Föreningen
Kvarterets form är med säkerhet densamma idag som på 1600-talet och sannolikt har de omgivande gatorna, Sandgatan, Tomegapsgatan och Sankt Annegatan haft samma sträckning under medeltiden som nu.
Fram till 1853 var kvarterets avgränsning i söder klart markerad av Biskopsgatan som var en förlängning av Stora Algatan och gick fram till Sandgatan. Genom anläggandet av Tegnérsplatsen på kvarteret Föreningens södra del och kvarteret Historiska museets norra del detta år togs den synliga gränsen mellan kvarteren bort.
Under medeltiden upptogs en stor del av kvarteret av Sankt Pauls kyrka med kyrkogård. Dess omfång motsvarade ungefär nuvarande tomten 15 och norra delen av 16, och söder om denna, vid Sandgatan låg prästens i Sankt Pauls kyrka residensgård. På 1600-talet omnämns den forna kyrkogården som John Becks hage och residenset söder därom ägdes av en professor Elfwedal.
1784 var kvarteret delat i fem tomter, en stor som upptog något mer än halva kvarteret i söder och fyra små i norr. Den stora tomten ägdes av en bokhandlare Sylwan. Gården låg i tomtens sydvästra hörn med ett bostadshus i korsvirke i två våningar utmed Sandgatan. 1830 köptes den Sylwanska gården med tomt av den samma år bildade Akademiska Föreningen och bostadshuset vid Sandgatan används som föreningshus. Redan efter tio år hade Föreningen växt ur den sylwanska gården och 1846 beslöt man att bygga ett nytt, större hus på samma tomt, norr om den gamla byggnaden. Det nya huset, som stod färdigt 1851, blev en borgliknande anläggning med tre flyglar och en mur på den fjärde sidan runt en gård. Byggnaden upptog nästan hela kvarterets bredd med östsidan i gatulinjen mot Sankt Annegatan och västsidan något indragen i kvarteret så att en öppen plats uppstod framför fasaden mot Sandgatan. Huvudentrén gjordes i sydfasaden och framför denna anlades, sedan sylwanska gården sålts och flyttats till Råbygatan, en öppen plats med staty av Esaias Tegnér, utförd av C.G. Qwarnström på en granitsockel av F.W. Scholander. Under 1850- och 60-talet användes Tegnérsplatsen som exercisplats och ibland som festplats. 1868 när Universitetet firade sitt tvåhundraårsjubileum fick platsen en liten plantering runt statyn. inhägnad med ett järnstaket och först 1899 iordningställdes platsen så som den i något förändrad form finns kvar idag.
Den nya föreningsbyggnaden fick redan 1868 en tillbyggnad mot norr utmed Sankt Annegatan. Den uppfördes i två våningar och byggdes ihop med ett äldre bostadshus i två våningar på den norra granntomten.
1834 köpte Karl XIV Johans godsförvaltare på Skarholms gods, John Ask, tomten 25 och en del av 28 i kvarterets norra del och lät där uppföra ett nytt bostadshus i korsvirke i två våningar vid Sandgatan. 1883 revs byggnaderna på tomt nr 26 söder därom och John Asks son Carl-Jacob Ask köpte då en del av tomt 26 och ytterligare en del av 28 och lät göra en tillbyggnad i vinkel mot gathuset vid Sandgatan med entré mitt på sydfasaden. Tillbyggnaden ritades av Helgo Zettervall och dess utformning anpassades helt efter en av honom föreslagen tillbyggnad av Akademiska Föreningens hus mot norr. Denna utfördes aldrig men när föreningshuset 1911 fick en tillbyggnad hölls samma fasadlinje mot väster som på den äldre delen av byggnaden så att den öppna platsen utmed Sandgatan avslutades av Asks palatsliknande bostadshus i norr.
1902 köpte Akademiska Föreningen tomt 28 F, den s.k. Aspegrenska tomten vid Sankt Annegatan. Det Aspegrenska huset som var byggt 1840 var sedan 1852 en av stadens kända studentkaserner med åtta studentrum på ovanvåningen och fem vindsrum. Efter Akademiska Föreningens övertagande 1902 kom rummen att huvudsakligen bebos av föreningens restaurangpersonal, men namnet "Aspegrenska huset" levde kvar. 1946 revs det och på dess plats uppfördes ytterligare en tillbyggnad till föreningshuset. Denna inreddes med bostadsrum för studenter och var det första studentbostadshus som uppfördes av Akademiska Föreningen.
1965 köptes den södra delen av Palais d'Ask, den som byggts 1885, tillsammans med det södra gathuset vid Sankt Annegatan, den nuvarande tomt nr 15. De övriga två husen vid Sankt Annegatan såldes samtidigt till privatpersoner.
1974 sålde familjen Ask även den norra delen av sitt "palats", den från 1834, och samtidigt byggnaden från 1862 vid Tomegapsgatan.
De tre små husen vid Sankt Annegatan stod länge och förföll men 1978 såldes alla tre till privatpersoner som sedan har renoverat dem.
Aktuella Fastigheter
Tidigare Fastigheter
- Föreningen 12
- Föreningen 12 och del av 16
- Föreningen 13
- Föreningen 2
- Föreningen 14
- Föreningen 15
- Föreningen 16 [Fastighet som delats av]
Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt
Kvarteret Föreningen
