Övriga Stationsbyggnader - Järnvägens och bilens miljöer i Lunds kommun
En järnvägsstation bestod förutom av själva stationshuset av ett flertal byggnader och anläggningar, dels kopplade till trafiken, dels för personalens behov. Alla stationer hade personal som bodde i stationshuset. Det förekom viss självhushållning, särskilt vid de mindre och lantliga stationerna. SJ var vägledande i hur man byggde upp och organiserade en station. Det stora statliga bolaget tjänade som förebild för privatbanorna.
Vid mindre stationer anlade SJ godsmagasin och lastkajer på samma sida om huvudspåret som stationen för att den fåtaliga personalen lättare skulle kunna sköta godsexpediering. Vid större stationer var detta mindre praktiskt då uppställningsspåren ofta befann sig på andra sidan huvudspåret och alla växlingar således måste gå över huvudspåret, vilket var mindre lämpligt särskilt om det saknades särskilda växlingslok på stationen. I Lund förlades såväl stationshus som godsmagasin på samma sida, men det var en av landets första stationer och man hade ännu inte hunnit pröva ut en rationell godshantering. I norra gaveln gick spår in i själva byggnaden för att underlätta omlastning. Detta är sannolikt landets äldsta bevarade godsmagasin.
Bland skånska privatbanor och således även i Lunds kommun har det vanligaste varit att förlägga godsmagasinet på andra siden spåren, ofta mittemot stationshuset. LReJ hade däremot sina godsmagasin på samma sida om spåret som stationshuset. Godsmagasinen uppfördes nästan uteslutande i trä, stod nästan alltid på sten- eller betongplintar för att få golvet i jämnhöjd med vagnsgolven. I fasaden ut mot lastbryggan och spåret fanns rullportar och vanligen drogs taket ut
som ett regnskydd över lastbryggan. Mot gatusidan fanns ofta en smalare plattform och även här gav stora taksprång skydd för väder och vind. Vid godsmagasinet hanterades allt styckegods som skulle ut till de lokala affärsidkarna. Vanligtvis var det en lokal åkare som med häst och vagn eller en liten lastbil hämtade styckegodset och distribuerade ut det till mottagarna. Förutom det stora godsmagasinet i Lund finns inga andra kvar i kommunen.
Ekonomihus var en mindre byggnad som flankerade stationshus och även uppfördes vid banvaktsstugor och personalbostäder. Det kunde rymma kol och ved, arbetsredskap och alltid bak och tvättstuga, vilket innebar att de hade ugn och därmed skorsten. Vanligen fanns även dass för järnvägspersonalen. Någon gång användes en mindre del som stall för några grisar, eller för höns. Uthusen uppfördes vanligen som långsmala byggnader med gaveln mot banan, och ofta i trä. I likhet med stationshus och godsmagasin uppfördes ekonomihusen efter typritningar och samma modell återkom vid de flesta stationer och banvaktsstugor på samma bana.
Ekonomihusen var vid byggnadernas uppförande närmast livsviktiga för dem som bodde på stationen eller banvaktsstugan. Numera är det en byggnadstyp som ofta försvunnit, men där de finns kvar bidrar till upplevelsen och förståelsen av järnvägsmiljön. Samtliga bevarade har därför bedömts ha kulturhistoriska värden. En del är i dåligt skick och uthuset vid Kvinnevad banvaktsstuga har rasat ihop så att endast en vägg och en skorstensstock står upp.
På samma sätt som ekonomihuset var av betydelse för järnvägspersonalens levnadsförhållanden var jordkällaren viktig. Här förvarades framför allt livsmedel då här var svalt på sommaren och höll i alla fall någon plusgrad vintertid. Jordkällaren var ett stenmurat rum som var något nedgrävt och täcktes av de jordmassor man fick över vid grundgrävningen av stationshuset. I samband med att betonggjutningstekniken utvecklades gick man över till att gjuta den främre stödmuren i betong istället. Numera är det en byggnadstyp som ofta försvunnit, men där de finns kvar bidrar till upplevelsen och förståelsen av järnvägsmiljön. Samtliga bevarade har därför bedömts ha kulturhistoriska värden. Det har dock varit svårt att kontrollera huruvida jordkällare finns kvar eller ej, eftersom många stationshus och banvaktsstugor numera är privatbostäder.
En annan liten byggnad som fanns vid stationen var det allmänna avträdet. Det hade ofta, men långt ifrån alltid, kvadratisk planform och tälttak krönt av ventilationslanternin. Sistnämnda fanns alltid, oavsett takform. Vid småstationerna var avträdena oftast uppförda i trä, vid större stationer eller SJ:s stationer var de byggda i tegel. Numera är det en byggnadstyp som ofta försvunnit, men där de finns kvar bidrar till upplevelsen och förståelsen av järnvägsmiljön. Samtliga bevarade har därför bedömts ha kulturhistoriska värden.
Många stationer hade också ett våghus. De var vanliga i Skåne och användes särskilt för att väga vagnar fulla med sockerbetor innan de rullade iväg till sockerbruken. Det var små tegelhus med en våg och en kamin. De fanns framför allt vid stationer som lastade mycket betor, men uppfördes också vid särskilda lastplatser ute på linjen. Våghus fanns även vid en del industrier och i Veberöd står ett våghus kvar inte så långt från stationshuset. I denna trakt odlades inte mycket betor, utan det var snarare ortens tegelbruk och dess godstransporter som motiverade våghuset. Även vid Lund Södra placerades ett våghus för att kunna väga vagnslasterna till/från stadens stenkross. Även denna byggnad finns kvar, numera som en del i Teater Sagohuset.
På stationsområdena och ibland ute längs linjerna har det även funnits en mängd andra små byggnader och anläggningar som redskapsbodar, manskapsbodar, dressinskjul, rälsupplag och på Lunds C även ett ställverkshus varifrån signaler och växlar handmanövrerades. Inget av detta finns kvar inom Lunds kommun. Istället har det tillkommit fjärrblockeringskurer.
Särskilt kulturhistoriskt värdefulla övriga stationsbyggnader
- Godsmagasin, Lund C
- Våghus, Veberöd
- Ekonomihus, Stångby
- Ekonomihus, Dalby
- Ekonomihus, Veberöd
- Ekonomihus, Klostersågen station
- Ekonomihus, Revingeby station
- Jordkällare, Hardeberga
- Avträdeshus, Stångby
- Avträdeshus, Klostersågen
- Avträdeshus, Silvåkra
Övriga stationsbyggnader av miljöskapande värde
- Våghus, Lund S
- Ekonomihus, Björnstorp
- Avträdeshus, Björnstorp
