Stopet 10

Från bevaringsprogram
Stopet 10
Stopet 1-10.png
Stopet 1-10
Information
NamnRadhusen
AdressHantverksgatan 40
Byggnadsår1919-20
ByggherreLunds stads drätselkammare
ArkitektAxel E Julén
Kulturhistorisk värderingKulturhistoriskt värdefull byggnad
Ritning till ytterdörr på mitthus.

På tomterna ligger tre (Stopet 1-10), endast 6½ meter breda längor med tillsammans tio radhus. Längorna binds samman av murar. Längan i mitten har mitthuset "dubblerat" och innehåller därmed fyra radhus. Husen är putsade och har sadeltak med rött tegel och trappad gesims. På gavlarna möter murytan takteglet direkt utan någon förmedlande övergång. Lisener markerar hörnen och husskiljena. Vart och ett av radhusen har en centralt placerad entré. Längorna är symmetriskt uppbyggda med en frontespis över mitthusets entré, som dessutom getts en mera påkostad utformning med rundvälvt överljusfönster, slutstensmarkering, trappad smyg och halvrund trappa i rött tegel. På gavelradhusen är entréerna något stramare med rakslutna överljusfönster och raka trappor. Över dem små rundvälvda takkupor. På gårdssidan motsvarande kupor och köksentréer. Alla husen utom ett har kvar sina ursprungliga, kopplade 2-luftsfönster, 6-rutade på bottenvåningen och 4-rutade på vinden. De flesta entrédörrarna är bytta, men på byggnadsnämnden finns originalritningarna. Slammade skorstenar.

På bottenvåningen fanns ett större, genomgående rum och kök med matvrå/rum. På vinden låg ett rum, antingen vid gaveln eller i frontespisen. Wc fanns i källaren och varje hus hade en kakel- och en järnugn. Utmed gatufasaden smala rosenrabatter med låga buxbomshäckar och längs gatan en rad med pyramidalmar.

Tidigare var husen avfärgade i en ljus gulbeige ton, men har under senare år drabbats av färgglädje. De har alla vita lisener men är annars målade i nio-tio olika färger bl a knallgul, rosa, blå och grön. Fr o m mitten av 50-talet började en del inreda sina vindar. 1969 kom den första större tillbyggnaden mot gården och 1974-85 uppfördes tre större gårdsflyglar.

Det var under pressen av en akut brist på smålägenheter och en hotande bostadsmisär som staden 1916 började bygga bostäder. Radhusen uppfördes efter ett beslut den 30 maj 1919. För ritningarna stod stadsarkitekten. Byggnadsarbetena utfördes av Byggmästarefirman Göransson & Nilsson och var klara den 17 februari 1920. Stadsfullmäktige hade då beslutat att fem av husen skulle säljas, i första hand till personer i stadens tjänst, trots att det fick bli med förlust. Man blev dock bara av med två, men 1927-29 såldes de andra. De första ägarna blev:

  1. bagerskan Magda Olin 1920
  2. drätselbokhåll. Karl Johansson 1927
  3. stensättare Anders Johnsson 1927
  4. renhålln. arb. Lars Persson 1928
  5. byggnadssnick. Lars Jönsson 1927
  6. murare Tage Holmgren 1929
  7. murare Johan Wetterling 1927
  8. mjölkutkörare Frans GranelIi 1927
  9. montör Johan Nilsson 1929
  10. skomakare Anders Larsson-Sjöberg 1920

Byggnaderna intar en särställning inom stadens byggnadsbestånd. De är uppförda i en lågmäld klassicism som i sin enkelhet uppvisar en stor omsorg om detaljerna. Den svängda byggnadslinjen, för vilken Julén säkert också har ansvaret, förhöjer husens effekt i gaturummet. Väsentligt är att byggnadernas sammanhållna karaktär bibehålls och att man återgår till en mindre brokig färgsättning.