Stadsbildens framväxt/Råd och anvisningar för bebyggelse i Lunds stadskärna/Tak
Gamla tiders metod att täcka tak med strå av halm eller vass har p g a brandfara förbjudits inom tätbebyggelse och ersatts av andra takmaterial. Stråtaket avleder vatten väl men suger även upp en del, som det sedan vid torrväder åter avger.
De material man använder idag tegel, plåt och papp är heit vattenavvisande. Regnvattnet måste ledas bort genom takavvattningssystem av rännor och rör, oftast i plåt.
Tegeltak har använts under alla epoker. Det finns ofalsade, falsade, glaserade, enkupiga och tvåkupiga tegelpannor. Munk- och nunnetegel samt bäversvanstegel är ytterligare typer. Mångfalden ger ett varierat uttryck på taken. Denna variation är värdefull och angelägen att bibehålla. Därför måste man försöka att återanvända gamla tegelpannor när man renoverar och bygger om. Byt inte hela takbeläggningen, speciellt inte mot ett modernt avvikande material.
Kompletteringspannor får man söka på hus, som skall rivas, eller hos rivningsfirmor. Fabriksangivelsen, som oftast finns på industritillverkade pannor, är till god hjälp när man letar. Skulle det visa sig ogörligt att finna ersättningspannor rekommenderas att gatufasadens takfall beläggs med det gamla takmaterialet medan gårdssidan kan få nya takpannor av lertegel. Imitationer bör undvikas.
Enkupiga röda tegelpannor är de vanligaste. Det förekommer även gula och mångskiftande. De ofalsade tegeltaken tätades förr med kalkbruk på undersidan av pannorna. Vid nock, takfot och sidor var det svårt att komma flll. Här tätades istället utifrån. Dessa fogar, skällningarna, vitkalkades. Idag när de flesta vindar inretts finns endast få hus kvar i Lund med denna typ av taktäckning. Med det ofalsade teglet kan skevheter i byggnaden tas upp i överlappningen mellan pannorna. Plåtgarneringarna kunde därigenom göras minimala på alla kanter.
Vid användning av falsade pannor krävs anslutningsdetaljer i plåt. Blyplåt är inte så ofta använd men genom sin formbarhet mycket lämplig att använda.
Pannor av betong liksom plattor av eternit kom i bruk redan i början av 1900-talet. Dessa material tenderar att efter några år få en död grå yta och inte det liv som ett tak med lertegel ger. Med tiden kan dock även dessa takmaterial få en fin patina med lavar och mossor.
Papptak har förekommit under lång tid och har sitt berättigande. Undvik imiterande former av pappbeläggning. Det gamla sättet att lägga in trekantiga spikläkt går även med modern ytbelagd papp. Samtidigt bibehåller man ett karaktärsdrag från tjärpappens tid.
Tak täcks med plåt i skiv- eller bandformat, som falsas med ståndfalsar. Skivtäckningen ger de på äldre plåttak karaktäristiska tvärfalsarna, vilka tar upp temperaturrörelser i plåtmaterialet. På tak med kupor, takfönster, torn och tornspiror har plåt i alla tider varit det mest lämpade materialet. Dess formbarhet är oöverträffad ocb hållbarheten är också god.
Kopparplåt får efter hand ett skyddande skikt av blågrön ärg. Den i äldre tider tjärbranda svarta plåten har idag en modern ersättare i svart fabrikslackerad varmförzinkad plåt. Plåttak av yngre datum kunde vara rödfärgade som imitation av tegel och ljusgröna för att efterlikna ärgad koppar. Den röda mönjefärgen valdes inte enbart för att plåten skulle se ut som tegel utan framförallt för rostskyddet.
Ett nytt plåttak bör ges någon av dessa kulörer, som harmonierar med fasad och omgivande hus. Kopparplåten hör hemma på förnämare byggnader. De enklare bostadshusen skall man låta bibehålla sin anspråkslöshet genom målad plåt av förzinkat stål. Önskar man annan kulör än standard för fabrikslackerad varmförzinkad plåt, kan man ändå välja detta material och sedan kan den önskade kulören målas på platsen. Man undviker problem med färg, som inte fäster på galvaniserad plåt.
Man skall under inga omständigheter blanda plåtmaterialen, vilka med luftens fukt bildar galvaniskt element och korroderar. Koppar skall t ex aldrig blandas med plåt av stål. Korrosion kan emellertid motverkas genom blydiktning.
Plåtdetaljer kring takavvattning fick förr ofta en vacker utformning i speciella vattenkupor och utsirade lövsilar. Plåttakens ståndrännor har vid takomläggning många gånger getts en styvmoderlig behandling. Takfoten får en helt annan utformning med hängränna. Förmå därför plåtslagaren att göra en ny ståndränna med utkastare från plåttaket. På höga hus måste även bestämmelser om fotstöd vid takfot uppfyllas.
Avtäckningar på putslister, kornischer, fönsterbänkar måste kanske ersättas p g a korrosion. De nya plåtprofilerna skall då ges identiskt samma utformning som tidigare.
Beakta att dagens allmänna anvisningar, Hus AMA, föreskriver plåtdetaljer, vilka många gånger på ett forödande satt kan förändra karaktären på en fasad. Lyssna självklart på plåtslagarens goda råd, men förleds ej att falla för standardiserade plåtdetaljer. En skicklig hantverkare kan utföra tilltalande anslutningar och avtäckningar utan höga ståndskivor och skyddsbeslag.
Som kronan på verket sitter skorstenen på taknocken. Den skall på låga gathus vara rak, inte konad, och helst försedd med krön. När man renoverar och bygger om kan man utnyttja de gamla skorstenarna som ventilationskanaler genom att i skorstenspipan fåra ner en plåtkanal alternativt inuti skorstenen täta fogarna i murverket. Låt specialentreprenör utföra arbetet men kontrollera i förvag med brandchef och skorstensfejarmästare att utförandet är tillfyllest ur brandsynpunkt.
Om skorstenen bedöms oanvändbar och rivs, kan de nya luftkanalerna ledas samman i en frånluftshuv. Denna skall då placeras i nock och ges dimensioner anpassade till huset. Höljet kan vara av svart eller röd stålplåt, samma som övriga plåtgarneringar på huset. För utseendets skull bör den som modern ersättare för en skorsten i nock proportioneras väl.
På taket finner vi ofta spännande och vackra detaljer, som ger en byggnad dess särprägel. Tornspiror, skorstenar, takfönster, vindföijar m m. Vi måste vara aktsamma om alla dessa attribut och vårda dem. Man får inte heller förta intrycket av dem genom att tillföra nya stora iögonfallande takkupor eller fönster. En varsam inpassning måste vara riktmärket om man skall inreda ett vindsutrymme och ta upp nya öppningar i en obruten takyta. Försök om möjligt att förlagga nya taköppningar på gårdssidan av takfallet. Gatufasaden är den vi måste ägna speciell omtanke och inte göra för stora ingrepp i.
Sammanfattning av råd och anvisningar för yttertak:
- Bibehåll de ursprungäga takmaterialen.
- Om takmaterial måste bytas: Gör det i första hand på gårdssidan.
- Placera nya takfönster på gårdssidan. Gör dem små.
- Var noggrann med plåtbeslagningen.
