Stora Råby 36:2

Från bevaringsprogram
Stora Råby 36:1-3
Stora raby 361-3.png
Stora Råby 36:1-3.
Information
AdressStora Råby Byaväg 13
ByggnadsårIngen uppgift
ByggherreIngen uppgift
ByggmästareIngen uppgift
ArkitektIngen uppgift
Kulturhistorisk värderingKulturhistoriskt värdefull byggnad
Boningshuset sett från skolträdgården i väster: T h det numera rivna gatehuset vid byavägen. I förgrunden Johan Sandén, byns kantor 1904-17.
Skolhuset och närmast i bilden troligen två sammanbyggda husmanshus. I trädgården fjärdingsman Anders Persson. Foto Johan Sandén, troligen mellan 1904 och 1917.
Ena husmanshuset har rivits.
Uthus

Långsmal, vitputsad länga (Delad med Stora Råby 36:3). Sadeltak med rött tegel, tidigare med röda cementplattor. Takfot av snedställd bräda. Nyare, vitmålade 6-rutsfönster. Mot gatan två mindre takkupor och en större glasveranda med profilsågade vindskidor och dekorativa bjälkar i gavelspetsen. Nederdelen är nu putsad, men var tidigare av trä. Halvfransk verandadörr med spröjsad överdel. På baksidan två utbyggnader med helvalmade tegeltak, utgörande dels en förstuga och dels en utvidgning av matsalen. Invändigt präglas huset av det tidiga 1900-talets ombyggnader. Rummen har dock synliga takbjälkar med en liten profilering.

På den karta som 1860 upprättades över delningen av nr 6 finns ett boningshus markerat ungefär på platsen för det nuvarande. I ett auktionsprotokoll 1868 beskrivs huset som en boningslänga av bränt tegel med två uthuslängor av korsvirke "med dels mellanmurad råsten och dels ler på stakar". Husen var halmtäckta, och norr om boningshuset fanns en trädgård med vilda träd, fruktträd och bärbuskar. Med tanke på byggnadsmaterialet och husets proportioner bör det nuvarande huset ha byggts under kyrkvärd Lars Nilssons tid 1838-48, jmf ovan. Huset med den nuvarande tomten, som låg "söder om ängen" styckades 1868 av från den kvarvarande delen av markerna och såldes till skomakare Nils Nilsson utom "uthuslängan som ej medföljer köpet utan skall ifrån stället borttagas'". (Den resterande delen av marken såldes 1871 till brukaren av nr 3.) Skomakare Nilsson styckade i sin tur av den östra delen av huset 1869 och sålde den till en f d åbo. Nilssons del köptes 1881 av skomakare Karl Berglund som 1903 även köpte den östra delen. Berglund var en driftig man. I huset hade han 1898 startat en skofabrik som 1903 sysselsatte 10 man. 1907 flyttades Karl Berglunds skofabrik till Lund och fanns kvar till 1963. 1907-13 innehades huset av mejerist N F Winblad. Med i köpet följde en åttkantig paviljong för bin, sist nämnd i ett köpebrev 1917. Att döma av köpesummorna bör Winblad ha gjort en rejäl upprustning av huset. Även glasverandan tillkom under hans tid. Huset köptes 1928 av Emil Ahrent, sedan 1925 kyrkoherde i Bjällerups och Stora Råbys pastorat. Det var första gången i modern tid som församlingens präst bosatt sig i socknen, och i praktiken fungerade huset som prästgård fram till 1938 då Ahrent tillträdde en annan tjänst. Under denna tid lär takkuporna och utbyggnaderna ha tillkommit. Att döma av kartmaterialet har huset också kortats av ca 4 meter i öster.

På tomten ligger ett uthus i rödmålad locklistpanel med sadeltak av korrugerad eternit. En luta längs dess nordfasad tillkom 1939.

Vid vägen låg tidigare ett husmanshus i korsvirke, sammanbyggt med ett motsvarande hus på skoltomten. Byggnadens ålder går inte att avgöra, men eventuellt kan det vara en rest av en äldre gårdslänga som vid skiftet byggdes om till husmanshus. Från 1833 beboddes huset av sockenskräddaren Per Kristoffersson. Enligt uppgift skall han 1861 ha köpt till ett annat husmanshus som låg intill hans östgavel. Kristofferssons hus övertogs av svärsonen, arbetskarl Anders Persson, som var socknens fjärdingsman 1892-1918. 1886 friköpte han marken huset stod på. Huset köptes och revs 1928 av Ahrent.

Huset Råstorp, bebott av ryttaren Jöns Råstedt, upptas i husförhörslängderna 1803 under nr 9 och fr o m 1806 under nr 6 & 9. Råstorp bör vara identiskt med den västra delen av den byggnad som på 1801 års karta över byplatsen ligger på gränsen mellan nr 9 och 10, och på enskifteskartan 1805 på gränsen mellan nr 6 och 17.