Glambeck
Skriftliga källor upplyser att det 1483 fanns en gård i kvarteret vid namn Glaambech, vilket redan 1501 skrevs Glambeck. Detta fastställdes som kvartersnamn 1924.
Kvarteret ingick som en betydelsefull del i den äldsta stadsbildningen, avgränsad av de gator, som idag benämnes Stora Södergatan, Västra Mårtensgatan, Lilla Södergatan och Lilla Tvärgatan. Den del av förstnämnda gata, som ligger mellan Västra Mårtensgatan och Stora Tvärgatan, kallades i äldre tid för torggatan, beroende på att den funktionellt sett utgjorde torgets (Stortorgets) förlängning söderut. På den Vedelska kartskissen från slutet av 1580-talet är benämningen Torgegade. Utmed torgets och torggatans sidor fanns under medeltiden och fram till mitten av 1700-talet permanenta salubodar, i vilka hantverkarnas och köpmännens produkter omsattes.
Arkeologiska undersökningar har visat att det på de två sydligast belägna tomterna funnits en bebyggelse ifrån äldsta tid, framför allt utmed torggatan. Den tomt, som ligger vid Lilla Tvärgatan (nuvarande nr 5), har en gång tillhört det större prästgillet i Lund, Sodalitium majus. Efter reformationen 1536 övergick tomten i privat ägo. Av de namngivna ägarna kan nämnas fogden Hans Nielsen, som köpte den 1624. Då man påbörjade nybyggnadsarbeten 1938 anträffades på tomten två bislagsstenar med inskrifter, som kan knytas till fogden Hans Nielsen. Dessa bislagsposter kan antyda att ytterligare hus utmed torggatan efter nordtyskt mönster har varit försedda med bislag vid husens gatuingångar.
Aktuella Fastigheter
- Glambeck 4
- Glambeck 5
- Glambeck 7 (fd. Glambeck 3)
- Glambeck 9 (fd. Glambeck 3)
- Glambeck 10 (fd. Glambeck 1 & Glambeck 2)