I Lund - Här bor man - Bostadsområden i Lunds kommun 1945-2005

Kring 1950 var Lund en stad med växtvärk, på ett halvsekel hade invånarantalet mer än fördubblats och staden vuxit ut åt alla håll. Många stod utan bostad, eller bodde i äldre bostäder utan all bekvämlighet. Kommunen hade redan på 1930- talet byggt bostäder för mindre bemedlade, dels barnrikehusen på Rådmansvången, dels Östra småstugeområdet, som aldrig kallades annat än Negerbyn på grund av de funktionalistiska småhusen med vitputsade fasader och platta tak (ytligt påminnande om nordafrikansk stadsbebyggelse). Den moderna arkitekturen hade uppenbarligen svårt att vinna acceptans i universitetsstaden.

1947 bildades det kommunala Lunds stads fastighets AB (1971 ändrades namnet till Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF). De första 15–20 åren var utbyggnadstakten rätt modest, som mest färdigställdes ett hundratal lägenheter ett enskilt år. Andra byggherrar, som de kooperative HSB och Svenska Riksbyggen, eller de privata byggmästarna, som var samlade i Lunds Byggmästargille, var ofta med och bebyggde nya områden tillsammans med det kommunala bostadsbolaget. Även Akademiska Föreningen och Landstinget var tidvis stora byggherrar i Lund.

1960 hade invånarantalet i Lund ökat till 42 850 personer och de kommande femton åren var ökningstakten i genomsnitt 2,6 procent. Vid ingången av 1975 var invånarantalet uppe i 58 224 personer bosatta i Lund, i hela kommunen 75 468. Bostadsbristen var ett problem i Lund 1960 och ännu 1970 fanns till exempel 2 244 trångbodda hushåll (enligt norm 2: mer än två personer per rum, kök och vardagsrum undantagna), vilket var tio procent av samtliga hushåll. Samtidigt bodde åtta procent av hushållen i lägenheter som saknade moderna bekvämligheter och de bostadssökande uppgick till 6 283 personer.

Under första hälften av 1960-talet färdigställdes det årligen något över 1 000 lägenheter i Lund, bortsett från 1961 då det inte producerades fler än 532 lägenheter. Andra hälften av 1960-talet var årsgenomsnittet lite drygt 2 000 lägenheter. Knappt 20 procent var småhus. LKF var den största byggherren och svarade i slutet av 1960-talet för över hälften av alla nya lägenheter som färdigställdes. 1970 halverades bostadsbyggandet och 1973 färdigställdes inte fler än 676 lägenheter i Lund. Samtidigt ökade andelen småhus och utgjorde 1972 mer än hälften av alla nya lägenheter. Föga förvånande minskade LKF sitt byggande, medan den privata sektorn ökade.

Till skillnad från många andra kommuner uppstod däremot inget regelrätt bostadsöverskott i Lund och inflyttningen till staden fortsatte. Under 1980-talet till kom 5 260 bostäder i Lund, vilket förvisso var en rejäl minskning sedan 1970- talet och mindre än en tredjedel jämfört med rekorddecenniet, 1960-talet. Bostadsbyggandet minskade ytterligare på 1990-talet för att i likhet med riksgenomsnittet öka igen i början av 2000-talet. Nya bostäder har dels byggts som nya årsringar till befintliga områden i stadens utkant, dels som förtätningar av befintliga områden. I mindre del har en del före detta verksamhetsområden bebyggts med bostäder.