Hyphoff 5
| Hyphoff 5 | |
 Hyphoff 5 | |
| Information | |
|---|---|
| Namn | Rosenvillan |
| Adress | Finngatan 14 |
| Byggnadsår | 1907-08 |
| Byggherre | Anatomiprofessor Ivar Broman |
| Arkitekt | Anatomiprofessor Ivar Broman |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistoriskt värdefull byggnad |
Villan består av en smal vitputsad länga längs med gatan. Mot gatan har den en våning och mot gården två, och vid gavlarna lägre byggnadsdelar. Högrest mansardtak som knäcker två gånger på gatusidan och en gång på gårdssidan. Det är klätt med rött tegel och har en kraftig takfotslåda av gråmålad plåt. Frånsett de profilerade fönsterbänkarna saknar fasaderna i stort sett dekorationer, istället har man arbetat med byggnadsvolymen samt fönsternas utformning och placering. Mot gatan en centralt placerad frontespis med mjuka former och ett stort trapphusfönster. Den flankeras av två takkupor. Fönsterna avslutas med tudorbågar och över det stora hallfönstret en förhöjning av takfoten. På gårdsfasaden har man arbetat med grupper om tre höga smala fönster som tillsammans bildar en enhet. På bottenvåningen är de försedda med tudorbåge medan de på övervåningen är rakslutna med rundade hörn. På olika ställen grupper av tre små, ovala fönster med blyspröjsade glasmålningar. Entrén är belägen på norra gaveln i en krenelerad byggnadsdel med altan på taket.
Den fernissade dörren är dekorerad med inskurna rosor och har en råglasruta som skyddas av ett svart smidesgaller vars överdel har formats som naturalistiska rosor. På nordgaveln även ett fält med initialerna IBD, byggnadens namn och byggnadsår, samt däröver en rosengirland. På södra gaveln en putsad glasveranda som användes som växthus. Till trädgården framför huset en smidesgrind, dekorerad med rosor, mellan grindstolpar av granit, med initialer och byggnadsår.
Villan planerades under en lång rad år av makarna Ivar och Dagmar Broman. De bestämde tidigt att tudorbågen skulle användas till vissa fönsteröppningar och rosen som ett dekorativt element. Makarna var inspirerade av den engelska villastilen som utgick ifrån att bostaden skulle planeras utifrån den enskilda familjens behov och inte som en representationsvåning. Kännetecknande är den asymmetriska planen och den fria fönstersättningen som motiverades med att fönsterna skulle utformas utifrån de krav som varje rum ställde. En "enkelhet" i utförandet eftersträvades. Centralt på bottenvåningen ligger den stora hallen och kring den grupperar sig de övriga rummen. På övervåningen ligger sovrummen. I hallen en stor trappa i polerad rödbok, med detaljer av bildhuggaren Jöns Mårtensson, och halvfranska dörrar med ihopbladade dörrfoder och triangulära överstycken. Där finns även en öppen spis i gråglaserat tegel och däröver en bildplatta föreställande en familj apmänniskor. Plattan har utförts av byggherren liksom en stuckatur i biblioteket föreställande ett ägg omgivet av en krans med spermier. Han har även ritat en del av smidesdetaljerna. Huset var utrustat med centralvärme men har även två vitglaserade kakelugnar. Pannan från 1908 står ännu kvar i källaren. Rummen var målade med limfärg som gick från ljust gröngrått i hallen till oxblodsrött i biblioteket.
Huset köptes 1936 av föreningen för Svenska Turistföreningens Vandrarhem i Lund och fungerade också som vandrarhem ett tag, men verksamheten hade upphört innan staten köpte huset 1972. Det iordningställdes 1973-74 för slaviska institutionen. Vid det tillfället ersattes fönsterna av nya med något enklare utförande och köksdörren sattes igen. Vissa smärre förändringar skedde i planlösningen och dörrarna på övervåningen byttes ut.
Litteratur
- Dietzel-Persson 1976
