Thomander 31: Skillnad mellan sidversioner

Från bevaringsprogram
(Skapade sidan med '{{Husfakta |fastighet = Thomander 31 fd. Thomander 23 |namn = Zettervallska villan |bild = 250px |bildtext = Fa...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
{{Husfakta
{{Husfakta
|fastighet      = Thomander 31 fd. [[Thomander 23]]
|fastighet      = Thomander 31 fd. [[Thomander 23]]
|namn            = Zettervallska villan
|namn            = Lufthopperiet
|bild            = [[Fil:Thomander 23.png|250px]]
|bild            = [[Fil:Thomander 23 lufthopperiet.png|250px]]
|bildtext        = Fasad mot Sandgatan. Foto Leopoldo Iorizzo 1978. Skånes Hembygdsförbunds arkiv.
|bildtext        = Lufthopperiet
<!-- Information -->
<!-- Information -->
|adress          = Sandgatan 14A-C
|adress          = Sandgatan 14A-D
|byggnadsår      = 1871, gårdslänga 1891
|byggnadsår      = Gathus tidigt 1800-tal omb. 1908, 1916, Dicksonska palatset 1904 omb. 1915-17, längan 1917
|byggherre      = Helgo Zettervall
|byggherre      = 1904 R. Dickson, 1908-17 Major Thulin
|arkitekt        = Helgo Zettervall
}}
}}
[[Fil:Thomander 23 dicksonska palatset.png|thumb|Dicksonska palatset]]


[[Fil:Thomander 23 interior.png|thumb|left|Interiör, bottenvåningen. Foto Leopoldo Iorizzo 1978. Skånes Hembygdsförbunds arkiv]]
Gathuset utgör den sista resten av en stor gårdsanläggning som även sträckte sig över hela granntomten i söder.
[[Fil:Thomander 23 detalj.png|thumb|Detalj på fasaden]]


Helgo Zettervall lät 1871 uppföra ett bostadshus med ritkontor åt sig. Huset placerades djupt indragen från gatan, Förgården, som mot gatan avgränsas av en mur med järnstaket mellan cementpelare, arrangerades som en tidstypisk trädgård med fontän i mitten.
Den äldsta beskrivningen av gårdsanläggningen är från 1850. Då låg det två envånings boningshus längs gatan och ytterligare tre hus innehållande stall, loge m. m. grupperade sig kring en smal gårdsplan. Den bakre delen av tomten upptogs av en stor trädgårdstomt.


Fasadens muryta är kraftigt modellerad med pilastrar, listverk, fönsterramverk och friser. Trots sitt lilla format är fasaden monumental med stora rundbågiga fönster. Två svagt framspringande risaliter flankerar mittpartiet, som endast omfattar två fönsteraxlar. Mittlinjen markeras av en medaljong på nedervåningens kvaderimiterade putsyta och två nischer med skulpturer i höjd med andra våningens fönster. I den ena av dessa har en madonna fått ersätta den ursprungliga läsande pojken.
Den södra delen av gårdsplanen kom sedermera att avstyckas och 1906 bebyggas med ett trevåningshus.


Den asymmetri som utmärker den tidens villabyggande, har uppnåtts genom att ingången placerats i norra risaliten under en utbyggd loggia. Ovanpå denna ligger en altan vars barriär är utformat som en direkt fortsättning av en under andra våningens fönster löpande fris. Den övre våningen är genom sin större höjd och en rikare modellering markerad som den förnämare. Fasadens färgsättnmg ligger nära den ursprungliga med en enda ljusgrå nästan vit ton över hela fasaden ovanför en mörkmålade sockeln. Dörrar och fönstersnickerierna är mörkbruna. Framför fasaden ligger en, numera övervuxen, halvcirkelformad barriär. Söder om denna stod på en murpiedestal en riddarstatyett som sedan har ersatts av en numera stulen amorin.
Gathuset är en lång envåningslänga med gul slätputs. Bottenvåningen har grönmålade sexrutade fönster med gamla beslag. Husets ålder år obekant men troligen från 1800-talets första hälft. Vid en ombyggnad 1908 fick det sitt nuvarande utseende med ett eternittäckt mansardtak och en frontespis.


Huset har på gårdssidan en mindre vinkelbyggnad som på bottenvåningen ursprungligen inrymde bl. a. vedbod och  gödselstad. Vinkelbyggnaden förlängdes 1898 österut med en envåningsbyggnad med mansardtak inrymmande fyra rum, vedbod och closetter. Huset förklarades för byggnadsminne 1976.
Huset kom under en tid vid 1800-talets mitt att tjänstgöra som en studentkasern, döpt till Stenberg efter den dåvarande ägaren.
 
Gårdshuset inne tomten uppfördes 1904 av friherre Robert Dickson, enligt uppgift som lekstuga åt barnen, och kallades för Dicksonska palatset. Det är ursprungligen en envånings byggnad med en stor djupt indragen altan och doriska halv- och helkolonner i trä. Takfoten är försedd med en tandsnittsfris. De stora bitvis smårutade fönsterna är vitmålade.
 
Huset förenades med gathuset genom en tvåvåningslänga med mansardtak 1917. Den vita slätputsade nordfasaden har utformats i en stram jugend, där klassicismens traditionella listverk har formats i mjuka böjar. Zettervallska villans och Lufthopperiets tomter slogs samman till sin nuvarande form 1897 av friherren Robert Dickson. Förutom Dicksonska palatset lät han även 1900 uppföra en numera riven länga längs den östra tomtgränsen inrymmande en skjutbana.
 
Fastigheten övertogs 1906 av makarna Thulin. De inrättade där Sydsvenska Gymnastikinstitutet, den första egentliga institutionen för sjukgymnastutbildning i Sverige. Det Dicksonska palatset byggdes ut och inreddes till gymnastiksalar, terapilokaler och personalbostäder. Gathuset inreddes med kök, matsal och korridorrum för eleverna. Sjukgymnastutbildningen upphörde här några år före major Thulins död 1965 och gymnastiksalen korn att övertas av Lilla Teatern.


[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Thomander]]
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Thomander]]
[[Kategori:Byggnadsminnen i Krafts rote]]
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]]

Versionen från 10 april 2019 kl. 13.53

Thomander 31 fd. Thomander 23
Thomander 23 lufthopperiet.png
Lufthopperiet
Information
NamnLufthopperiet
AdressSandgatan 14A-D
ByggnadsårGathus tidigt 1800-tal omb. 1908, 1916, Dicksonska palatset 1904 omb. 1915-17, längan 1917
Byggherre1904 R. Dickson, 1908-17 Major Thulin
Dicksonska palatset

Gathuset utgör den sista resten av en stor gårdsanläggning som även sträckte sig över hela granntomten i söder.

Den äldsta beskrivningen av gårdsanläggningen är från 1850. Då låg det två envånings boningshus längs gatan och ytterligare tre hus innehållande stall, loge m. m. grupperade sig kring en smal gårdsplan. Den bakre delen av tomten upptogs av en stor trädgårdstomt.

Den södra delen av gårdsplanen kom sedermera att avstyckas och 1906 bebyggas med ett trevåningshus.

Gathuset är en lång envåningslänga med gul slätputs. Bottenvåningen har grönmålade sexrutade fönster med gamla beslag. Husets ålder år obekant men troligen från 1800-talets första hälft. Vid en ombyggnad 1908 fick det sitt nuvarande utseende med ett eternittäckt mansardtak och en frontespis.

Huset kom under en tid vid 1800-talets mitt att tjänstgöra som en studentkasern, döpt till Stenberg efter den dåvarande ägaren.

Gårdshuset inne på tomten uppfördes 1904 av friherre Robert Dickson, enligt uppgift som lekstuga åt barnen, och kallades för Dicksonska palatset. Det är ursprungligen en envånings byggnad med en stor djupt indragen altan och doriska halv- och helkolonner i trä. Takfoten är försedd med en tandsnittsfris. De stora bitvis smårutade fönsterna är vitmålade.

Huset förenades med gathuset genom en tvåvåningslänga med mansardtak 1917. Den vita slätputsade nordfasaden har utformats i en stram jugend, där klassicismens traditionella listverk har formats i mjuka böjar. Zettervallska villans och Lufthopperiets tomter slogs samman till sin nuvarande form 1897 av friherren Robert Dickson. Förutom Dicksonska palatset lät han även 1900 uppföra en numera riven länga längs den östra tomtgränsen inrymmande en skjutbana.

Fastigheten övertogs 1906 av makarna Thulin. De inrättade där Sydsvenska Gymnastikinstitutet, den första egentliga institutionen för sjukgymnastutbildning i Sverige. Det Dicksonska palatset byggdes ut och inreddes till gymnastiksalar, terapilokaler och personalbostäder. Gathuset inreddes med kök, matsal och korridorrum för eleverna. Sjukgymnastutbildningen upphörde här några år före major Thulins död 1965 och gymnastiksalen korn att övertas av Lilla Teatern.