Stadsparkscaféet

Från bevaringsprogram
Version från den 3 december 2019 kl. 15.33 av David Foisack (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Innerstaden 3:23
Stadsparkscafeet.png
Stadsparkscaféet
Information
NamnStadsparkscaféet
Byggnadsår1922
ByggherreKällarmäst. Alfr. Nilsson Lind
ArkitektTheodor Wåhlin
Kulturhistorisk värderingKulturhistoriskt värdefull byggnad / Övrig byggnad
Teckningar. Foto 1989. Claes Wahlöö/Kulturen.

Vid uppröjningen efter industriutställningen togs även parkbolagets gamla restaurangbyggnad bort. Det föranledde Spykens rektor Johannes Strömberg att 1910 motionera om att staden åter skulle låta uppföra ett café i parken. Strömberg skulle få anledning att flera gånger fråga hur det gick med hans motion. Fyra olika förslag till cafébyggnad ritades 1912-14 av Th Wåhlin, men drätselkammaren fann dem alla för dyra. Enligt huvudförslaget skulle byggnaden placeras intill och på "det öster om fågeldammen upplagda stenkumlet." Då skulle det "dra blicken ifrån de bakomliggande, till parkens skönhet icke bidragande mejeribyggnaderna". Strömberg fick aldrig uppleva någon cafébyggnad, men 1921 togs motionen åter upp till behandling sedan källarmästare Alfred Lind erbjudit sig att på egen bekostnad uppföra en cafébyggnad om han fick arrendera ett lämpligt jordområde.

Byggnaden är klädd med rödmålad, liggande panel utom i gavelspetsarna som har en locklistpanel. Valmat sadeltak med rött tegel. På framsidan två korta flyglar som högst upp i gavelspetsarna har små trekantiga fönster som, troligen 1949, förstorades nedåt. Stora, vitmålade, småspröjsade fönster, där underhalvan tidigare kunde skjutas uppåt. Centralt placerad entré med halvfransk pardörr med småspröjsad överdel. Framför entrén tidigare en mindre terrass med ett enkelt brädräcke. På gavlarna dörrar med kraftigt profilerad panel i fiskbensmönster.

Då Lind inte kunde inteckna huset som låg på ofri grund löstes finansieringen genom att han och staden ingick ett antal återköpsavtal. Sedan Lind dött 1943 övertog dock staden 1945 definitivt äganderätten till byggnaden och 1946 övertogs rörelsen av systrarna Rut Persson och Helga Carlsson. Vid en tillbyggnad 1949 efter ritningar av J Anchert utökades köket med en envåningsdel längs baksidan, med balkong på taket, och två korta flyglar för bageri och vedbod. De har sedan breddats, vedboden 1988 då den byggdes om till wc.

I serveringslokalen ett fältindelat paneltak och en öppen spis. På fondväggen fanns tidigare ett antal stora, tämligen elaka studier av cafébesökare, utförda av konstnären Oscar Antonsson, eventuellt redan i samband med bygget. De "målade teckningarna" togs ned 1984 och finns nu på Kulturen.