Skillnad mellan versioner av "Thomander"

Från bevaringsprogram
m
(9 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Kvarteret ligger i utkanten av den medeltida stadskärnan och var länge dåligt utnyttjat. De omgivande gatorna har i stort sett haft sin nuvarande sträckning sedan åtminstone medeltidens slut, men antagligen lades de ut någon gång under 11—1200-talet.  Biskopsgatan följer den medeltida stadsvallen och Tomegapsgatan gick upp till en mindre port i vallen som kallades för Sankt Thomas gap. Vid medeltidens slut låg det ett halvt dussin gårdar i kvarteret. I hörnet Sandgatan/Tomegapsgatan omtalas 1330 ett tegelhus som tjänstgjorde som residens för en vikarie — en sorts kyrklig ämbetsman. Vid 1500-talets slut ägdes större delen av kvarteret av superintendenten (d.v.s. biskopen) Mogen Madsen.
+
[[File:KMKv.Thomander.jpg|thumb|Kv. Thomander. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009]]
 +
[[Fil:Tomegapsgatan fran ost.png|thumb|Tomegapsgatan från öster 1983.]]
 +
[[Fil:Tomegapsgatan fran vast.png|thumb|Tomegapsgatan från väster. Foto Evald Lindström före 1931. Kulturens arkiv.]]
 +
Kvarteret ligger i utkanten av den medeltida stadskärnan och var länge dåligt utnyttjat. De omgivande gatorna har i stort sett haft sin nuvarande sträckning sedan åtminstone medeltidens slut, men antagligen lades de ut någon gång under 11-1200-talet.  Biskopsgatan följer den medeltida stadsvallen och Tomegapsgatan gick upp till en mindre port i vallen som kallades för Sankt Thomas gap. Vid medeltidens slut låg det ett halvt dussin gårdar i kvarteret. I hörnet Sandgatan/Tomegapsgatan omtalas 1330 ett tegelhus som tjänstgjorde som residens för en vikarie — en sorts kyrklig ämbetsman. Vid 1500-talets slut ägdes större delen av kvarteret av superintendenten (d.v.s. biskopen) Mogen Madsen.
  
 
Vid slutet av 1700-talet fanns det i kvarteret två små tomter i hörnet Sandgatan/Tomegapsgatan. Resten av kvarteret var fördelat på tre synnerligen stora tomter med var sitt gathus. Bland ägarna märks en snickare och två nålmakare.
 
Vid slutet av 1700-talet fanns det i kvarteret två små tomter i hörnet Sandgatan/Tomegapsgatan. Resten av kvarteret var fördelat på tre synnerligen stora tomter med var sitt gathus. Bland ägarna märks en snickare och två nålmakare.
Rad 11: Rad 14:
 
== Thomander-Warholm ==
 
== Thomander-Warholm ==
  
Biskop Thomanders dotter, fru Ida Thomander-Warholm, och hennes man godsägare Gottfrid Warholm, bedrev en omfattande valgörenhetsverksarnhet, som kom att ta sig många synliga uttryck i kvarteret Thomander. Stiftelsen Lunds barnhem med Ida Thomander som pådrivande kraft, och antagligen finansiär, lät 1870 bygga ett barnhem vid Biskopsgatan och 1893 lät hon tillsammans med sin man uppföra ett ålderdomshem vid Tomegapsgatan. Det Thomanderska studenthemmet, uppkallat efter biskop Thomander, inrättades slutligen 1895 av de bägge i ett äldre hus vid Sandgatan. Det är med anledning av detta som kvarteret döptes till Thomander.  
+
Biskop Thomanders dotter, fru Ida Thomander-Warholm, och hennes man godsägare Gottfrid Warholm, bedrev en omfattande valgörenhetsverksamhet, som kom att ta sig många synliga uttryck i kvarteret Thomander. Stiftelsen Lunds barnhem med Ida Thomander som pådrivande kraft, och antagligen finansiär, lät 1870 bygga ett barnhem vid Biskopsgatan och 1893 lät hon tillsammans med sin man uppföra ett ålderdomshem vid Tomegapsgatan. Det Thomanderska studenthemmet, uppkallat efter biskop Thomander, inrättades slutligen 1895 av de bägge i ett äldre hus vid Sandgatan. Det är med anledning av detta som kvarteret döptes till Thomander.  
  
== Kvarteret Thornander idag ==
+
== Kvarteret Thomander idag ==
  
1900-talshusen i kvar teret är få. Ett stort trevåningshus uppfördes vid Sandgatan 1906 och ytterligare två hus uppfördes under seklets början på två tidigare obebyggda tomter. När Kalmar nation 1952 byggde vid Biskopsgatan höll man sig inom en gammal tomt. När Tomegapsgården byggdes 1952 slog man däremot ihop två gamla gårdsplatser, med anor från åtminstone 1600-talet, till en. Annars har 1900-talet mest satt sin prägel på kvarteret genom att många av de gamla gårdshusen har rivits.  
+
1900-talshusen i kvarteret är få. Ett stort trevåningshus uppfördes vid Sandgatan 1906 och ytterligare två hus uppfördes under seklets början på två tidigare obebyggda tomter. När Kalmar nation 1952 byggde vid Biskopsgatan höll man sig inom en gammal tomt. När Tomegapsgården byggdes 1952 slog man däremot ihop två gamla gårdsplatser, med anor från åtminstone 1600-talet, till en. Annars har 1900-talet mest satt sin prägel på kvarteret genom att många av de gamla gårdshusen har rivits.  
  
 
Sandgatan domineras idag av ett antal imposanta, påkostade fasader. Längs Tomegapsgatan ligger resterna av ett antal hantverksgårdar där det en gång i tiden rådde en sjudande aktivitet. Biskopsgatan domineras däremot fortfarande av den rena bostadsbebyggelse som uppfördes huvudsakligen av arbetare på 1870-talet.
 
Sandgatan domineras idag av ett antal imposanta, påkostade fasader. Längs Tomegapsgatan ligger resterna av ett antal hantverksgårdar där det en gång i tiden rådde en sjudande aktivitet. Biskopsgatan domineras däremot fortfarande av den rena bostadsbebyggelse som uppfördes huvudsakligen av arbetare på 1870-talet.
Rad 42: Rad 45:
 
*[[Thomander 24]]
 
*[[Thomander 24]]
 
*[[Thomander 23]]
 
*[[Thomander 23]]
[[Category:Kvarter i Krafts rote]]
+
 
 +
== Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt ==
 +
 
 +
<gallery>
 +
Fil:Thomander.png|Kvarteret Thomander
 +
</gallery>
 +
 
 +
[[Kategori:Kvarter i Krafts rote]]

Versionen från 22 januari 2019 kl. 10.11

Kv. Thomander. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009
Tomegapsgatan från öster 1983.
Tomegapsgatan från väster. Foto Evald Lindström före 1931. Kulturens arkiv.

Kvarteret ligger i utkanten av den medeltida stadskärnan och var länge dåligt utnyttjat. De omgivande gatorna har i stort sett haft sin nuvarande sträckning sedan åtminstone medeltidens slut, men antagligen lades de ut någon gång under 11-1200-talet. Biskopsgatan följer den medeltida stadsvallen och Tomegapsgatan gick upp till en mindre port i vallen som kallades för Sankt Thomas gap. Vid medeltidens slut låg det ett halvt dussin gårdar i kvarteret. I hörnet Sandgatan/Tomegapsgatan omtalas 1330 ett tegelhus som tjänstgjorde som residens för en vikarie — en sorts kyrklig ämbetsman. Vid 1500-talets slut ägdes större delen av kvarteret av superintendenten (d.v.s. biskopen) Mogen Madsen.

Vid slutet av 1700-talet fanns det i kvarteret två små tomter i hörnet Sandgatan/Tomegapsgatan. Resten av kvarteret var fördelat på tre synnerligen stora tomter med var sitt gathus. Bland ägarna märks en snickare och två nålmakare.

1800-talets byggande

Den gamla bebyggelsestrukturen kom att bestå till mitten av 1800-talet. Även om alla de gamla husen hade rivits under 1800-talets början, ersattes de successivt med nya på ungefär samma plats.

År 1854—55 skedde det stora förändringar i kvarteret. Ett antal mindre tomter styckades av från de tre stora, och under de två åren uppfördes fem nya gathus. Dock var fortfarande större delen av kvarteret obebyggt. Det var bara längs med Sandgatan det fanns en någorlunda sammanhängande fasadlinje medan det utåt Biskopsgatan endast fanns ett bostadshus och ett par gårdshus. De närmaste tjugo åren hände det inte mycket i kvarteret. Men under 1870-talets början skedde åter en omfattande uppstyckning av de gamla tomterna och den tomtindelning som huvudsakligen ännu består gjordes. Under åren 1870—75 uppfördes nio gathus. Med ett undantag när förlades alla de nya husen till Biskopsgatan. Vid Trekanten lät murmästare Ivar Blomberg uppföra ett relativt påkostat tvåvåningshus, medan den övriga husraden längs Biskopsgatan kom att bestå av tämligen enkla envåningshus. Precis bortom murarmästarens hus lät två murargesäller uppföra sina egna hus och en bit längre upp på Biskopsgatan återfinns ytterligare en murargesäll.

Thomander-Warholm

Biskop Thomanders dotter, fru Ida Thomander-Warholm, och hennes man godsägare Gottfrid Warholm, bedrev en omfattande valgörenhetsverksamhet, som kom att ta sig många synliga uttryck i kvarteret Thomander. Stiftelsen Lunds barnhem med Ida Thomander som pådrivande kraft, och antagligen finansiär, lät 1870 bygga ett barnhem vid Biskopsgatan och 1893 lät hon tillsammans med sin man uppföra ett ålderdomshem vid Tomegapsgatan. Det Thomanderska studenthemmet, uppkallat efter biskop Thomander, inrättades slutligen 1895 av de bägge i ett äldre hus vid Sandgatan. Det är med anledning av detta som kvarteret döptes till Thomander.

Kvarteret Thomander idag

1900-talshusen i kvarteret är få. Ett stort trevåningshus uppfördes vid Sandgatan 1906 och ytterligare två hus uppfördes under seklets början på två tidigare obebyggda tomter. När Kalmar nation 1952 byggde vid Biskopsgatan höll man sig inom en gammal tomt. När Tomegapsgården byggdes 1952 slog man däremot ihop två gamla gårdsplatser, med anor från åtminstone 1600-talet, till en. Annars har 1900-talet mest satt sin prägel på kvarteret genom att många av de gamla gårdshusen har rivits.

Sandgatan domineras idag av ett antal imposanta, påkostade fasader. Längs Tomegapsgatan ligger resterna av ett antal hantverksgårdar där det en gång i tiden rådde en sjudande aktivitet. Biskopsgatan domineras däremot fortfarande av den rena bostadsbebyggelse som uppfördes huvudsakligen av arbetare på 1870-talet.

Fastigheter i kvarteret Thomander

Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt