Färgaren 17

Färgaren 17
Namn	Det Borgska tegelhuset / Fru Görvels gård
Adress	Stora Södergatan 8a

Det Borgska tegelhuset

Gavelhus i två våningar, uppfört med skalmur av tegel i munkförband. Inga större förändringar har skett i denna byggnad sedan 1800-talets början. 1934 gjordes en viss dokumentation som redovisats i tidigare nämnda uppsats av Ragnar Blomqvist.

Huset saknar källare. Bottenvåningen har legat i markplanet som då byggnaden uppfördes befann sig ca 50 cm lägre än idag. De två våningarna är olika höga. Bottenvåningens ursprungliga takhöjd var ca 290 cm medan den övre våningen är hela 320 cm hög. Troligen har huvudingången legat mitt i nordfasaden. Bottenvåningen har haft små och obetydliga fönsteröppningar, medan övervåningens fönster varit avsevärt större. Liksom på Stäket fanns troligen ett burspråk mot gatan. Den nuvarande takstolen är inte ursprunglig, utan gavlarna har sannolikt varit uppmurade ända till taknocken.

Byggnadens ursprungliga rumsindelning är inte klarlagd. Blomqvists hypotes är att huset varit en s k salsbyggnad med en större representativ sal i den övre våningen samt kök, bagarstuga och andra ekonomiutrymmen i bottenvåningen.

Dateringen av byggnaden är osäker, eftersom ingen utförlig byggnadsarkeologisk undersökning har utförts. Den förmodas emellertid vara uppförd under senmedeltiden. Frågan om byggnadsminnesförklaring av detta medeltida tegelhus har väckts under år 1980.^{[nutidsuppdateras]}

Fru Görvels gård

De två tegelhusen på tomterna 23 och 17 har ursprungligen tillhört en och samma gård med nr 213 enligt 1758 års tomtnumrering. Gården ägdes vid medeltidens slut av domkyrkan och har någon gång under 1500-talet överlåtits åt arrendatorn mot erläggande av årlig jordskyld. Vid mitten av 1500-talet ägdes gården av riksrådet Lave Brahe och övergick efter dennes död 1567 till hans änka Görvel Fadersdotter Sparre. Gårdsbebyggelsen med två hus, av vilka det ena inrymt den egentliga bostaden medan det andra innehållet i ekonomiutrymmen och en stor sal, är till sitt allmänna schema helt medeltida. Denna gruppering har tillämpats såväl i stormansresidenser som i köpmännens gårdar i städerna; i de senare har salen använts som varumagasin. I vanlig borgerlig standard i Lund har husen varit av trä eller korsvirke. Då de som i fru Görvels gård uppförts av tegel, får detta tagas som en antydan om att byggherren tillhört en högre samhällsklass.

Fru Görvels gård torde vara den enda anläggningen av detta slag i vårt land utanför Visby, i vilken båda huvudbyggnaderna bevarats. (Lunds stadsbild 1968).