Döbeln 8
| Döbeln 8 | |
 Gården på Döbeln 8 med "Krognoshuset" till vänster i bilden. Kulturens arkiv. Foto: Korfitzen före 1916 | |
| Information | |
|---|---|
| Namn | Krognoshuset |
| Adress | Mårtenstorget 3, Svartbrödersgatan 3 |
| Byggnadsår | Krognoshuset troligen 1300-talet Köttbesiktningsbyrån 1916. Konsthallen 1957 |
| Byggherre | 1916 Lunds stad, 1957 bekostad av Gamla Sparbanken, skänkt till Lunds stad |
| Arkitekt | 1916 Theodor Wåhlin 1957 Klas Anshelm |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistoriskt värdefull byggnad |
På denna tomt låg sedan medeltiden den gård till vilken hela Mårtenstorget och hela kvarteret Döbeln hörde. Sedan Mårtenstorget utlagts 1840 och återstoden av tomten, nuvarande Döbeln, bebyggts mellan 1854 och 1905 låg en del av gårdens byggnader kvar ända till 1916. En av dem, Krognoshuset, finns fortfarande kvar.
På Espmans karta från 1783 finns fyra längor markerade, en som sträcker sig ända upp mot Skomakaregatan. Denna tycks vara riven 1831, ty i brandförsäkringshandlingarna från detta år finns noggranna beskrivningar av gårdens byggnader och de låg då alla samlade runt en gård inom gränsen för det som sedan blev tomt nr 8. Karakterslängan, gårdens huvudbyggnad, var byggd av ekekorsvirke med bränt tegel och dess tak var klätt med kalkunderstruket tegel. I huset fanns detta år två förstugor, 5 kammare och 8 boningsrum. Byggnaden låg utmed Svartbrödersgatan och var i södra gaveln sammanbyggd sned en vinkelbyggnad i bränt tegel i två våningar, den som vi idag kallar för Krognoshuset. Det uppgavs att korsvirkeslängan var 70 år gammal och tegelbyggnaden 700. Man trodde att den senare var en rest av ett gammalt svartbrödrakloster.
Gårdsanläggningens två övriga byggnader var också uppförda i korsvirke med eke och furutimmer och bränd och obränd sten. Den länga som låg vinkelrät mot Svartbrödersgatan var inredd med bostäder i den västra delen och med stall och vagnsport i den östra. Gårdsanläggningens fjärde sida utgjordes av en loge. De båda sistnämnda husen angavs vara ungefär 20 år gamla.
Att döma av brandförsäkringshandlingar från 1890 var de tre husen desamma som i beskrivningen från 1831, men på platsen för den tidigare logen låg 1890 ett hus av korsvirke med 15 boningsrum och det f.d. stallet var ombyggt till fotoatelier. Vid denna tid ägdes gården av tenngjutare Fredrik Werrenrath. Gården har ägts av många olika släkter under århundradena. Den första kända var den som på 1500-talet fick namnet Krognos. På 1600-talet var en av ägarna professor Erasmus Sack-Sackensköld och efter honom kom professor Thomas Ihre och Johan Jacob Döbelius von Döbeln, Mellan 1716 och 1718 var Karl XII:s kansli inrymt i gården. Senare ägare har varit domkyrkosysslomannen Johan Bergendorff, professor Johan Lundblad, rådman E.A. Beckman, professor Ebbe Samuel Bring, friherren Carl Fr. Bannet, kopparslagaren J. Knutsson och tenngjutaren Fredrik Werrenrath.
Under början av 1900-talet var stadsveterinärens laboratorium inrymt i den stora salen i gårdens huvudbyggnad utmed Svartbrödersgatan, vilken fortfarande var sammanbyggd med "Krognoshuset". Båda husen hade putsade, enhetliga fasader, I "Krognoshuset" fanns krog och spritservering och i den av byggnaderna som låg med gaveln mot Mårtenstorget fanns en liten garn- och diverseaffär.
1916 revs alla gårdens byggnader utom Krognoshuset som genomgick en omfattande restaurering. Putsen togs bort och västgaveln byggdes upp och fick samma utseende som östgaveln. Huset har sedan dess använts som utställningslokal. På platsen för gården byggdes den nya köttbesiktningsbyrån, som ritades av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Denna omfattade dels ett kontors- och bostadshus i 2 våningar utmed Svartbrödersgatan, dels en hall, i en våning med sågtak och stora portar. En mur byggdes också som inhägnade en gård framför anläggningen. Denna mur byggdes samman med Krognoshuset så att detta utgjorde ett hörn i gården och som pendang byggdes ett klocktorn med tinnar i gårdens östra hörn.
Kontorshuset vid Svartbrödersgatan är uppfört i 2 våningar av violett helsingborgstegel på hög granitsockel och har sadeltak med enkupigt rött tegel. Dess utseende är präglat av nationalromantiken med tunga, samlade murytor med dekorativa ankarslutar, spetsig takvinkel och ett burspråk i korsvirke.
1957 revs den stora köttbesiktningshallen och på dess plats byggdes en konsthall som ritades av arkitekt Klas Anshelm. Klocktornet och muren från 1916 revs också 1957, och konsthallen lades i linje med de övriga byggnaderna vid torgets norra sida, Den byggdes i röd tegel och har en helt sluten fasad mot torget. Entrén till konsthallen är utbyggd framför muren och klädd med koppar. Krognoshuset har på detta sätt lämnats som en fristående byggnad på själva torget.
- Materialet nedan kommer från en revidering av Bevaringsprogrammet från 2006.
Kulturhistorisk värdering: Kulturhistoriskt värdefull byggnad
Konsthall uppförd i modernistisk stil med anpassning till platsen och omgivningarna. Den låga sockeln, i liv med fasaderna, är murad i hardebergasten, eller annan hård sandsten. Fasaderna är klädda med handslagna stortegel lagda i löpförband, fogarna är breda och fogbruket innehåller naturstensballast i mörkare kulör. Den kopparklädda entrén är utskjutande och helt sluten när konsthallen är stängd. Taket döljs bakom en utskjutande takfot. Fönstren är utformade som slitsar i murverket. Fönsterpartiet i söder är av vitmålat trä medan fönstren i västra gaveln är av vitmålad metall och troligen sekundära. De traditionella materialen i kombination med den modernistiska formen ger en spännande byggnad. Byggnadens möte med grannen i öst är omsorgsfullt utformad. Utformningen, ursprungliga delar och den folkliga förankringen och framträdande läget i staden ger ett högt kulturhistoriskt värde.
Övrigt: Interiören innehåller utställningsrum med takfönster och en atriumgård.
