Drottning Sofia 1
| Drottning Sofia 1 | |
 Annetorpshemmet | |
| Information | |
|---|---|
| Namn | Annetorpshemmet |
| Adress | Sofiavägen 2, Getingevägen 5 |
| Byggnadsår | 1919-22 |
| Byggherre | Kungliga byggnadsstyrelsen |
| Arkitekt | Theodor Kellgren |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistoriskt värdefull byggnad |
Hemmet är byggt för vård av barn med dubbelt handikapp. Det var dövstumlärarinnan Elisabeth Anrep-Nordin som tog initiativet till en skola i Sverige för blinda dövstumma barn. Hon stöddes av bl a drottning Sofia och 1886 beslöt riksdagen att lämna bidrag till en försöksundervisning. Verksamheten startade samma år i Skara, men flyttades 1892 till Vänersborg och fick så småningom även en avdelning för blinda sinnesslöa. Senare tillkom ett arbetshem, för elever som blivit vuxna men inte kunde klara sig ute i samhället, och en asyl, ett vårdhem för "blinda obildbara sinnesslöa". För att lösa den länge problematiska lokalfrågan startades en insamling som fick formen av en stiftelse. P g a drottningens engagemang namngavs stiftelsen efter henne och hela verksamheten kom så småningom att kallas för Drottning Sofias stiftelse. Stiftelsen och ansvaret för verksamheten övertogs 1914 av staten och riksdagen beslutade att en helt nyanläggning skulle uppföras. Verksamheten förlades till Lund då staden hade ställt gratis tomtmark till förfogande och hade lovat att kostnadsfritt dra fram gas, el och vatten till tomtgränsen samt att även utföra skyddsplanterlngar kring området. Världskriget kom dock emellan och byggnadsarbetena kunde inte starta förrän senhösten 1919. P g a en lockout stod arbetet stilla större delen av 1920, men den 27 oktober 1922 kunde flyttningen från Vänersborg till Lund ske. Det officiella namnet var Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, men i dagligt tal kallades den för Blindinstitutet. Byggnaderna ritades av svenska fattigvårdsförbundets arkitekt Theodor Kellgren. I huvudbyggnaden fanns skolavdelning, arbetshem och ekonomilokaler. Norr om huvudbyggnaden, vid den östra tomtgränsen, låg asylen. I dess flyglar låg avdelningar för oroliga patienter och en sjukavdelning. Vid entrén från Getingevägen fanns portvaktsstugan, med bostad för portvakten och vaktmästaren. Mittemot låg en villa som förutom administrationslokaler innehöll föreståndarinnans bostad. Samtliga byggnader utformades i en stram, enhetlig tegelarkitektur. Det hela omgavs med en symmetriskt uppbyggd parkanläggning.
Redan tidigt stod det klart att platsantalet långt ifrån uppfyllde behovet, men först i en utredning 1957 förslogs en omfattande ny- och ombyggnad i Lund. Resultatet blev dock att man istället beslutade att flytta skolavdelningen till Örebro, vilket skedde 1965. Kvar i Lund fanns vårdhemmet och arbetshemmet, och för att markera anstaltens nya karaktär döptes den om till Annetorpshemmet efter namnet på en gård som tidigare låg på andra sidan av Getingevägen. I samband med att landstinget övertog statens mentalsjukvård övergick Annetorpshemmet till landstinget 1967. Vid Sofiavägen uppfördes 1972 en träningsvilla, efter ritningar af Jonas af Klercker, där synskadade skulle övas i vanligt boende, Han ritade även de tre bostadspaviljonger som 1974 byggdes norr därom. Portvaktsbyggnaden och den gamla asylen revs 1976. Delvis på asylens plats uppfördes 1978 ytterligare sex bostadspaviljonger, även de ritade av af Klercker. En större byggnad för barnhabilitering, ritad av Hans Rendahl och Tomas Posselius, uppfördes 1983 framför huvudbyggnaden.
Huvudbyggnaden i rött handslaget tegel består av tre parallella tvåvåningslängor som sammanbinds av två envånings förbindelsegångar med mansardtak. Byggnadsdelarna har grupperats så att en borggård bildas. Mittlängan har dragits norrut och dess påkostade sydgavel utgör borggårdens "huvudbyggnad". Den har en mycket hög takresning, och ett burspråk, med kopparklätt kupoltak och blinderingar i form av Tre Kronor, markerar byggnadens mittaxel. På taket tas axeln upp av en påkostad kopparskorsten. Gavelns hörn markeras av korta lister med tandsnittsfriser. De bägge längorna vid sidorna är till synes uppbyggda av vardera tre byggnader, där de vid ändarna är något bredare och högre för att betona anläggningens hörn. De i söder är dessutom vinkelställda för att markera borggårdens avgränsning söderut. Sydfasaderna på de senare har breda, svagt markerade mittrisaliter vars hörn dock betonas av korta lister med tandsnittsfriser.
Byggnaden är uppförd i en stram nationalromantisk tegelarkitektur där framförallt volymerna och de rena materialen är väsentliga. Sparsamma inslag av mönstermurning finns framförallt i form av diagonalställda partier i anslutning till gavelspetsarna. Enstaka detaljer av granit, huvudsakligen i form av slutstenar över dörrarna. Fönsterna är av varierande storlek och har grönmålade karmar och vita bågar. Ursprungliga dörrar med panel i fiskbensmönster. På de röda, tegelklädda taken äldre kupor i svart plåt.
Vid planeringen eftersträvade man att i görligaste mån undvika trappor, och därför saknas den vid den här tidpunkten annars normala höga källarvåningen. Den västra längan utgjorde skolhem och den östra arbetshem. De har en likartad uppbyggnad med arbets- respektive skolsalar på bottenvåningen, samt vid ena sidan en bred korridor, som även fungerade som dagrum. På övervåningarna fanns sovsalar och i korridorerna där även tvättställ. Lärarinnornas bostadsrum låg i förbindelsegångarnas mansardvåning. Mittlängan utgjorde ekonomibyggnad med kök, matsalar, bostäder åt övrig personal och på andra våningen åt borggården en högtidssal. Smärre förändringar i interiören har skett flera gånger, bl a 1966 när skolhemmets lokaler togs i anspråk för arbetshemmet och vid en ombyggnad 1979-81 efter det att bostäderna på övervåningen hade avvecklats. Idag används bottenvåningen till terapilokaler och övervåningen till administrationslokaler. Relativt mycket av husets ursprungliga karaktär finns dock bevarat i interiören.
I administrationsvillan vid entrén från Baravägen fanns ursprungligen på bottenvåningen expeditionslokaler och styrelserum samt på övervåningen bostad åt föreståndarinnan. I materialval och detaljer överensstämmer den helt med huvudbyggnaden. Den har en mycket hög takresning och åt öster en frontespis vars hörn markeras av korta lister med tandsnittsfriser. Huvudentrén åt syd har ett rundbågigt överljusfönster och en påkostad granitomfattning. Vitmålade fönster- och dörrsnickerier. Huset byggdes 1982 om till "Lekotek".
Litteratur
- Sjöström, Gunnar: Annetorpshemmet och dess föregångare 1882-1982: en historik över inrättningar för uppfostran, undervisning och vård av blinda med komplicerat lyte, [Fören. Annetorpshemmets vänner], [Lund] 1982 (swe). Libris 375223.