Gråbröder 16
| Gråbröder 16 | |
 Gråbröder 16. | |
| Information | |
|---|---|
| Adress | Stora Gråbrödersgatan 9, Klostergatan 8 |
| Byggnadsår | Hörnhus 1879, omb 1907 Klostergatan 8b 1872/79, omb 1912 gårdsbebyggelse om- och tillbyggd på 1870-talet, möjligen 1700-talsbebyggelse |
| Byggherre | Snickaremästare N. Håkansson 1870-tal |
| Arkitekt | 1907 Henrik Sjöström |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistoriskt värdefull byggnad |
1868 förvärvades återstoden av den gamla korsvirkesgården av snickaremästare N. Håkansson och i hans ägo förnyades tomtens bebyggelse till största del. 1872 uppfördes två envåningshus på ömse sidor om en äldre stallänga som låg med gavein mot Klostergatan. 1879 erhöll dessa en övre våning och sammanfogades till en enhetlig byggnadskropp. Samma år byggdes hörnhuset i tre våningar. En äldre korsvirkeslänga i norra sidan av gården inreddes till snickareverkstad, och utökades 1889 med en övervåning, inredd till tre verkstadsrum.
Hörnhuset har en välbevarad putsfasad i klassicerande stil. I samband med inredningen av den Lindstedtska universitetsbokhandeln 1907 omformades bottenvåningen med större skyltfönster och nya portar. De övre våningarna har kvaderristad puts. Mellan våningarna löper en fris respektive profilerat listverk, och den kraftigt framspringande takfoten pryds av en gesims med konsoler. Mellanvåningen har konsolburna fönsteröverstycken, medan den oversta våningen kröns av akroterier.
Byggnaden vid Klostergatan 8 B har likaså en klassicerande putsfasad. Mansardvåningen tillkom 1912, och inreddes som bostad för dåvarande bokhandelsinnehavaren. Här finns en väl bevarad inredning, ritad av möbelarkitekten Louis Nilsson, som också stod för inredningen av bokhandelns lokaler.
- Materialet nedan kommer från en revidering av Bevaringsprogrammet från 2006.
Kulturhistorisk värdering: Kulturhistoriskt värdefull byggnad
Gårdshusen består troligen av flera äldre byggnader som byggts om- och på under 1870-talet. Öster om 16 ligger 15 som inrymmer delar av Esaias Tegnérs hem, ursprungligen uppfört under 1700-talet. Till hemmet hörde en större gård vars utbredning överensstämmer med gårdshusen i 16. Den norra längan är ett halvhus i två våningar under pulpettak lagt med svart papp. Bottenvåningens fasad har gammal spritputs med släta omfattningar, övre våningen har tunn slätputs, allt avfärgat vitt. En enkel gesims skiljer botten- från övre våning. En profilerad takfotsgesims avslutar fasaden. Fönstren är inte ursprungliga men utförda som spröjsade tvåluftsfönster. Dörrarna är sentida och utförda med överljus samt glasad övre del av dörrbladen.
Det västra gårdshuset är i två våningar och bredare än norra samt med fasader åt två håll. Fasadutformningen är lik norra längan bortsett från enklare takfotsgesims och ingen mittgesims. Vinden innehåller kvadratiska ventilöppningar. I vinkeln mellan norra och västra gårdshuset står ett trapphus uppfört med fasader i klent dimensionerat korsvirke och putsade fyllningar.
Det östra gårdshuset är troligen uppfört efter 1910 och i en och en halv våning med fasader i vit spritputs och tak belagt med svart skivplåt. Gårdsytan är lagd med markbetong. Sentida skärmtak för cykelförvaring. Gårdsmiljön har i sig en stor betydelse som en välbevarad 1800-tals miljö men innehåller gårdshusen delar från den tidigare bebyggelsen ökar betydelsen ytterligare. Inför planerade förändringar av stomme och rumsindelning bör en antikvarisk förundersökning genomföras.
