Gylleholm
Kvarteret omges inte av gator på alla sidor, utan gränsar i nordöst till kvarteret Dammgården. Det nordvästra hörnet av kvarteret upptogs av Lilla Råby 13, ett torp under Hospitalsgården. Omedelbart söder därom låg Lilla Råby 5, ett gatehus med tomtmark som var bebyggd redan på 1700-talet. Resten av marken i kvarteret ingick i Lilla Råby 9, som 1868 fick namnet Gylleholm. Gårdsplatsen låg i det sydöstra hörnet av kvarteret och gården kallades för Kungagården efter vedernamnet på en av ägarna, och senare Sjölinagården efter de dåvarande ägarna. Det var en trelängad gård och de sista resterna av den försvann 1965 då de fick lämna plats för fyrklöverhusen.
Vid ett arvsskifte 1892 delades Lilla Råby 9 upp mellan syskonen Sjölin. Den gamla gårdsplatsen tillföll tre systrar gemensamt. Resten av hemmanets mark i kvarteret, liksom ett område söder därom, tillföll trädgårdsmästare Bernt Sjölin. Han lät troligen strax därefter uppföra ett bostadshus vid S Esplanaden. 1902 lät han stycka upp den södra halvan av sitt område i 34 småtomter och Gylleholmsgatan och Hyllegränd lades ut, se Kastanjen. En del tomter köptes av olika privatpersoner, men 1906 beslöt staden att köpa Bernt Sjölins resterande markinnehav, vilket skedde 1907. Även Lilla Råby 13 köptes av staden 1910. I styckningsplanen från 1902 skisserades en förlängning av Hyllegränd i nord-sydlig riktning genom kvarteret Gylleholm. Änggatan skulle förlängas västerut fram till denna. Tankarna på gatan fortlevde genom decennierna och marken väster om den döptes till kvarteret Kolonien, medan marken i sydöst blev kv Gylleholm. Först efter det att "Parentesen" definitivt hade omöjliggjort gatan slogs de bägge kvarteren samman under namnet Gylleholm. Som det gamla kvartersnamnet antyder beslutade staden 1909 att lägga ut sin del av marken till koloniområde. Merparten av stadens mark skänktes dock 1959-1962 till Smålands nation respektive Akademiska Föreningen, som där uppförde två större studentbostadskomplex. Efter det har ytterligare ett par privata tomter köpts in och bebyggts med studentbostäder. Samliga studentbostadshus är ritade av Hans Westman under en tioårsperiod.
I ladan längs västkanten inreddes så småningom en snickarverkstad. På interiörbilden står snickarmästare Olof Hansson längst t h och sonen Erik t v. Foto Per Bagge.
Gårdsplanen från syd med boningshuset, publicerad i LD 4/3 1943. Foto i privat ägo.
Arkivgatan 1937 med stallet där det en tid fanns en mjölkbutik. Foto i privat ägo.
