Avgränsning & Metod - Kommunaltekniska verk i Lunds kommun
Undersökningsområdet är Lunds kommun. Flera av verken är dock gemensamma med andra kommuner eller sträcker sig över kommun- eller regiongränsen. Lunds kommun fick sin nuvarande gräns vid kommunsammanslagningen 1974 då Dalby, Genarp, Södra Sandby och Veberöds kommuner inkorporerades. Vad gäller transformatorstationerna har verksamheten i vissa fall inte drivits av kommunen, men har bedömts ha haft sådan stor betydelse vid uppbyggandet av infrastrukturen i kommunen och regionen att de valts att behandlas i detta underlag.
Tidsperioden för bebyggelsen som redovisas är lagt från 1800-talets sista årtionden fram till 1970-talet och kommunsammanslagningen. Även en del yngre anläggningar presenteras med fotografier. Den främre gränsen för bebyggelse som lyfts fram som kulturhistoriskt värdefull har lagts till 1970-talet. Detta för att ge en historisk dimension till anläggningarna. Framöver kan denna tidsaspekt komma att förskjutas och senare tillkomna anläggningar och byggnader att omvärderas. Avgränsningen grundar sig på att en del av bebyggelsen vid anläggningarna inte har uppnått en ålder som i sig skulle kunna motivera att de självklart betraktas som kulturmiljöer eller har några framträdande arkitektoniska värden. Flera av byggnaderna är redan utpekade i kommunens bevarandeprogram. I de fall byggnaderna redan anges som särskilt bevarandevärda lyfts dessa inte fram nedan.
Inom ramen för detta arbete har inte alla anläggningar varit möjliga att besöka eller beskriva mer ingående. Några av anläggningarna är skyddsobjekt för samhällsviktiga anläggningar. I sådana fall har berättigad person för anläggningen granskat redovisningen innan handlingen lämnats ut. I andra fall rör det sig om att antalet byggnader är mycket stort, exempelvis nätstationerna som finns i så gott som varje kvarter i kommunen, eller branddammar och vattenreservoarer som har funnits eller planerats i stor omfattning och ligger spridda i tätorterna och på landsbygden. En annan kategori är postkontoren som ofta flyttat och varit lokaliserade i järnvägsstationen eller i vardagliga hus. Eftersom anläggningarna också ofta är halvt dolda, eller har en mer eller mindre glömd eller hemlig historia, finns det utan tvivel fler anläggningar som inte uppmärksammats i denna rapport.
Byggnaderna och anläggningarna utanför det statliga byggnadsminnet på Revingehed har inte varit möjliga att redovisa i denna rapport. Dessa är i drift och belagda med sekretess. Byggnader som fortifikationsverket eller försvarsmakten inte använder avyttras eller rivs i regel. Rivningarna föregås av dokumentation som arkiveras. Arbetet med denna del i Kulturmiljöprogrammet har utförts vintern 2011/2012.
Arbetet med denna del i Kulturmiljöprogrammet har utförts vintern 2011/2012. Det har omfattat fältstudie och fotodokumentation som kompletterats med studier av arkivmaterial, äldre kartor, litteratur och tidigare undersökningar med tematisk och geografisk relevans. I fältstudien har varje anläggning besökts för att kunna beskrivas och värderas. Alla anläggningar har inte varit möjliga att undersökas interiört. Flera av fältbesöken har genomförts under guidning av personer som är verksamma vid respektive verk. Många personer har lämnat värdefull information om verksamheter och anläggningar i de olika orterna i kommunen. Dokument och arkivhandlingar har i några fall varit mycket begränsade eller helt obefintliga. I dessa fall utgör byggnaderna, i kombination med uppgifter från informanter, det huvudsakliga källmaterialet. Lundasamlingen vid folkbiblioteket i Lund har inte varit tillgänglig under detta arbete på grund av mögelsanering.
Fotografier där annat inte anges är tagna av Carita Eskeröd, Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige.
