Bispen 4 och 12
Kvarteret består av två områden med olika bakgrund och historia. Här behandlas enbart den nordöstra delen som förr ingick i Hyphoffslyckan, medan de övriga tomterna tas upp i samband med Helgonagården, se Bispen 1 och 9. En långsmal tomt som skiljer Biskopshuset från den här behandlade delen är en rest av Norra Vallvägen som förr löpte en bit utanför Biskopsgatan längs Hyphoffslyckans västgräns.
Den västra halvan av Hyphoffslyckan, med det där belägna tegelbruket, köptes 1863 av tegelrnästaren Jakob Jönsson. Han var en av ledarna inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen i Lund. I det ena hörnet av Hyphoffslyckan (nu motsvarande del av tomten Bispen 12) lät han 1864 uppföra det s k "Missionshuset". I huvudbyggnaden låg hans egen bostad och i en vinkelbyggnad församlingens samlingssal, "Jönssons sal" kallad. Efter Jakob Jönssons död 1866 leddes verksamheten ett tag av hans änka, "Mor Jönsson", men efter en tid splittrades den i nuvarande Lunds Missionsförsamling och Lunds Missionsförening. Bland ledarna inom den senare fanns Jakob Jönssons yngre bror Nils, som ägde Annetorps tegelbruk. Efter splittringen övertogs missionshuset av landstinget som inrättade det till småskolelärarinneseminarium. Som sådant fungerade det till 1934, och strax därefter revs det.
Under 1860-talet styckades en del byggnadstomter av längs Hyphoffslyckans västgräns. På den som idag motsvaras av Bispen 4 lät Per Jönsson 1868 uppföra två tegelhus i vinkel, inrymmande tre lägenheter, samt ett gårdshus i korsvirke som förutom två bostadsrum innehöll brygghus och vedbodar. Husen fick 1903 lämna plats för ett jugendhus. Den del av tegelbrukets marker som inte var indelad i byggnadstomter köptes 1882 av Gottfrid Warholm, och i samband med detta upprättades en plan för hur Hyphoffslyckan skulle delas upp i byggnadstomter och hur Sölvegatan och Finngatan skulle dras.