Skillnad mellan versioner av "Värpinge 14:3"

Från bevaringsprogram
 
Rad 9: Rad 9:
 
|arkitekt        =  
 
|arkitekt        =  
 
}}
 
}}
 +
 
[[Fil:Varpinge 143 garden.png|left|miniatyr|Värpinge 14:3.]]
 
[[Fil:Varpinge 143 garden.png|left|miniatyr|Värpinge 14:3.]]
 
[[Fil:varpinge 143 gard.png|miniatyr|left|Gården.]]
 
[[Fil:varpinge 143 gard.png|miniatyr|left|Gården.]]
Rad 15: Rad 16:
 
[[Fil:varpinge 143 arbetarbostad.png|miniatyr|Arbetarbostaden.]]
 
[[Fil:varpinge 143 arbetarbostad.png|miniatyr|Arbetarbostaden.]]
 
[[Fil:Varpinge 143 infart.png|miniatyr|Infart]]
 
[[Fil:Varpinge 143 infart.png|miniatyr|Infart]]
 +
 
Gården flyttades ut på markerna vid skiftet 1813, och enligt 1822 års karta låg där då en fyrlängad gård. Byggnaderna beskrivs i ett syneprotokoll 1867. Boningshuset hade då ersatts av ett nytt, friliggande uppfört av tegel. De tre ekonomibyggnaderna låg närmast i H-form. Stallet i mitten var även det uppfört av obränt tegel, medan de bägge andra var av korsvirke.
 
Gården flyttades ut på markerna vid skiftet 1813, och enligt 1822 års karta låg där då en fyrlängad gård. Byggnaderna beskrivs i ett syneprotokoll 1867. Boningshuset hade då ersatts av ett nytt, friliggande uppfört av tegel. De tre ekonomibyggnaderna låg närmast i H-form. Stallet i mitten var även det uppfört av obränt tegel, medan de bägge andra var av korsvirke.
  
Rad 23: Rad 25:
 
Av murningstekniken och utseendet att döma är boningshuset från senare delen av 1890-talet, och även merparten av ekonomibyggnaderna torde stamma från det sena 1800-talet. Byggnaderna torde ha uppförts av Per Jönsson som övertog arrendet efter sin far 1881, och ännu innehade det 1904. Från 1888 arrenderade han även nr 9 väster om Pilsåker. Från 1916 brukades Pilsåker under Värpinge gård, och förmodligen då byggdes boningshuset om till tre arbetarebostäder. Driften av Pilsåker övertogs 1954 av arvingar till Trolle-Wachtmeister, varvid djurhållningen på gården upphörde. Merparten av gårdarna i Värpinge brukas nu under Pilsåker, men Pilsåker köptes 1968 av staden under hot om expropriation.
 
Av murningstekniken och utseendet att döma är boningshuset från senare delen av 1890-talet, och även merparten av ekonomibyggnaderna torde stamma från det sena 1800-talet. Byggnaderna torde ha uppförts av Per Jönsson som övertog arrendet efter sin far 1881, och ännu innehade det 1904. Från 1888 arrenderade han även nr 9 väster om Pilsåker. Från 1916 brukades Pilsåker under Värpinge gård, och förmodligen då byggdes boningshuset om till tre arbetarebostäder. Driften av Pilsåker övertogs 1954 av arvingar till Trolle-Wachtmeister, varvid djurhållningen på gården upphörde. Merparten av gårdarna i Värpinge brukas nu under Pilsåker, men Pilsåker köptes 1968 av staden under hot om expropriation.
  
==Arbetarbostad==
+
== Arbetarbostad ==
 +
 
 
I sydkanten av Pilsåkers marker finns en arbetarbostad i brunrött handslaget tegel i munkförband. Ett hus i samma läge finns på 1913 års karta, men den nuvarande byggnaden torde vara uppförd på 1920-talet. Sadeltak med eternitplattor och något utskjutande takfot. Grönmålade 2-lufts 6-rutsfönster.
 
I sydkanten av Pilsåkers marker finns en arbetarbostad i brunrött handslaget tegel i munkförband. Ett hus i samma läge finns på 1913 års karta, men den nuvarande byggnaden torde vara uppförd på 1920-talet. Sadeltak med eternitplattor och något utskjutande takfot. Grönmålade 2-lufts 6-rutsfönster.
 +
 
[[Kategori:De utflyttade gårdarna]]
 
[[Kategori:De utflyttade gårdarna]]

Nuvarande version från 24 juni 2019 kl. 13.22

Värpinge 14:3
Varpinge 143.png
Karta.
Information
AdressFjelievägen
Byggherretrol. arrendator Per Jönsson
Värpinge 14:3.
Gården.
Gården.
Gården.
Arbetarbostaden.
Infart

Gården flyttades ut på markerna vid skiftet 1813, och enligt 1822 års karta låg där då en fyrlängad gård. Byggnaderna beskrivs i ett syneprotokoll 1867. Boningshuset hade då ersatts av ett nytt, friliggande uppfört av tegel. De tre ekonomibyggnaderna låg närmast i H-form. Stallet i mitten var även det uppfört av obränt tegel, medan de bägge andra var av korsvirke.

Dagens boningshus är byggt i rött maskinslaget tegel, genomgående lagt med kortsidan utåt, med inslag av svartbränt tegel i listverk och avlastningsbågar. Hög sockel med grovt pålagd spritputs och ett slätputsat band upptill. Längs fönsternas under- och överkant lister, den över fönsterna följer avlastningsbågarnas konturer. Dessutom ett band utgående från fönsternas tvärposter. Byggnaden har en relativt påkostad utformning med hörnlisener och mot gårdsplanen ett indraget mittparti. Sadeltak med rött tegel, tidigare troligen papptäckt. Utskjutande takfot med profilerade bjälkändar. Mot gårdsplanen två symmetriskt placerade entréer. Den ena med en äldre pardörr med glas och diagonalställd pärlspont. Nyare, grönmålade fönster med T-post. Mot trädgården fanns tidigare en liten träveranda. Fasaden har förhöjts med sex skift tegel, enligt uppgift sedan taket blåst bort 1902.

Längs gårdsplanens västsida ligger en magasinslänga i grågult tegel med tak av korrugerad eternit. På gavelspetsen mot norr rödmålad locklistpanel med sågtandad avslutning nedåt. I norddelen rundbågade gjutjärnsfönster. Byggnaden fortsatte tidigare en bra bit söderut med en del innehållande kostall. Detta blåste dock omkull ca 1969. Vinkelrätt mot magasinslängan, längs gårdsplanens sydkant ligger en stallänga, uppförd i samma material som magasinet. Den dekoreras dock av lisener, avlastningsbågar och trappad gesims i rött tegel. Stickbågiga, rödmålade gjutjärnsfönster. I huset, som nu är ombyggt till verkstad, fanns tidigare även en smedja. I öster ligger en länga i rödmålad locklistpanel förr innehållande bl a bethushåll (d v s bostad för säsongsarbetare i betkampanjen), drängkammare och utedass. Huset är nu till delar inklätt med röd aluminiumpanel. I förlängningen på bethushållet ligger ett fd svinhus. Det har en vitkalkad spritputs med slätputsade hörnlisener. Mot öster ett antal större och mindre luckor till svinkättar och hönshus. Vinkelrätt mot svinhuset ett vagnslider i rödmålad locklistpanel. Väster om gårdsplanen, vinkelrätt mot magasinet ligger en större loge i rödmålad locklistpanel med fot av liggande panel på förvandring. Sadeltak med korrugerad eternit.

Av murningstekniken och utseendet att döma är boningshuset från senare delen av 1890-talet, och även merparten av ekonomibyggnaderna torde stamma från det sena 1800-talet. Byggnaderna torde ha uppförts av Per Jönsson som övertog arrendet efter sin far 1881, och ännu innehade det 1904. Från 1888 arrenderade han även nr 9 väster om Pilsåker. Från 1916 brukades Pilsåker under Värpinge gård, och förmodligen då byggdes boningshuset om till tre arbetarebostäder. Driften av Pilsåker övertogs 1954 av arvingar till Trolle-Wachtmeister, varvid djurhållningen på gården upphörde. Merparten av gårdarna i Värpinge brukas nu under Pilsåker, men Pilsåker köptes 1968 av staden under hot om expropriation.

Arbetarbostad

I sydkanten av Pilsåkers marker finns en arbetarbostad i brunrött handslaget tegel i munkförband. Ett hus i samma läge finns på 1913 års karta, men den nuvarande byggnaden torde vara uppförd på 1920-talet. Sadeltak med eternitplattor och något utskjutande takfot. Grönmålade 2-lufts 6-rutsfönster.