Gyllenkrok

Från bevaringsprogram
Kv. Gyllenkrok. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009
Gångstigen längs Gyllenkroks allé mot kvarterets bebyggelse.

Nya gator

Kvarteret i dess nuvarande form bildades först vid 1900-talets början. Sedan slutet av 1800-talet hade det funnits planer på att dra fram nya gator i lågexploaterade delar av staden, för att möjliggöra ny bebyggelse. Sydvästra delen av Lunds stadskärna — det område som idag utgör kvarteren Södertull, Gyllenkrok och Svanelyckan — var en sådan avsides och föga bebyggd del av staden. På 1800-talet började den gamla stadsvallen utnyttjas som promenadplats av studenter och genom ett kungligt brev 1821 gjordes den tillgänglig för alla stadsbor. 1858 tillkom ännu en promenadplats i området — den Gyllenkrokska promenaden, anlagd av friherre Gösta Gyllenkrok.

1902 föreslog byggnadsnämnden en rad gaturegleringar och bland dessa en ny gata utmed den Gyllenkrokska promenaden. Förverkligandet fick emellertid anstå till 1910, då staden hunnit förvärva den s k Korgmakarlyckan innanför Södertull. I en första etapp drogs gatan ej längre än till den korsande Magnus Stenbocksgatan. 1936 förlängdes den fram till Södertull. Magnus Stenbocksgatan, som förbinder Gyllenkroks allé och Stora Södergatan utlades redan 1906—1907. Upphovet till denna gata finns inte i byggnadsnämndens förslag från 1902, utan den tycks ha tillskyndats av en enskild person, nämligen arkitekten Fredrik Fredriksson. Han ägde tomterna 232, 233 och 239. Fredriksson erbjöd utan kostnad staden den mark som behövdes för en ny gata. Därigenom möjliggjordes också ett bebyggande av hans egen angränsande mark, som inom kort styckades till flera byggnadstomter. Den nya gatan gjordes 12 meter bred.

Ny bebyggelse

De nya gatusträckningarna öppnade vägen för en bebyggelse av helt annat slag än den som tidigare fanns i området. Låga hus och stora tomter med gröna trädgårdar hade varit det vanliga. Nu kom en storstadsmässig hyreshusbebyggelse som nästan maximalt utnyttjade den tillåtna byggnadsrätten. Tydligast kommer detta till uttryck i Magnus Stenbocksgatan. Den bebyggdes på båda sidor under åttaårsperioden 1906—1913. Samtliga hus ritades av Fredrik Fredriksson. Han var själv byggherre till tre av de nio nya fastigheterna. Andra uppfördes av storbyggmästarna Albin & L. Hermansson, Lars Larsson och P. N. Nilsson.

Hushöjderna ligger i regel på 14 meter, räknat till taklisten. Lunds byggnadsordning från 1899 tillät en hushöjd motsvarande gatans bredd plus en fjärdedel, d v s 15 meter. Genom att alla hus inreddes med mansardvåningar kunde emellertid utnyttjandet ökas ytterligare utan att stadgan överträddes.

Ny arkitektur

Fasaderna utmed gatan är avsedda att verka samman till en helhet: de har alla en likartad uppbyggnad men med viss variation vad gäller burspråkens form och placering, dekor och ytbehandling. Några fasader är helt putsade, men de flesta har kvaderindelad puts endast upp till en vånings höjd och däröver ett par våningar med gult eller rött kalksandtegel samt i de översta våningarna en grovt strukturerad grå puts, avsedd att kontrastera mot det släta fasadteglet. Burspråk används flitigt, omväxlande flata och mjukt rundade i formen. Ibland övergår de i ett gavelparti ovanför taklisten eller kröns av en balkong med smidesräcke. Just balkonger med smidda räcken tillhörde ofta den ursprungliga fasadutsmyckningen.

Vid hörnhusen lades speciell vikt med tanke på deras verkan i stadsbilden och de försågs i regel med torn.

De nya lägenheterna gavs genomgående en hög standard med fyra till åtta bostadsrum, varav vissa alltid förlades i fil mot gatan. Centralvärme och badrum var högmodern standard, men däremot ännu inte hiss. Ett av de tidigaste husen i Lund med personhiss torde vara Gyllenkrok 1.

Tyvärr har den arkitektoniska avsikten i flera av husen vid Magnus Stenbocksgatan gått förlorad genom okänsliga ombyggnader: socklarna har målats i för jugendstilen främmande färger, balkonger har rivits och fönsterbågar ersatts med nya utan den karaktäristiska spröjsningen i de övre lufterna.

Aktuella Fastigheter

Tidigare Fastigheter

Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt

  • Kvarteret Gyllenkrok

    Kvarteret Gyllenkrok

Hämtad från ”https://bevaringsprogram.lund.se/w/index.php?title=Gyllenkrok&oldid=33792”