Gernandtska lyckan
Kvarteret har fått namn efter akademiträdgårdsmästare Johannes Gernandt, som under förra hälften av 1800-talet hade en stor trädgårdsanläggning på denna plats. Området kring Prennegatans nedre del var då obebyggt och lantligt till sin karaktär. Ännu långt in på 1900-talet utbredde sig ett grönt bälte av trädgårdar och kolonier i stadens sydöstra del. Först på 1920-, 30- och 40-talen fylldes de obebyggda tomterna utmed Södra Esplanaden med bostadshus.
Kvarteret bildades genom en stadsplan från 1939. Då utlades Helgeandsgatan i hela sin nuvarande sträckning och anslöts i norr till den förlängda Korsgatan. Tullgatan hade tillkommit redan ett decennium tidigare. Kvarteret kom till största delen att bebyggas i stadens egen regi. 1924 uppfördes vid Prennegatan ett trevåningshus inrett till smålägenheter. Det var avsett att lindra den svåra bostadsnöd som alltsedan 1910-talet rådde i Lund. 1923 hade läget blivit sa allvarligt att staden tvingades inrätta ett 70-tal provisoriska bostäder, bl a i skolbyggnader och i den gamla Aspegrenska Ångkvarnen vid Lilla Södergatan. Huset finansierades till en del genom ett lån från den statliga bostadslånefond, som inrättades 1920 för att stimulera bostadsbyggandet i landet.
Stadens första pensionärshem uppfördes 1939—41 vid Prennegatan, och det följdes 1943 av ännu en länga med pensionärsbostäder vid Helgeandsgatan.
Aktuella Fastigheter
- Gernandtska lyckan 4 Fd. Gernandtska lyckan 4 och 5
- Gernandtska lyckan 5 Fd. Gernandtska lyckan 4 och 5
- Gernandtska lyckan 15 Fd. Gernandtska lyckan 14
- Gernandtska lyckan 17 Fd. Gernandtska lyckan 13
- Gernandtska lyckan 19 Fd. Gernandtska lyckan 13
Tidigare Fastigheter
- Gernandtska lyckan 4 och 5 [Fastighet som delats av]
- Gernandtska lyckan 14
- Gernandtska lyckan 13 [Fastighet som delats av]
Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt
Kvarteret Gernandtska lyckan
