Tidigare undersökningar - Järnvägens och bilens miljöer i Lunds kommun
Lund har en lång tradition av kulturmiljöarbete och en första inventering över kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, Lunds stadsbild, tillkom redan 1952. Denna kom i en reviderad upplaga 1968. Under 1970- och 80-talen publicerades ett flertal bevaringsprogram avseende stadskärnan, det vill säga ungefär samma bebyggelse som man uppmärksammat redan 1952. Nya bevaringsprogram, som behandlade den äldre bebyggelsen utanför stadskärnan, publicerades på 1990-talet. Enskilda byggnader med anknytning till kommunikation finns med i dessa bevaringsprogram.
Av Lunds väg- och järnvägsmiljöer är det särskilt de senare som undersökts. Föreningen Gamla Lund har i flera av dess årsböcker behandlat Lunds järnvägar eller järnvägsmiljöer. Den första årsboken med detta tema, Stationshuset Lund C av Martin Sandberg, publicerades redan 1967 och bidrog säkert till att just detta stationshus var det första i landet som byggnadsminnesförklarades, vilket skedde 1972. En form av uppföljning, fast inte centrerad till själva stationshuset, var föreningens årsbok 1999, Kring Lund C. Författare var Gunnar Sandin, som också var med och skrev årsboken 1987, BLHJ Lunds stads järnvägar 1901-1939. Denna bok behandlar järnvägarna från Lund till Bjärred respektive Harlösa.
Av övriga berörda järnvägar så har det publicerats en bok om Genarpsbanan, Malmö-Genarps järnväg 1894-1948, av Björn Åstedt och en liten bok om Malmö-Simrishamns Järnväg, Simrisbanan på senare år, som framför allt innehåller foton av järnvägen, dess fordon och miljöer. Till dessa kommer ett antal jubileums- och minnesböcker, där särskilt SJ varit flitiga. Det finns också ett flertal böcker som behandlar järnvägsstationer eller järnvägsmiljöer. Den förste som skrev om skånska (och svenska?) stationsmiljöer var Mats Linde i boken Järnvägsstationer i Skåne, som kom 1975. En ny bok (publicerad 2010) i ämnet är den omfattande Stationshus: Järnvägsarkitektur i Sverige, skriven av Gunilla Linde Bjur som även skrivit om SJ:s första arkitekt AW Edelsvärd.
På internet finns sidan banvakt.se som bland annat innehåller kortfattade uppgifter om stationer och banvaktsstugor. Informationen är inte alltid uppdaterade och därmed inte helt tillförlitlig alla gånger. För många objekt saknas uppgifter helt. Sidan ger en snabb överblick av bevarandestatus gällande banvaktsstugor och järnvägsstationer längs olika bansträckningar.
Vägmiljöerna i Lunds kommun har inte uppmärksammats specifikt, men inventeringar av broar har gjorts i före detta Malmöhus län 1977. Kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer, eller snarare vägsträckningar på det statliga vägnätet i Skåne, inventerades 20 år senare. I början av 1980-talet utgavs en skrift, Vägmiljö – kulturmiljö, som behandlar kulturhistoriskt intressanta vägar på Söderslätt (men alltså inte i Lunds kommun). Liknade skrifter från andra landsändar finns säkert, men det är helt klart att det inte skrivits lika mycket om vägar och vägmiljöer som om järnvägarna.
Med tv-programmet ”K-märkt” på 1990-talet och de därpå följande böckerna uppmärksammades alldagliga och triviala miljöer, och alldeles särskilt olika byggnader, miljöer eller platser kopplade till privatbilismen: bensinstationer, bil- och traktorverkstäder, garage, motell och liknande. De hade gemensamt att det var typiska 1900-talsmiljöer som höll på att försvinna i slutet av seklet. Det blev därefter något av en folkrörelse att leta upp, fotografera och skriva om gamla mackar eller bilskrotar, särskilt märkbart på internet där det finns gott om sidor som behandlar detta. Många små privata mack- och bensinmuseer såg dagens ljus.
En intressant bok i sammanhanget är Bilkultur i Malmö: hur en bilstad blir till av Niklas Ingmarsson. Det handlar här inte om att leta upp de där ”bortglömda” miljöerna utan att skriva stadshistoria utifrån ett bilperspektiv. Bilismens påverkan på stadsplanering och stadsbyggande har behandlats av Anders Hagson i avhandlingen Stads- och trafikplaneringens paradigm (2004) och av Per Lundin i avhandlingen Bilsamhället (2008).
