Skillnad mellan versioner av "Spoletorp"

Från bevaringsprogram
Rad 29: Rad 29:
 
}}
 
}}
  
==Fastigheter==
+
== Aktuella Fastigheter ==
 +
 
 +
*[[Spoletorp 4]]
 +
*[[Spoletorp 7]]
 +
 
 +
== Tidigare Fastigheter ==
 +
 
 
*[[Spoletorp 6]]
 
*[[Spoletorp 6]]
 
*[[Spoletorp 3]]
 
*[[Spoletorp 3]]
 
*[[Spoletorp 4]]
 
*[[Spoletorp 4]]
 
*[[Spoletorp 5]]{{rivet}}
 
*[[Spoletorp 5]]{{rivet}}
 +
 
[[Kategori:Spoletorpsområdet]]
 
[[Kategori:Spoletorpsområdet]]

Versionen från 27 maj 2019 kl. 10.05

Spoletorp
Foto stadsarkitektkontoret 1967.

Kvarteret ligger inom de marker som tillhörde jordegendomen Spoletorp. Den är uppkallad efter en ägare på 1600-talet, Anders Spole, som var professor i matematik och astronomi. Gården Spoletorp låg på nr 3-4 i kvarteret. I ett brandförsäkringsbrev från 1828 beskrivs gården. Den ägdes då av boktryckaren Carl F Berling och bestod av tre hus från 1808 av ekekorsvirke med bränt tegel och halmtak. Förutom ett mindre boningshus innehöll de stall för 6 hästar och 12 nötkreatur, vagnsport, logar m m. Dessutom fanns det svinhus, hönshus o dyl. Byggnaderna ersattes successivt och 1858 uppfördes ett nytt ståndsmässigt boningshus, som ännu finns kvar. Spoletorp köptes 1873 av fabrikör Carl Bernlund och kyrkoherde Magnus Liljeblad. På begäran av dessa upprättades 1874 ett förslag till indelning av området väster om järnvägen i gator och kvarter och 1880 fastställdes en stadsplan som i stort överensstämde med förslaget.

När Spolegatan lades ut på 1890-talet revs merparten av ekonomibyggnaderna. Boningshuset hade redan 1880 sålts till professorn och läkaren Seved Ribbing. Av Ribbings människokärlek finns det många lyriska skildringar i Lundalitteraturen. Ersättning för sjukbesök tog han efter betalningsförmåga, fattiga betalade inget. På tomten nr 5 lät Carl Bernlund inreda en av de gamla ekonomibyggnaderna till sommarbostad åt sig själv. Huset revs 1971. 1898, året efter det att han pensionerat sig och sålt sitt företag vid Bangatan med det där belägna bostadshuset, uppförde Bernlund en påkostad tegelvilla på tomten bakom sommarstugan. Där bodde han till sin död 1911.

Närheten till järnvägen gjorde att kvarteret kom att domineras av spannmåls- och trävaruhandlare. Först på plan var timmerhandlare C A Persson som köpte tomten nr 5 1891. Den köptes efter sex år av P I Hagander som även köpte en del av nr 6 där han uppförde ett spannmålsmagasin. De bägge tomterna övertogs 1909-13 av Lunds Stenkols & Foderämnes AB, som strax därefter köpte även nr 3. De bägge tomterna, 3 o 5, där det bedrevs trävaruhandel såldes på 20-talet vidare till Lunds Timmer AB. På 60-talet upphörde verksamheterna och samtliga tomter i kvarteret köptes upp av Lunds stad.

Litteratur

  • Isberg, Hagbard: Ännu en gång skulle jag vilja-: minnen från mina studentår i Lund vid sekelskiftet, Gleerup, Lund 1957 (swe). Libris 1668734. 
  • Sanderberg, Martin W.: Stationshuset Lund C, Lund 1968, Det gamla Lund, 99-0254161-5 ; 49(1967) (swe). Libris 857518. 

Aktuella Fastigheter

Tidigare Fastigheter