Gamla seminariet

Från bevaringsprogram
Eskil 20
Gamla seminariet.png
Gamla seminariet
Information
NamnGamla seminariet
Byggnadsår1916-19
ByggherreKungl. Byggnadsstyrelsen
ArkitektGustaf Améen
Seminariets gamla byggnader. I bakgrunden Annetorps kvarn. Foto Berndt Lindgren/Kulturen.
Foto AMAB 1932/Kulturen.

Byggnaden har en något oregelbunden Y-formad plan med tre längor som grupperar sig kring en centralt placerad trapphall. Mittpartiet kröns av en lanternin i röd plåt som håller samman kompositionen. Byggnaden är uppförd i en kärv nationalromantisk stil där fasaduttrycket bygger på en volym/materialverkan med det brunröda, handslagna teglet, de höga takfallen med rött tegel och de kontrasterande vitmålade, småspröjsade fönsterna. Därtill kommer sockel och dekorativa fält i grå puts och en del granitdetaljer. Visst inslag av medeltidsromantik i form av blinderingar och murartikulering. Medveten fönstergruppering, på huvudfasaden mot sydväst motsvaras ett större närmast kölbågat fönster på bottenvåningen av två rakslutna fönster på vardera av de övre våningarna, på mellanvåningen med ett stickbågigt putsat överstycke. På de övriga fasaderna är fönsterna i huvudsak grupperade tre och tre. Entrén är belägen i vinkeln i en utbyggd envåningsdel med balkong på taket. Den har en brunbetsad ramverksdörr med glasrutor i överdelen och stora, nationalromantiska beslag i svart plåt. Stickbågigt småspröjsat överljusfönster. Entréns läge markeras av en frontespis med putsfält och ett ur med sifferring och visare i mässing. Däröver årtalet 1918 i tegel och en nisch med en bronsklocka. Sadeltak med takfotslåda av rödmålade bräder och strax därunder längs delar av fasaden ett putsband.

Utformningen av flyglarna varierar något, vilket i viss mån avspeglar deras olika funktioner. Den åt väster indelas av lisener och aulan på översta våningen markeras av utkragade burspråk i trä. Gaveln dekoreras av ett burspråk i tegel och viss artikulering av murverket. De övriga flyglarna har små utbyggda trapphus, de på sydflygeln med rundbågsfriser.

Den östra flygeln avslutas med en del, inrymmande gymnastiksal, som har trappad gesims och valmad gavel.

Huset är uppbyggt kring en åttkantig trapphall från vilket korridorer och trapplopp utgår. På de övre våningarna är merparten av de halvfranska dörrarna bevarade. Aulan har bröstningspanel och välvt tak med naturfärgad lockpanel och en synlig takstol vars bjälkändar getts en dekorativ utformning med färgläggning av vissa fasningar. Vid burspråken bärs taket av träpelare med konsoler.

Folkskoleseminariet i Lund startade 1839 som det första i landet. Vissa initiativ i den riktningen hade tagits under 1700-talet från prästerligt håll, men därav hade blivit intet. Istället skulle seminariet få en betydligt dramatiskare bakgrund i det på sin tid så ryktbara "Lambertska arvet". Jonas Lambert från Umeå hade gått till sjöss och så småningom fått tjänst i den holländska kaparflottan och avancerat till kapten. Efter freden i Utrecht slog han sig ned i Holländska Guyana som förmögen plantageägare. Efter hans död tillföll förmögenheten han släktingar i Sverige som aldrig lyckades få hem arvet. Istället försnillades det av två svenskar, varav den siste kvarlevande testamenterade förmögenheten till sin broder i Sverige. Paul Edvard Filéen från Ystad hade framlevt sitt liv under knappa omständigheter som lägre tjänsteman i Stockholm när han 1822, 73 år gammal, fick besked om det väldiga arvet, vars bakgrund han inte kände. Samma år upprättade han ett testamente där han fördelade större delen av förmögenheten mellan olika allmännyttiga ändamål. Arvet var av den storleken att det betraktades som en riksangelägenhet och Filéen begärde och fick hjälp av staten att få hem det. Själv fick han aldrig någon större glädje av det. Han dog 1829 och först 1836 var slutredovisningen klar. En viss del av arvet skulle gå till "Skol Inrättningar för fattige och Allmogens barn" i Skåne. På förslag av domkapitlet, som hade överinseende över skolfrågorna, gick pengarna till en fond "för bildande av skolmästare åt allmogens barn".

Ett skolmästareseminarium upprättades i Lund 1839. Det var förlagt till Lunds allmänna barnskola som hade sina lokaler i det ryktbara "Härbärget" omedelbart söder om nuvarande universitetshuset. Skolan och seminariet flyttade 1843 till den då nyuppförda Lancasterskolan längre norrut på Bredgatan.

I samband med att seminariet 1862 blev treårigt och växelundervisningen i Lancasterskolan började undanträngas av modernare pedagogiska metoder blev behovet av egna lokaler uppenbart, och domkapitlet fick Kungl. Maj:ts medgivande att för medel ur den Filéenska fonden uppföra en ny byggnad. En tomt avstyckades från Helgonagården uppe vid Getingevägen, där infektionskliniken nu ligger. Det nya huset stod klart 1864. Samma år började man bygga till det med bl a en samlingssal och uppförde ett bostadshus åt föreståndaren. Byggnaderna hade ritats av Helgo Zettervall och var uppförda av grågult tegel i en för honom typisk medeltidsromantisk stil av byggmästare P C Sörensen. En slöjdsal tillkom 1888. Kring byggnaderna hade 1863 med hjälp av pengar från hushållningssällskapet anlagts en större trädgård i engelsk stil som mot norr sträckte sig till den nuvarande lasarettsinfarten. I norra delen låg en damm som förmodligen utgjorde en rest av en gammal lertäkt.

Byggnaderna blev snart för trånga, men det kom att dröja innan man fick nya lokaler. Efter sekelskiftet fördröjdes nybyggnadsfrågan av de pågående utredningarna om seminariernas organisation. Efter det att en ny stadga antagits 1914 och Lund blivit ett dubbelseminarium blev lokalbehovet akut. Den nya byggnaden uppfördes 1916-19 efter ritningar från 1913 av G Améen. Huset förlades till en ny tomt något längre norrut, även den avstyckad från Helgonagården. Inventarierna till aulan ritades av arkitekt Henrik Sjöström. Förutom samlingssalar innehöll byggnaden i stort sett endast undervisningslokaler men ingen bostadsdel. I änden på södra flygeln låg den övningsskola som under hela tiden var knuten till seminariet.

Även det nya huset omgavs med en omfattande trädgårdsanläggning, som sträckte sig ned till nuvarande lasarettsinfarten i söder. Vid den östra tomtgränsen uppfördes ett trädgårdshus i korsvirke. Strax norr om huvudbyggnaden låg ett större "afträdeshus" även det i korsvirke. Senare tillkom en vaktmästarebostad nere vid södra tomtgränsen och bredvid den 1934 en tvåvåningsvilla för maskinist och trädgårdsbiträde, ritad av Nils A Blanck.

Efter tillkomsten av lärarhögskolan i Malmö inleddes 1960 avvecklingen av seminariet och 1963 lades det definitivt ned. Byggnaden övertogs då av den ekonomiska fakulteten varvid huset byggdes om invändigt. Huset övertogs 1980 av landstinget och bl a sjuksköterskeutbildningen och medicinhistoriska museet fick lokaler där. 1991 är byggnaden under evakuering och landstinget planerar att riva den.[nutidsuppdateras]

Litteratur

  • Lindeberg, Gustaf: Folkskoleseminariet i Lund 1839-1939: minnesskrift, Gleerupska univ.-bokh., Lund 1938 (swe). Libris 23805.