Erik Dahlberg
Kvarteret ligger på gränsen mellan vagnmannajordarna och Plantagelyckan, som förr sträckte sig längs med Kävlingevägens västra sida. Marken i den sydöstra delen av kvarteret, som ingick i Plantagelyckan, tillhörde Mortensens trädgårdsmästeri, som gick ut till Kävlingevägen. Den nordvästra delen av kvarteret, som ingick i vagnmannajordarna, ägdes av staden. I en styckningsplan för kvarteren Erik Dahlberg och Plantagelyckan 1927 indelades området i byggnadstomter och Erik Dahlbergsgatan lades ut. Initiativtagare till planen synes närmast ha varit arvingarna till Mortensens trädgårdsmästeri, men den passar bra in i de stora utvidgningarna av stadsplanelagt område som skedde vid slutet av 1920-talet. Alla tomterna i kvarteret bebyggdes under en femårsperiod av olika bostadsföreningar.
Staden eftersträvade medvetet att få till stånd en enhetlig flervåningsbebyggelse. I stadsplanen från 1929 föreskrevs bl a högsta takfotshöjd och att husen skulle ligga ihopbyggda i gatulinjen. När staden sålde sina tomter ställde man i kontrakten även krav på att de nya husens takfot och takfall skulle anpassas till de hus som redan hade hunnit byggas.
Fyra av de sex husen ritades av Carl Wennerholm som även engagerade sig i flera av bostadsföreningarnas styrelser. Arkitekterna för de bägge andra husen anpassade sig också väl till de av Wennerholm ritade husen. Husen är gediget byggda med högt ställda krav på detaljutformning och material. De utgör idag en väl sammanhållen enhet, där endast mindre detaljer skiljer dem åt. Ofta måste man titta på taket efter brandmurarnas plåtavtäckning för att se var fastighetsgränserna går. Då marken i kvarteret stiger kraftigt upp mot nordöst medförde kravet på den gemensamma takfoten att huset där blev en våning lägre och att de övriga husens putsade bottenvåningar istället kom att motsvaras av en hög källarvåning. Längs med Erik Dahlbergsgatan lades en rad förgårdar som enligt kraven i byggnadsstadgan skulle hållas i planterat och välvårdat skick. Mot gatan avgränsas de av låga staket. I bottenvåningarna på huset lades i flera fall butikslokaler och enligt byggnadsritningarna hade kvarteret köttbutik, mjölkbutik, cigarrhandel, bageri, frisör och två speceributiker.
