Beskrivning enskilda anläggningar El - Beskrivning enskilda anläggningar
Lunds Energikoncernen, Scheelevägen 16, Lund
Kontorsbyggnaden är sentida och uppförd i en postmodernistisk arkitektur
- Bild - Lunds Energikoncernen, kontorsbyggnad, Scheelevägen 16, Lund.
Gråbröder 11 Elektricitetsverket och Gråbröder 10
Elektricitetsverket presenteras i Bevaringsprogrammet Lunds stadskärna Clemens och Drottens rotar (s.97) och är rödmarkerat som kulturhistoriskt värdefull byggnad. Elektricitetsverket tillkom 1907 för att förse lundaborna med elektriskt ljus. För distributionen hade man dieselmotorer och likströmsgeneratorer. När Sydsvenska kraftaktiebolaget något år senare började leverera trefasig växelström till Lund skaffades omformare och den egna kraftalstringen upphörde. 1927 färdigställdes tillbyggnaden av elverkets maskinsal med ökad utrustning på den södra delen av tomten. Elverkets byggdes även till med ett mindre garage och verkstadsrum. Likströmsleveranserna avslutades 1964 och elverket flyttade från byggnaden i början av 1980-talet. Idag finns diverse verksamheter i byggnaden.
Fasaderna är utförda i maskinslaget tegel på sockel av släthuggen granit. Lister och gesims är i granit. Karaktäristiskt är det släta murverket med stora rundbågiga muröppningar samt det flacka taket försett med skivtäckning av falsad grönmålad plåt och takkröningen med en lanternin. På senare år har skivtäckningen delvis ersatts med bandtäckt falsad plåt.
Gasverket 3
Byggnaden presenteras i Bevaringsprogrammet Lunds stadskärna Clemens och Drottens rotar (s.82) och är rödmarkerad som kulturhistoriskt värdefull byggnad. 1931 uppfördes en ny kontorsbyggnad för Lunds Energiverk i hörnet av Trollebergsvägen och Gasverksgatan. Arkitekt var Theodor Wåhlin. På fastigheten fanns fram till 1980-talet flera låga tegelbyggnader som tillhörde gasverket, bland annat gamla retorbyggnaden, gamla boställs- och kontorshuset, expeditions- och förrådsbyggnad.
Byggnaden är en trevånings kontorsbyggnad. Uppförd i tegel med putsad beige fasad. Åttarutiga vita fönster och tidstypiska entréer. Sadeltak klätt med skiffer, takfoten är markerad med takgesims. Under senare år har huset försetts med flera takkupor.
Bokbindaregatans gatlyktor
Gatubelysning på Bokbindaregatan med gatlyktor från Carl Holmbergs, Lund. Gatlyktorna är från 1930-talet när största delen av gaslyktorna i staden ersattes med elektrisk belysning. De grönmålade stolparna i gjutjärn är smäckra och har dekorativa skarvar.
- Bild - Bokbindaregatan med gatlyktor från Carl Holmbergs armaturfabrik i Lund.
Södra mottagningsstationen, Råbyvägen 37, Lund
Byggnaden uppfördes 1995 och rymmer transformatorer och ställverk för distribution av el och kyla till staden. Här finns även kontor för försäljning och kundservice.
- Bild - Södra mottagningsstationen Byggnaden uppfördes 1995. Här finns transformatorer och ställverk.
Östra mottagningsstationen
Östra mottagningsstationen med inmatning genom luftkablar, transformatorer och ställverk. Nuvarande byggnad uppförd 1984 i betongelement med yta av sjösten. På samma plats har funnits en tidigare transformatoranläggning som utvidgades 1919, efter ritningar av Hans Thyselius.
- Bild - Östra mottagningsstationen.
Västra mottagningsstationen, Töebacken 4
År 1909 uppförde Sydsvenska Kraftaktiebolaget (Sydkraft) en transformatorstation för växelström på en tomt på stadens västra fälad, i nuvarande kvarteret Töebacken. Lunds elverk anslöts samtidigt till transformatorstationen. Den tog emot 50 000 volt från kraftstationerna i Lagan och förbindelsen till elverket bestod av två jordkablar. Byggnaden är riven. Till denna nu rivna transformatorstation hörde även en planerad trädgård. På samma fastighet står idag den västra mottagningsstationen Den är uppförd 1969, ritad av arkitekt Hans Rendahl och Yngve Lundqvist. Arkitekterna hörde till de främsta i Lund och har ritat bland annat flera skolor och kyrkor. Byggnaden står utan sockel direkt på marken med fasader i mörkrött hårdbränt tegel med infärgad fog och platt tak. Byggnaden är sparsmakat utsmyckad med effektfull mönstermurning, smala vertikala grupperade fönster med takfotsband och fönsterbleck i kopparplåt och smal takfotslist i plåt. Plåtarbeten är utförda i koppar men kopparplåt har delvis ersatts med brun plåt under senare år.
Utanför byggnaden står ställverk med splitterskydd i gjuten betong. Betongblocken vilar på låga pelare. Splitterskydden har varit högre men de översta delarna har plockats ner för bättre cirkulation. Betongdelarna återanvändes under staketet mot gatan.
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4
Bild 5
- Bild 1 - Västra mottagningsstationen. Dekorativt murade fasader där teglet genom skuggverkan bildar mönster i den strama fasaden.
- Bild 2 - Västra mottagningsstationen. Stram arkitektur i tidstypiska och välvalda material. Även här ges fasaden uttryck genom skuggverkan i de öppna fönsterpelarna och något indragna fönsterpartier. Interiören redovisas i fasaden genom den öppna glasade stora rummet med osymmetriskt slutet hörn för rum utan dagsljus. En byggnad uppförd med arkitektonisk styrka liksom tidens offentliga byggnader så som kyrkor och skolor.
- Bild 3 - Ställverk med splitterskydd i betong. Betongblocken vilar på pelare. Delar av splitterskydden haråteranvänts under staketet.
- Bild 4 & 5 - Interiören präglas av platsgjuten betong där gjutformens mönster av brädorna är synliga och tegel i rummen i markplan. Utrustning har flyttats under årens gång, av detta syns ofta spår i golv och tak.
