Uppfinnaren 1
| Uppfinnaren 1 | |
 Uppfinnaren 1 | |
| Information | |
|---|---|
| Namn | Nya skolan - Klosterskolan |
| Adress | Rådmansgatan 2-6 |
| Byggnadsår | 1910-12 |
| Byggherre | Lunds stad |
| Arkitekt | Salomon Sörensen |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistoriskt värdefull byggnad / Övriga byggnader |
Den nationalromantiska byggnaden i mörkrött, hårdbränt tegel är tämligen sparsamt utsmyckad och dess uttryck bygger i hög grad på en material/volymverkan. Den har en hög suterrängvåning och inredd mansardvåning. Fot och listen över suterrängvåningen i prickhuggen granit och omedelbart över foten ett rustikhugget granitband. Profilerad gesims med tandsnittsfris i stenimiterande puts och betong. Valmat mansardtak med rött tegel. Huvudfasaden mot syd har sidorisaliter med förhöjda tak som kröns av två plåtlanterniner. Risaliterna markeras ytterligare av de framspringande trapphusen, i vilka entréerna är belägna. Trapphusen avslutas med gavelpartier. Mittpartiet indelas i tre fält av fyra breda lisener. Över de rakslutna fönsternas avlastningsbågar tegellister, på övervåningen sammanhållna till ett band som anknyter till lisenernas "kapitäl", vilka består av ett ramverk, med inslag av formtegel, inneslutande ett fält med fiskbensmönster. På risaliterna och övriga fasadytor med mindre fönsteröppningar motsvaras "kapitälen" av en fris med motsvarande utformning. Påkostade entrédörrar med skulpterade detaljer, tidigare ådringsmålade men nu avfärgade i ljust rödbrunt. Däröver rundbågade, blyspröjsade överljusfönster med inlagt bildfält med motiv från Lunds vapen. Fönster av varierande utformning klädda med vitlackerad plåt. Salarna har 6-luftsfönster där de mindre lufterna nedtill är småspröjsade, i suterrängvåningen helt småspröjsade fönster. Risaliterna motsvaras på baksidan av två flyglar som ger byggnaden en U-formad plan. Den lägre gymnastiksalsflygeln i öst har stora rundvälvda fönster, åtskilda av lisener, och sockel av oregelbundna stenblock. Trapphusen och korridorer har en relativt enkel utformning men merparten av de äldre dörrarna är bevarade, ut mot trapphusen större dörrar med tandsnittsprydda överliggare.
Historik
Under senare delen av 1800-talet uppfördes ett antal folkskolor i Lund. Befolkningstillväxten och de minskande klassstorlekarna medförde dock att behovet av nya lokaler ständigt gjorde sig påmint och 1906 fann sig folkskoleinspektören föranlåten att fästa skolrådets uppmärksamhet på behovet av en ny folkskolebyggnad. En kommitté tillsattes som 1908 föreslog att en ny skola skulle uppföras på ett område utmed Rådmansgatans västra gränslinje. Efter skolrådets tillstyrkan beslöt kyrkostämman i Lunds stadsförsamling enligt förslaget. Lokaliseringen styrdes av den kraftiga befolkningsökningen på väster och att staden redan ägde marken. För att ta fram ritningsmaterial etc tillsattes en ny kommitté och till dess diskussionsämnen hörde huruvida klassrummen skulle grupperas omkring tamburer eller korridorer. Av kostnadsskäl föredrog man det senare. För att säkra god luftväxling valdes systemet med sidokorridorer. För att minska kostnaderna ville skolrådet vid sin granskning av ritningarna utesluta överlärarebostaden och användningen av kalksten i fasaderna. Vid kyrkostämman 30/5 1910 beslöt man dock att endast sätta en kostnadsram för bygget. De praktiska byggnadsarbetena överläts åt en kommitté som lät arkitekten göra en omarbetning av fasaderna för att nedbringa kostnaderna, och det var vid denna som kalkstenen byttes ut mot granit. Därefter slopades även ett par mönstermurade romber på sidorisaliterna, och trapphusfönsterna på mellanvåningen, som tidigare var tänkta med stora rundvälvda blinderingar över sig, förenklades. Fr o m ingången av 1911 överflyttades ansvaret för Lunds folkskoleväsen från den kyrkliga till den borgerliga kommunen och vid invigningen av, som den då kallades, Nya skolan den 9 januari 1913 mottogs byggnaden av stadsfullmäktiges ordförande.
I suterrängvåningen fanns förutom pannrum o dyl även vaktmästarebostad, träslöjd och bespisningslokaler. Ett utrymme var avsett för skolbad med badkar och bassäng. Frågan var dock länge ett tvisteämne och först 1936 inreddes utrymmet och då med duschar. I de bägge huvudvåningarna upptogs den västra flygeln av sex lässalar för småskolan och huvudlängan av lika många salar för folkskolan. I den östra flygeln fanns en gymnastiksal i två våningar med en läktare. I mansardvåningen fanns en större bostad för överläraren samt "överlärarens lektionssal" och salar för "kvinnlig slöjd" och teckning. Fasad- och taktegel hade levererats av Börringe tegelbruk medan naturstenen kom från AB Västkustgranit. Salarna var belagda med linoleummattor medan korridorerna har kvar sina golv av s k mettlacherplattor. Salarna var beräknade så att varje elev skulle ha 1,6-1,8 m² golvyta och 6-7 m³ luft. På gården fanns två klosettbyggnader i trä, först 1952 installerades toaletter i källaren. Under årens lopp har lokalerna disponerats om ett antal gånger, men i huvudsak har den gamla rumsstrukturen bestått. Överlärarbostaden gjordes 1926 om till två slöjdsalar och i källaren installerades 1952 ett centralkök för skolmåltider. I samband med att byggnaden 1972 helt övertogs av Polhemskolan skedde en omfattande renovering. Gymnastiksalen gjordes 1976 om till skrivsal. På husets baksida uppfördes 1989-91 två större tillbyggnader som klär in omfattande delar av den äldre arkitekturen och i viss mån förtar byggnadens monolitiska karaktär.
Från Söndagsskolan till Polhemskolan
Skall man ange Polhemskolans ålder finns det ett flertal årtal att välja på mellan 1834 och 1961 beroende på vilka kontinuitetskrav man ställer.
Sin äldsta föregångare har Polhemskolan i Söndagsskolan, inrättad 1834 av Allmänna Barnskolans direktion "hvarest stadens Handverks Gesäller och Lärlingar någon tid på hvarje Söndag eller Helgedag kunde gratis undervisas i renläsning, skrifning, {räkning} och om tillfälle dertill kan beredas, äfven i sådan ritning, som för deras yrke är af någon nytta". Då gesällerna inte kunde tänka sig att bli undervisade tillsammans med lärlingarna föll dessa snart ifrån. Den "Tekniska Aftonskolan" inrättades 1845 och direktionen för Allmänna Barnskolan kom snart att handha även dess vård och styrelse. Söndagsskolan och Aftonskolan hade en snarlik inriktning och slogs 1846 samman till Handtwerks- och Söndagsskolorna i Lund. Tre kvällar i veckan gav Handtwerksskolan undervisning i de grundläggande skolämnena samt geometri, teckning och mekanik. Handtwerksskolan upphörde omkring 1850, men Söndagsskolan levde vidare. Efter att 1861-62 ha genomgått en omfattande omorganisation fick den heta Söndags- och Aftonskolan i Lund. Jämfört med Handtwerksskolan hade den utökats med linear-, byggnads-, möbel- och frihandsteckning samt enklare bokhålleri. Skolan fick nu en egen direktion, vald av sockenstämman, och skulle finansieras av den nyinförda hundskatten. Skolan led av penningbrist, men efter att 1882 ha erhållit statsbidrag utvecklades den snabbt och bytte då också namn till Lunds Stads Tekniska Söndags- och Aftonskola. Efter ett kyrkostämmobeslut överfördes ansvaret för skolan till stadsfullmäktige och namnet blev Lägre Tekniska Yrkesskolan, 1899 förkortat till Tekniska Skolan. Skolan utökades 1912 med kurser i bl a bokbinderi samt drivning och ciselering. Efter det att de praktiska yrkesskolorna 1921 blivit föremål för ny lagstiftning omorganiserades skolan åter och ht 1922 startade Lunds Stads Lärlings- och Yrkesskolor, vilken 1926 erhöll lokaler i nuvarande Magleskolan. Under 1940-talet utvecklades skolan snabbt och 1943, när de tidigare kvälls- och lördagskurserna kompletterades med heldagskurser, hade skolan 740 elever. En stor mängd yrkesutbildningar stod på programmet, allt ifrån bilmekaniker till konditorer.
Stadsfullmäktige beställde 1941 en utredning om skolans framtida organisation, men först efter andra världskrigets slut tog diskussionerna på allvar fart och skolan drogs in i det omfattande utredningsarbete som föregick införandet av den allmänna grundskolan. En begäran om utökning av skolans lokaler lämnades in 1945 och 1953 tillsattes en kommitté som, sedan den förkastat alternativet med en utbyggnad på befintlig plats, lät arkitekten Klas Anshelm skissera en nybyggnad norr om Klosterskolan. Förslaget principgodkändes av stadsfullmäktige 1955 och samma år förkortades namnet till Lund Stads Yrkesskola. Skolan underställdes 1958 skolstyrelsen varvid den egna direktion som den dittills hade haft avskaffades. I december samma år beviljades efter omprojekteringar och utarbetande av nya ritningar pengar till nybyggnaderna, den tidigare planerade aulan hade dock prutats bort. Den 14/6 1960 sattes spaden i jorden och till hösten 1961 kunde den knappt färdiga skolan tas i bruk.
De bägge nya byggnaderna hade av Klas Anshelm förlagts i exakt nord-sydlig riktning, på kant med alla andra riktningar som fanns inom området. Huvudbyggnaden i rött tegel har en kvadratisk form med indragna hörn vilket ger den karaktären av fyra sammanbyggda längor kring en gemensam gård, vilket understryks av att "gavelpartierna" lämnats fönsterlösa. Detta avspeglar sig också i interiören där "längorna" upptas av lektionssalar och administrationslokaler medan "gården" utfylls av en kärna med toaletter och andra gemensamma utrymmen kring vilket det generöst tilltagna trapphuset löper. På det flacka taket en lanternin med motfallstak som genom två stora fönsteröppningar lämnar ljus åt trapphuset. Byggnaden är uppförd i en fullskalig tegelmur och har en kärv enkelhet. Fasaderna domineras av de stora, regelbundet placerade fönsterna och den enda extra dekorationen är entréernas skärmtak. Verkstadsbyggnaden öster därom utgörs av en 96 meter lång länga med en motsvarande utformning. På bottenvåningen fanns tyngre verkstadslokaler för bl a bilmekaniker och metallhantverk medan det på övervåningen fanns lokaler för bl a bokbindare och instrumentmakare. Huset försågs 1985 med en tillbyggnad vid sydgaveln.
Till skolan förlades även ett 1961/1962 nyinrättat handelsgymnasium och filialklasser av tekniskt gymnasium, samt den 1965 inrättade Tekniska skolan för utbildning av institutsingenjörer. Snart nog uppstod det åter lokalproblem och 1963 respektive 1966 uppfördes två nu rivna paviljonger. År 1966 i samband med gymnasiereformen slogs Lunds stads yrkesskola, Lunds stads tekniska gynmasium och Lunds stads handelsgymnasium samman och fick namnet Polhemskolan. Vid skolan fanns även yrkesutbildningar i samarbete med universitetet. Polhemskolan hade alltså redan tidigare den kombination av yrkesskola, fackskola och gymnasium som vid yrkesskolereformen 1971 infördes allmänt och fick beteckningen gymnasieskola. Skolan kompletterades med fjärde årskursen av fyraårig teknisk linje och andra treåriga teoretiska linjer och senare med kommunal högskoleutbildning. Yrkesskolereformen aktualiserade åter lokalbristen och man beslutade att genomföra en etappvis utbyggnad av Polhemskolan. Det skulle komma att dröja femton år och fordra omfattande påtryckningar från lärare och elever innan utbyggnaden var fullföljd. Samtliga byggnader i utbyggnaden, inklusive ett antal aldrig fullföljda alternativ, skulle komma att ritas av Yngve Lundqvist. Den första etappen 1975 omfattade en verkstadsbyggnad söder om den gamla Klosterskolan. Den uppläts för bygg- och anläggningsteknik samt fordonsteknik. Mot norr har den en lägre del med lektions- och omklädningsrum etc och mot söder en högdel med verkstäder. En tvåvåningsbyggnad med säteritak och indragen vindsvåning uppfördes 1982-83 väster om Klosterskolan. Där blev det plats för skolmåltidslokaler, elevomsorgspersonal, landstingets yrkessärskola samt lokaler för utbildning av bl a frisörer och grafiska tecknare. Den sista etappen "Länken" mellan de bägge huvudbyggnaderna uppfördes 1989-90 efter starka påtryckningar från lärare och elever, men den därmed sammanhängande aulan hade då åter prutats bort. I "Länken" inrymdes lärosalar, administrationslokaler och överst ett bibliotek. Efter det att arkitekten presenterat en förenklad variant av aulan, där han på tre sidor utnyttjade befintliga väggar på Klosterskolans baksida, kunde även denna uppföras 1990-91.
Litteratur
- Guttorp 1957
- Guttorp 1964
- Polhemskolan 1986
- Polhemskolan 1991
- Kommunal självstyrelse 1964
Entré
Fasad
Trappa
Verkstadsbyggnaden.
Skolmåltidslokal mm. Foto 1996.
"Länken". Foto 1996.
Aulan. Foto 1996.
