Skillnad mellan versioner av "Trolle-Wachtmeisters park"

Från bevaringsprogram
 
Rad 1: Rad 1:
 +
Marken lades ut till park i ett av stadsingenjör Magnus Wennström 1928 upprättat stadsplaneförslag för bl a del av S:t Peters Klosters Säteri. Parkmarken, liksom gatumark o dyl, uppläts kostnadsfritt av säteriets ägare, greve A K Trolle-Wachtmeisters arvingar, vilket var en förutsättning för stadsplanens antagande.
 +
 +
Pengar till plantering beviljades 1928 som ett nödhjälpsarbete. Parken låg då ute på åkermarken, men då "''en plantering först efter en del år kan bliva allmänheten till gagn och nytta''" ville man i påbörja arbetet i tid. Prydnadsplanteringen utfördes 1936. Sedan barnmängden i området ökat, tillkom 1937 sandlåda och plaskdam, nu igenfyllda.
 +
 +
Parken ritades av stadsträdgårdsmästare Oscar Ahlström och består av två delar. Utmed Byggmästaregatan ligger en avlång, mera intensivt skött del. Den har en stram form med klippta ligusterhäckar, grusade gångar och rosenrabatter. Vid kortsidorna kraftiga bestånd av idegranar. Dold i en buske står Kraka, en liten bronsstaty utförd av Gustaf Nordahl, avtäckt 1951. Den inre, mera extensiva delen har formen av en generös gräsoval omgiven av hörsholmsalmar. Området hade många barnfamiljer och om somrnrarna fanns anställda "leksystrar". 1937 begärde stadsträdgårdsmästaren "''anslag till parktant samt frukt och frukost åt 40 barn''". En fd polis gick som parkvakt, men på kvällarna kunde ingen hindra bollspelet. På gräsmattan förekom ofta olika evenemang, bl a med Frälsningsarmén.
 +
 +
Parkens betydande kulturhistoriska värden ökas ytterligare av att den är planerad samtidigt med bebyggelsen.
 +
 +
==Litteratur==
 +
*Klintborg 1990
 
[[Kategori:Skytteln och Trolle-Wachtmeisters park]]
 
[[Kategori:Skytteln och Trolle-Wachtmeisters park]]

Versionen från 25 november 2011 kl. 10.50

Marken lades ut till park i ett av stadsingenjör Magnus Wennström 1928 upprättat stadsplaneförslag för bl a del av S:t Peters Klosters Säteri. Parkmarken, liksom gatumark o dyl, uppläts kostnadsfritt av säteriets ägare, greve A K Trolle-Wachtmeisters arvingar, vilket var en förutsättning för stadsplanens antagande.

Pengar till plantering beviljades 1928 som ett nödhjälpsarbete. Parken låg då ute på åkermarken, men då "en plantering först efter en del år kan bliva allmänheten till gagn och nytta" ville man i påbörja arbetet i tid. Prydnadsplanteringen utfördes 1936. Sedan barnmängden i området ökat, tillkom 1937 sandlåda och plaskdam, nu igenfyllda.

Parken ritades av stadsträdgårdsmästare Oscar Ahlström och består av två delar. Utmed Byggmästaregatan ligger en avlång, mera intensivt skött del. Den har en stram form med klippta ligusterhäckar, grusade gångar och rosenrabatter. Vid kortsidorna kraftiga bestånd av idegranar. Dold i en buske står Kraka, en liten bronsstaty utförd av Gustaf Nordahl, avtäckt 1951. Den inre, mera extensiva delen har formen av en generös gräsoval omgiven av hörsholmsalmar. Området hade många barnfamiljer och om somrnrarna fanns anställda "leksystrar". 1937 begärde stadsträdgårdsmästaren "anslag till parktant samt frukt och frukost åt 40 barn". En fd polis gick som parkvakt, men på kvällarna kunde ingen hindra bollspelet. På gräsmattan förekom ofta olika evenemang, bl a med Frälsningsarmén.

Parkens betydande kulturhistoriska värden ökas ytterligare av att den är planerad samtidigt med bebyggelsen.

Litteratur

  • Klintborg 1990