Östervång
Kvarteret ligger inom den del av Galgevången som förr tillhörde jordegendomen Olshög. Kring sekelskiftet hade ägaren till Olshög börjat stycka av en del byggnadstomter längs med det som kom att bli Finngatan. Ett stadsplaneförslag för den närmast staden belägna delen av Olshög upprättades 1907, och där finns ett kvarter grovt motsvarande kv Östervång med. I väster begränsades det av en gammal markväg längs Botans östkant och i söder av en gammal väg som ledde ut på Galgevången. På bägge sidor av den senare uppfördes under 1910-talet ett antal villor och mindre hyreshus och bebyggelsen längs med Östervångsvägen, som den nu heter, har idag en alldeles speciell karaktär. Sin slutliga form fick kvarteret i ett stadsplaneförslag från 1917.
Åren kring 1920-talets mitt uppfördes ett antal putsade en- och enhalvplansvillor i kvarteret, och samtliga tomter utom de längs med Pedellgatan bebyggdes. På dessa uppfördes under 1930-talet tre stycken tvåvåningshus av varierande karaktär, och därmed var alla tomterna bebyggda. Under senare år har ytterligare ett par hus uppförts sedan några av de ursprungliga tomterna delats. I kvarterets sydöstra hörn hade läroverksadjunkten A Löfström köpt tre tomter där han bedrev trädgårdsmästeri i ett antal år, innan han sålde de bägge tomter som han själv inte bebyggt. Likaså hade preparatorn Otto Mattsson, grundaren av Mattssons foto, köpt två tomter. Först uppförde han 1912 en relativt enkel villa vid Östervångsvägen. Den sålde han 1925 när han vid Olshögsvägen lät uppföra ett tvåvåningshus som genom sitt påkostade utförande klart avvek från de andra husen i kvarteret.
Östervång tycks vara ett relativt modernt namn. Det kom i bruk 1910 när de tomter som styckades av från Olshögs del av Galgevången skulle namnges. När en reguljär numrering av kvarteren genomfördes flyttades namnet över på ett av dem.