Gunnesbo - Här bor man - Bostadsområden i Lunds kommun 1945-2005

Från bevaringsprogram
Gunnesbo på flygbild från 1989. Norr är uppåt i bilden. I mitten ser man grönområdet Fornängen. Källa: Stadsbyggnadskontoret SBKfly3335_1(1).
Gunnesbo.

Gunnesbo ligger avskärmad från resten av staden genom att i väster och söder gränsa till Gunnesbo företagsområde och i öster till Västkustbanan. I norr ansluter jordbrukslandskapet. Tillfart sker via Norra Ringen och företagsområdet. Gunnesbo är planerat och byggt utan koppling till angränsande Nöbbelöv (järnvägen bildar barriär) och saknar helt stadsbyggnadsmässig relation till de äldre infartsvägarna. Gunnesbo är tillsammans med Nöbbelöv på andra sidan järnvägen dock den enda stadsdel i Lund som har en egen pendeltågshållplats.

Stadsdelen fanns med som utbyggnadsområde i Lunds generalplan från 1969 och en så kallad dispositionsplan med två olika utbyggnadsalternativ utarbetades 1975. Detaljplanerna för området upprättades på stadsarkitektkontoret i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Man tillämpade så kallad flexibel plan, vilket innebär att husens läge och utformning inte fixerades i planen.

Området började bebyggas kring 1980 och representerar 1970-talets planeringsideologi med uppmjukade former, landskapsanpassning och större bebyggelsevariation än under föregående decennium. Utbyggnaden pågick fram till början av 1990-talet men är inte speciellt påverkad av 1980-talets planeringsideal med strävan efter stadsmässighet.

Särskilt i de södra delarna, som byggdes först, har man byggt tätt, dels som en reaktion mot tidigare, glesa lamellhusplaner, dels för att hushålla med jordbruksmarken. Området är bebyggt med en- och tvåvånings radhus och tätt friliggande villor samt flerbostadshus i upp till fem våningar. Det fanns en arkitektonisk vilja att framhäva topografin genom att uppföra högre byggnader på höjden i västra delen. Byggherrar för flerbostadshusen var HSB, LKF och Riksbyggen. Gemensamt är diffusa stadsrum, namnlösa vägar och att området består av ett flertal bostadsenklaver som inte riktigt hänger ihop – något som skapar orienteringsproblem. Husen har fasader av tegel och tämligen flacka sadeltak. En del av flerbostadshusen har terrasserade balkongfasader, något som var populärt på 1980-talet.

Gunnesbo präglas av strikt trafikseparering med yttre matargator och inre grönområden genomkorsade av gång-cykelvägar. Rudeboksvägen, som är områdets matargata, är utformad som en återvändsgata för att undvika genomfartstrafik. Det finns således inga rundkörningsmöjligheter och tillfarterna är i allmänhet mycket långa. Detta ger också pendeltåghållplatsen ett i förhållande till biltrafiken svårtillgängligt läge. Det genomsnittliga avståndet mellan hus och gata är större än någon annanstans i Lund, genom att gatumängden har minimerats i förhållande till bebyggelsemängden. Det kan därför vara långt att gå från parkering till hus och för besökare är det svårt att orientera sig. Det finns få gaturelaterade bostäder.

I söder grupperas bostadsenklaverna kring Gunnesboparken och i norr kring parken Fornängen och gravhögen Räfs hög från bronsåldern. Fornängen har formats kring gravhögen som ligger omgiven av öppna gräsytor och med rumsbildande busk- och trädplanteringar i dess kanter. De naturlika planteringarna är täta och har efter 20 år nått ordentlig höjd, vilket ger lä och rumskänsla. Från parken leder flera smala stråk med gång- och cykelvägar ut i de olika bostadsenklaverna.

Gunnesbo saknar trots sin storlek ett naturligt stadsdelscentrum. Mitt i stadsdelen ligger Gunnesboskolan och fritidsgården, som är den före detta bondgården Nöbbelövs boställe. Förutom dessa verksamheter samt daghem och någon närbutik saknas service. Strax utanför bebyggelsen ligger gården Gunnesbo som blivit 4Hgård.