Historik Telegraf och telefon - Kommunaltekniska verk i Lunds kommun

Med den hastigt utbredda optiska telegrafen och senare den elektriska telegrafen fick tiden inom kommunikationen stor betydelse. I slutet av 1700-talet ökade kravet på snabba förbindelser mellan olika platser och individer. Det var den franska revolutionen som tvingade fram tekniska lösningar som snabbt kunde föra viktiga meddelanden över längre vägsträckor. Vid 1700-talets sista år upprättades ett telegraflinjesystem om 240km med utgångspunkt i Paris. Signalsystemet bestod av en hög stång med rörliga träarmar som hade olika tecken. Genom upptäckten av kikaren på 1600-talet var det nu lättare att avläsa signalerna på långt håll.

I Sverige hade A. N. Edelcrantz tagit upp idén med optisk signalering och utarbetat ett eget system. En hög ställning med bräder med tio vridbara luckor. Signaler sändes till nästa station genom att vertikalställa olika kombinationer av luckorna. Sveriges första optiska telegraflinje byggdes i Stockholm 1794. 1832 upptäckte Samuel Morse att en elektromagnet kunde användas som mottagare vid elektrisk telegrafering. De optiska linjerna ersattes successivt med dyrare elektrisk telegrafering, vid mitten av 1800-talet, vilka i sin tur senare ersattes av elektriska telefonstationer. 1857 sträckte sig telegrafnätet genom Sverige och byggdes ut med ett stort antal nya stationer i landet under de kommande åren.

År 1853 beslöt regeringen att den första elektriska telegrafen (morsetelegrafi) skulle införas i landet, Televerket grundades. I Sverige var Televerket ett självständigt verk med ansvar för telegram och telefoni. Vid denna tid satsades enorma summor på uppbyggnaden av en modern infrastruktur i Sverige. Telekommunikationerna var inget undantag. Enligt en plan för anläggning av elektriska telegraflinjer i riket, skulle i fösta hand telegraflinje upprättas mellan Stockholm och Uppsala till Göteborg och därifrån vidare till Helsingborg. I november 1853 öppnade linjen för trafik. 1854 gick linjen vidare till Malmö och över till Danmark och kontinenten. De elektriska linjerna gav möjlighet till snabbare och effektivare skrift. De tidigare optiska telegraflinjerna för telegram lades ned efter hand. I Lund hade en sådan varit uppsatt på Kungshuset, den bestod av tre fasta armar uppsatta på en hög stång med luckor som var synlig för närmaste optiska station.

De första anteckningarna om telegrafstationen i Lund är från 1855. Den första lokalen fanns på Norra gatan tomt 5, troligen nuvarande Bredgatan 24, Paradis 46, (rödmarkerad i bevaringsprogrammet). Den var stationerad i två rum en trappa upp, uthyrda av en privatperson. 1858 flyttade stationen till järnvägsstationen, 1878 till Fiskaregatan tomt 323, 1883 till Klostergatan 2, Altona 10 (rödmarkerad i bevaringsprogrammet) och 1914 till det nybyggda Televerkets huvudbyggnad på Lilla Gråbrödersgatan, Glädjen 16, (rödmarkerad i bevaringsprogrammet).

År 1876 uppfanns telefonen och 1880 fick Sverige sin första telefonstation i Stockholm. Ett år senare fick allmänheten tillgång till ett antal samtalsapparater. Användandet av telefonen spreds snabbt i Sverige och det svenska telefonnätet byggdes ut i rask takt. Ett flertal lokala telefonföreningar bildades och lokala telefonnät byggdes upp. De många lokala näten hade begränsad räckvidd. Lunds telegrafstation hade anlagts 1855 och Lunds telefonnät 1883.

1885 inkom till telegrafstyrelsen ansökningar från flera mindre orter i Skåne med begäran att telegrafverket skulle anlägga telefonnät, men antalet tecknade abonnenter var så pass lågt att telegrafstyrelsen inte ansåg sig kunna medgiva inrättandet av centralstationer utan föreslog växelstationer, vilkas lokal och betjäning abonnenterna skulle bekosta. Sådana stationer inrättades på flera orter i Skåne. Vid 1889 års slut kan det allmänna skånska telefonnätet anses vara upprättat i och med att alla större orter fått telefonförbindelser.

1888 lade telegrafstyrelsen fram en plan till ett utbyggt rikstelefonnät i Sverige. Kring 1890 gick fjärrledningsnätet från Stockholm via bland annat Hässleholm till Lund och Malmö. Telegrafverket köpte snart upp många privata telefonföreningar utöver de egna lokala näten.

De första telefonerna var manuella där växeltelefonister kopplade samtalen mellan abonnenterna. Liksom telegrafister var de flesta telefonister kvinnor. 1918 var telegraf- och telefontrafiken i Sverige i det närmaste samlad på en aktör. Härefter började telefonnätet automatiseras. Telegrafverket såg i telefonen ett hot mot telegramöverföringen men tog efter hand telefonen som hjälp för telegramöverföring.

Lunds telegraf- och telefonstations huvudbyggnad uppfördes 1914-15 i centrala Lund på Lilla Gråbrödergatan. Den manuella telefonstationen flyttades då till den nybyggda stationsbyggnaden. Även Kungliga Postverket flyttade till stationsbyggnaden där lokaler ställts i ordning för postens verksamhet. Lunds manuella telefonstation ersattes med en automatisk telefonstation av LM Ericssons fabrikat 1944.

Fram till 1920-talet kopplades alla telefonsamtal av telefonister. Den som skulle ringa snurrade på veven, en signal gick då fram till telestationen där en telefonist fick besked till vilket nummer hon skulle koppla samtalet. När allt fler började använda telefon började man fundera hur man skulle kunna förenkla ringandet. L M Eriksson lanserade i början av 1920-talet den såkallade 500-väljaren, en automatstation. Det dröjde till 1950-talet tills telefonen fanns i de flesta hem. Den ökade välfärden och efterkrigstidens framtidstro fick telefonerandet att öka kraftigt. Telefonen kompletterades vid mitten av 1900-talet med telexapparaten och telefaxen. Digitaliseringen inom teleindustrin inleddes på allvar under 1970-talet. AXE-växlarna var en av de stora digitala avgörande epokerna i Sverige. Sanart ersattes de känsliga luftledningarna i riksnätet av kablar och radiolänk. Under 1980-talet slog mobiltelefonerna igenom.

Det fysiska telenätet, bestående av ledningar, kablar, radiolänkar och växelstationer, möjliggör användningsområden som överföring av röst-, bild-, text-, och datakommunikation. Från början bestod telenätet av blankledningar på stolpar, vilket innebar stora kostnader för underhåll. Stolplinjerna har nu ersatts av kablar. 1972 var Sveriges analoga telenät helt automatiserat och de manuella växelstationerna hade förlorat sin funktion. Uppkopplingen sköttes på 1990-talet av AXE elektromekaniska stationer. Men telenätet fortsatte att förändras, idag sker utbyggnaden av det digitala marknätet parallellt som användandet av mobiltelefoni är stort. Under början av 1990- talet ökade antalet master för radio och telekommunikation. I första hand var det utbyggnaden av de tre olika mobiltelefonnät som orsakade den stora ökningen.