Eskil 3
| Eskil 3 | |
 Eskil 3 | |
| Information | |
|---|---|
| Adress | Bredgatan 36 |
| Byggnadsår | 1859, 1881 och 1962 |
| Byggherre | 1859 Mjölnare Nils Pehrsson, 1881 Kemisk-Tekniska Fabriks AB, 1962 A Mårtenssons orgelfabrik |
| Arkitekt | 1962 Kaj Gunnarsson |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistoriskt värdefull byggnad |
Tomten och området närmast norr därom utgjorde förr platsen för åbyggnaderna till den kvarn som låg längre söderut i kvarteret. På tomten uppfördes 1859, ute vid gatan, ett litet bostadshus i tegel och vid den östra tomtgränsen en stallänga i tegel med fyra spiltor och en loge.
Tomten köptes 1872 av amanuens Anders J Johansson tillsammans med två kompanjoner, och senast det året inreddes stallet. Kompanjonerna ersattes 1875 med apotekare O E Morin. Tillsammans startade de en kemisk-teknisk fabrik i stallängan. Produktionen bestod 1877-78 i huvudsak av maltextrakt, blanksvärta och olika sorters bläck. Sedan bägge avlidit övertogs rörelsen med tillhörande maskiner, redskap och inventarier samt varulager av det för ändamålet bildade Kemisk-Tekniska Fabriks AB i Lund med bl a kemiprofessor C W Blomstrand och apotekare C A F Montelin i styrelsen. Rörelsen förestods av disponent Frans A Böckman. Senast 1881 förlängdes den f d stallängan söderut och det året uppfördes vid dess sydgavel en tvåvåningsbyggnad med en sal på varje våning och ett hissverk på vinden. Aktiebolaget likviderades 1897 men fabriken övertogs av disponent Böckman som drev den vidare till sin död 1908 då den lades ned. I ett minnestal över Böckman berättas det att:
"Den fabriksrörelse, som han i öfver trettio år förestod, vann aldrig någon utveckling i större skala, och dess ekonomiska utbyte ansågs väl af honom själf tillräckligt, men var i värkligheten ytterst ringa. Med den grundliga teoretiska och praktiska utbildning, som han under studieåren tillägnat sig, och med den soliditet, som var hans främsta affärsprincip, skulle han sannolikt ha kunnat ernå vida bättre materiella resultat, om han ej konsekvent försmått att äfven i ringaste mån anlita den modärna reklamens hjälpmedel."
Fastigheten köptes 1917 av fabrikör Anders Mårtensson, som dock redan tidigare lär ha flyttat dit sin orgelfabrik. Mårtensson kom till Lund från Kristianstad 1903 och tog arbete på D Hanssons pianofabrik vid Skomakaregatan. Efter det att han 1909 övertagit fabriken övergick man alltmer till andra instrument och från 1923 tillverkade man enbart orglar. Verksamheten är ännu i full gång.
På gården uppfördes 1929 en liten, numera åter försvunnen bensinstation efter ritningar av Carl E Rosell. I samband med att Getingevägen 1962 skulle breddas revs det gamla bostadshuset och istället byggdes ett kontorshus i den södra delen av tomten. Det är uppfört av vertikala, vitslammade betongelement och har ett valmat sadeltak med gult tegel. Längan utmed östra tomtgränsen har mot väster en vitmålad, slammad tegelfasad och trappad gesims. Sadeltak med modernt, gult tegel. Fönster- och dörröppningarna har förändrats flera gånger, senast 1965. Snickerierna målade grönblå. Vid längans nordgavel ligger ett litet halvhus, nu inrett till garage, som utgör en rest av ett packhus i tegel och korsvirke från 1875. Tvåvåningsbyggnaden i grågult tegel har en trappad gesims, och strax därunder en enkel list samt en arbetad våningslist. Sadeltaket var ursprungligen täckt med fransk skiffer, men är sedan länge klätt med rödmålad skivplåt.