Axet 2
Fastigheten styckades av från Veberöd nr. 12 där ägaren var den sammarbetsvilliga av två fastighetägare i området där järnvägen var tänkt att dras fram. Bäcken fick dikas om för att ge plats åt perronger och stationshuset. En bro som skulle klara av de stora lasterna från tågtrafiken byggdes över bäcken. Stationshuset är troligen uppfört efter samma ritningar som stationshuset Dalby. Under 1950-talet var Nils Andersson stins och bodde på första våningen.
Som många andra äldre stationsmiljöer på mindre orter där järnvägen lagts ner har stationshusets funktion skiftat över tid. 1985 köptes huset av ett par från Malmö som renoverade huset och uppförde tillbyggnaden åt öster. Det resulterade i Veberöds första pizzeria, Pizzeria Stationen. Ägarna bodde i stationsbyggnaden. Idag är det förskola i de återigen ombyggda lokalerna. Trots ombyggnaderna är stationshuset till det yttre välbevarat, på baksidan norr om stationshuset finns perrongerna fortfarande kvar i den dunge som växt upp på den gamla bangården.
Stationsbyggnaden är uppförd i två plan med inredd vind och källare. Grunden och konstruktionen skiljer sig åt i de två byggnadsdelarna. Stationshuset med en murad tegelkonstruktion står på en grund i natursten och tegel, sockeln är markerad med slätputs. Tillbyggnaden med pelarbalkkonstruktion står på en gjuten betongsockel. Fasadmaterialet är genomgående rött tegel i kryss- och löpförband. Stationshuset har pärlfog och stickbågar ovan fönster medan tillbyggnaden har släta fogar och raka överstycken ovan fönstren. Sadeltaken är täckta med röda betongpannor och har två pivothängda och brunmålade takfönster. Två murade smala skorstenar i tegel med gjuten krona finns placerade i nock på stationshuset vilket tyder på flera eldstäder i huset. Korpostsfönstren är vit- och svartmålade i stationshuset. I en bröstning finns nu ett svartmålat blindfönster och de två mittersta i bottenvåningens fönsterband har förstorats för att ge plats åt vitmålade trädörrar med glasparti, den ena med sidoljus och den andra en pardörr, som leder ut till verandan i trä. Övre delen av bröstningarna är klädd i vitmålad och hyvlad panel. Troligtvis är varken fönster eller dörrarna original, dock bytta kring 1940-talet. Dörren till vänthallen har ersatts med ett korpostfönster och bröstningen är igenmurad. Tillbyggnaden har pivothängda enluftsfönster i brunmålat trä och en betsad teakdörr med glasparti. Ett förråd med panelklätt flackt skärmtak finns i väst och är brunmålad.
Den gamla stationsparken är i dag lekplats för verksamheten. Lekplatsen är omgärdad av ett nätstaket på järnstolpar och fastigheten är mot gatan samt utmed bäcken omgärdad av ett trästaket och skyddsräcken i trä på stolpar av järn. En del äldre vegetation finns kvar inom fastigheten. Bland annat ett antal större träd, som bok och al, men även barrträd som gran och enar. En altan är tillbyggd på östra gaveln och en redskapsbod klädd i rödmålad panel och vita knutar finns vid lekplatsen. Perrongerna är idag igenväxta av ungträd av björk och alm, men synliga mellan stammarna. Bron är även den något igenväxt med sly men delar av rälsen som gick över bron är bevarade. Parkeringsplatsen utmed Södra Järnvägsgatan var tidigare en hållplats för busstrafik till Sjöbo och Blentarp.