiss redovisar arkitekterna hur man tänker sig ytterligare utvidgning av lokalerna genom påkopplade vinkelbyggnader till de ursprungliga byggnaderna.
Redan i slutet av 1960-talet expanderar anläggningen och när planer på forskningslab III presenteras 1977 är kv Reuterdahl 6 söder om Tunavägen i princip fullt. Man har då frångått den ursprungliga planen och bygger i stället långsmala längor i nord-sydlig riktning. Det utmärkta skyltläget utmed Riksväg 15 (E22:an) utnyttjas genom en stor skylt som markerar platsen för DRACO Läkemedel. Under denna period är det arkitekten Archibald Frid, Bromma, som ansvarar för arkitektritningarna.
Från 1978 till 1995 anlitas HJS Arkitektkontor AB i Stockholm. Arkitekterna bakom detta företag är Jane Holmberg, Hans Jondal och Ingemar Ståhl. Eftersom denna period kännetecknas av stora såväl nybyggnads- som om- och tillbyggnadsprojekt har detta arkitektkontor satt sin prägel på anläggningen. Arkitekturen är ganska återhållsam och sticker inte ut. Däremot går det gula fasadteglet som en röd tråd genom anläggningens byggnadshistoria, med början i de äldsta byggnaderna från 1960. Murningsdetaljer är också något man arbetat extra med, vilket ger en viss kvalitetskänsla åt arkitekturen. Fönsterna är vita eller grå (aluminium), liksom alla plåtdetaljer. Dessa byggnadselement används för att framhäva horisontaliteten. Förbindelsegångarna är som nämnts ett annat karaktärsdrag för anläggningen. Genom detta interna gångbrosystem ovan mark hänger flertalet av byggnaderna inom anläggningen samman. Dels för ökad inre säkerhet, dels för att personalen ska slippa gå ut i den skånska snålblåsten. Den kanske mest motiverade, den som sammanbinder anläggningarna norr respektive söder om Tunavägen, tillkom 1990. Omsorg om markplaneringen är ännu en detalj som kännetecknar denna expansionsfas, framförallt i kv Reuterdahl 8, åtminstone enligt ritningarna. För denna står huvudsakligen Landskapsarkitekterna Svenska Landskap AB.
Den första byggnaden HJS Arkitektkontor ritar för Draco är också den första byggnaden på andra sidan Tunavägen, ”Kontor 80”. I rask takt åtföljt av Lab 81, Lab 83 söder om Tunavägen och 1983 Personalbyggnad med matsal och sporthall samt Kontor 84 norr om. I stort sett varje år tillkommer nya utbyggnadsprojekt och idag är nästan hela kv Reuterdahl 8 färdigbyggt.
Från 1991 benämns anläggningen Astra Draco. 1999, i o m sammangåendet mellan Astra och Zeneca blir anläggningen i Lund en forskningsenhet inom Astra- Zeneca. Här finns dock ingen produktion idag. AstraZenecas största produktions- och varuförsörjningsenhet är i huvudsak förlagd till Södertälje, där enligt uppgift världens största tablettfabrik är belägen. Inom dagens AstraZeneca arbetar cirka 1 200 medarbetare i Lund. Verksamheten är inriktad på forskning och utveckling av nya läkemedel för att behandla andningsvägarnas sjukdomar och inflammatoriska sjukdomar.
Studentkåren 4
1919 godkändes ritningar till uppförande av fabriksbyggnad vid Tunavägen i nuvarande kv Studentkåren 4 för Fabrikör Nordström. Nordströms handskfabrik hade startat redan 1876 men utvecklades i större skala först en bit in på 1900- talet. Den nyuppförda fabriksbyggnaden inkluderade även garveri, som kom att specialisera sig på garvning och färgning av svensk renhud. Denna rörelse förutsatte ett fritt läge utanför själva staden Lund, så som fallet var vid denna tid i Pålsjöområdet. Försäljningen sköttes från en centralt belägen butik vid Bredgatan.
Rörelsen och lokalerna expanderade kraftigt under mellankrigstiden. Bl a uppförs en hög industriskorsten 1932, riven idag. Efter kriget tog utvecklingen fart igen. Mellan 1947 och 1955 gjordes ett antal större tillbyggnader och förändringar. Däribland tillbyggnad för lager och transformator. Verksamheten stod nu på sin topp. Nordströms Handskfabrik var den största och ledande av sitt slag inom riket när det gällde tillverkning efter den sk franska tillskärningsmetoden. 1950 hade man 260 anställda i fabriken, 23 arbetade i garveriet. Men nu började konkurrensen från utlandet hårdna och konjunkturerna vika.
Vid mitten av 1960-talet flyttades verksamheten i Lund till Portugal. Lokalerna togs över av Statens provningsanstalt och sedan av universitetet. Anläggningen förvaltas idag av Akademiska hus, som har förvaltningskontor i lokalerna. Exteriört har de ursprungliga gula tegelfasaderna försetts med tunn slamning (jfr Stadshallen i Lund). Fönstersättning och det långa ”fönsterbandet” i vindsvåningen känns igen från de äldsta ritningarna. De flesta fönster är utbytta och idag ospröjsade. Detaljer i murverket så som stickbågar och takfotslister är ännu synliga. Även om den f d handskfabriken är kraftigt ombyggd och förändrad utgör den ett gott exempel på möjligheterna med återanvändning av industribyggnader av denna kaliber. Byggnader vars kvaliteter ligger i enkelheten och det gedigna hantverket.
Forskaren 1
Anläggningen byggdes ursprungligen för Pharmacia LEO Therapeutics AB, Preklinisk Forskning Lund. Ritningarna är daterade 1989-1991 och upprättade av Liljewall Arkitekter AB, arkitekterna Ch. Liljewall och L-E Karlsson. Redan 1991 godkändes bygglovsritningar angående skylt som anger KABI Pharmacia. Ägarförhållandena är turbulenta och skylten måste ändras 1993 till Pharmacia (Research center). Samtidigt uppförs en tillfällig paviljongbyggnad. 1994 planeras för en större framtida expansion - ”Utbyggnad 97”, för Pharmacia & UpJohn. Samma arkitektfirma anlitas, nämligen Liljewall Arkitekter AB.
Den ursprungliga anläggningen utgjordes av tre byggnader belägna kring och förbundna genom ett överglasat korsformat gatusystem. Fasaden åt väster och Scheelevägen är symmetriskt uppbyggd. Fasaderna är klädda med kvadratiska emaljerade plåtkassetter i varierade ljusa färgtoner.
Byggnadens plan ser efter tillbyggnaden 1997 ut som en katedral med det latinska korset som ideal. I detta sammanhang fick fasaderna dessutom sin ganska spektakulära färgsättning där betongpelare och betongsockeln accentuerats genom kraftfulla färger (rött och lila). Det verkar som om behovet att synas i området har ökat och kanske även en markering att det startat ny verksamhet i anläggningen.
1998 förvärvade nämligen Active Biotech forskningscentret. Active Biotech AB är ett bioteknikföretag fokuserat på forskning och utveckling av läkemedel. Företaget har en stark forskningsportfölj med fokus i första hand på autoimmuna/ inflammatoriska sjukdomar och cancer. Huvudprojekten innefattar unika substanser med immunmodulerande egenskaper, avsedda för behandling av bl a multipel skleros, samt ett nytt koncept för behandling av cancer.
