Galten
Caférörelsen i Carlssons trädgård var under många årtionden en omtyckt oas i centrala Lund. Serveringen i gården vid Mårtenstorget 6 började omkring 1920, men i och med rivningarna för gatugenombrottet på 1960-talet försvann caféet med tillhörande trädgård.
När stadens kvarter namngavs år 1924, fick Galten sitt namn efter Peder Galt, en krigare och diplomat som förmodas ha residerat i kvarteret under sin tid i Lund vid 1600-talets förra hälft.
Kvarteret ligger söder om Mårtenstorget och är med omgivande gator en del av den medeltida stadsplanen. Mårtenstorget är en sentida skapelse, utlagd 1840 som kreaturstorg. Därvid blev Mårtensgatan delad i en östlig och en västlig del. Råbygatan kallades i äldre tid Lilla Råbysträtet, Lilla Tvärgatan för Tvärsträtet. Bankgatan, som tidigare hette Norra Råttesträtet eller Grymnalaresträtet, fick sitt nuvarande namn efter Tornabanken.
Under senmedeltiden uppfördes Gertrudskapell i en rad danska städer av de där verksamma S:t Gertrudsgillena. Gertrud var ett nederländskt helgon som hjälpte mot råttor och möss, men som framför allt räknades som de resandes skyddshelgon. Bevarade skriftliga källor antyder att Gertrudskapellet i Lund legat i kvarteret Galten.
1700-tal
På 1600- och 1700-talen var Lund en glest bebyggd stad. Till och med ett så centralt beläget kvarter som Galten utgjordes till stor del av trädgårdstomter och odlad åkermark. Bebyggelsen låg samlad vid Mårtensgatan. På 1700-talet tycks de flesta gårdarna ha varit hantverkargårdar. Här bodde snickarmästare, vagnmakare och skomakare. Till ett par fastigheter hörde "sädes-löckor", som sträckte sig ned till "lilla gatan i söder", det vill säga Lilla Tvärgatan.
Den östligaste gården i kvarteret, nr 187, var avsevärt större än de övriga och synes också ha varit den förnämsta. 1815 ägdes den av historieprofessorn N. H. Sjöborg. Enligt en beskrivning från detta år omfattade gården en "Caracters Byggnad", Brygghuslänga, Logelänga samt Stallänga. Boningslängan från 1700-talet var 33 meter lång, uppförd av ekekorsvirke och försedd med kvist, d v s en liten frontespis eller takkupa. Till gården hörde en större trädgård med en mängd fruktträd och "ett af timmer uppbyggdt Lusthus med Altan ofvanpå satnt en obelisk av eketräd, begge med oljefärg målade".
1800-tal
På 1840-talet anlades Mårtenstorget. Marken hade tidigare utgjort en stor privatträdgård, men donerades till staden av färgerifabrikör Jöns Petter Borg, som ville förhindra att kreatursmarknaderna förlades till S:t Petri kyrkogård. Gårdarna i torgets närhet drog nytta av de utvecklingsmöjligheter som torghandeln innebar. 1844 inrymdes en liten bod i huset vid Mårtenstorget 6. På 1870-talet hade den vuxit till en stor köpmansgård, ägd av handlande Robert Lundgren. De stadsresande bönderna brukade stalla sina hästar i hans gård.
De bönder som hade ärende till banken hade nära till en sådan. 1849 startade Torna, Bara och Harjagers Härads sparbank sin verksamhet i hörnhuset vid Bankgatan. Byggnaden ägdes av rådman A. T. Ripa. Till en början hade banken expedition i hans privata bostad i övervåningen.
Under andra hälften av 1800-talet började de stora trädgårdarna och åkerlyckorna i kvarterets södra del att styckas upp till nya tomter, och en tät småhusbebyggelse växte fram vid Lilla Tvärgatan. De sist avstyckade tomterna vid Råbygatan bebyggdes på 1870-talet.
1900-tal
Under 1900-talet kan man ana en strävan att ge kvartersfasaden mot torget ett mer storstadsmässigt och representativt utseende. Den stora hyresfastigheten vid Mårtenstorget 10 var troligen tänkt som första steget i en sådan modernisering. Den fick emellertid endast en efterföljare, Tornabankens monumentalbyggnad från 1932. I övrigt ligger en- och tvåvåningshusen från 1800-talet kvar.
I kvarterets södra del har förändringarna under 1900-talet varit desto mer drastiska. I syfte att bereda plats för ett gatugenombrott revs under 50- och 60-talen den småhusbebyggelse som vuxit fram hundra år tidigare. På samma gång försvann mycket av den grönska som fanns inne på gårdarna, bland annat den omtyckta oasen "Carlssons trädgård".
Det är viktigt att bevara vad som idag, trots allt, finns kvar av uppvuxna träd och annan vegetation. Speciellt värdefull är trädgården vid Råbygatan 4, den enda som återstår i kvarteret.
Aktuella fastigheter
Tidigare Fastigheter
- Galten 24 [Fastighet som delats av]
- Galten 23
- Galten 5
- Galten 19[ev. riven byggnad]
- Galten 7
- Galten 9
Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt
Kvarteret Galten
