Skillnad mellan versioner av "Smidet"

Från bevaringsprogram
 
Rad 1: Rad 1:
 +
Kvarteret Smidet, eller Smedjan som det hette före namnreformen 1983, är utlagt inom stadens västra fäladsmark. På uppdrag av staden hade majoren A Nilsson 1913 upprättat ett planförslag för Lunds obebyggda ytterområden. I planen fanns en gata motsvarande Postiljonsgatan med, men marken öster därom, fram till Bjärredsjärnvägen, var utlagd till ett jättekvarter för industribebyggelse. I stadsplanen från 1929 har dock kvarteret funnit sin slutgiltiga form och var där avsatt för friliggande tvåvåningshus.
 +
 +
Utmed Postiljonsgatan såldes 1942-43 fyra tomter och där uppfördes fyra snarlika fyrfamiljshus, alla ritade av Hans Westman. För att få köpa tomt skulle man ha en av byggnadsnämnden principgodkänd ritning och huset skulle stå klart inom ett år. Även staket och trädgårdsritningar skulle godkännas av byggnadsnämnden, och för nr 5 och 6 föreskrevs det att husen skulle uppföras i gult tegel.
 +
 +
Som en följd av generalplanekommitténs utredning om behovet av olika bostadstyper ändrades stadsplanen 1943 för att möjliggöra en trevånings hyreshusbebyggelse utmed Byggmästaregatan. Den södra delen av kvarteret avsattes i enlighet med generalplaneförslaget till skoltomt, men överläts senare till Västerkyrkan. När nr 1 1943 såldes till en bostadsrättsförening fanns det samma förbehåll i kontraktet som tidigare, men det före skrevs också att "''arbetare med hemortsrätt i Lund''" skulle ha företräde till byggnadsarbetena. Det senare kravet återkom 1963 när Västerkyrkan skulle byggas. Nr 2 uppfördes av staden och ritades av Ingeborg Hammarskjöld-Reiz som även hade signerat planen 1943. De bägge husen ingår i en enhetlig bebyggelsemiljö längs Byggmästaregatan och har därför ett stort miljömässigt
 +
värde.
 +
 +
==Fastigheter==
 
*[[Smidet 1]]
 
*[[Smidet 1]]
 
*[[Smidet 2]]
 
*[[Smidet 2]]

Versionen från 25 november 2011 kl. 13.27

Kvarteret Smidet, eller Smedjan som det hette före namnreformen 1983, är utlagt inom stadens västra fäladsmark. På uppdrag av staden hade majoren A Nilsson 1913 upprättat ett planförslag för Lunds obebyggda ytterområden. I planen fanns en gata motsvarande Postiljonsgatan med, men marken öster därom, fram till Bjärredsjärnvägen, var utlagd till ett jättekvarter för industribebyggelse. I stadsplanen från 1929 har dock kvarteret funnit sin slutgiltiga form och var där avsatt för friliggande tvåvåningshus.

Utmed Postiljonsgatan såldes 1942-43 fyra tomter och där uppfördes fyra snarlika fyrfamiljshus, alla ritade av Hans Westman. För att få köpa tomt skulle man ha en av byggnadsnämnden principgodkänd ritning och huset skulle stå klart inom ett år. Även staket och trädgårdsritningar skulle godkännas av byggnadsnämnden, och för nr 5 och 6 föreskrevs det att husen skulle uppföras i gult tegel.

Som en följd av generalplanekommitténs utredning om behovet av olika bostadstyper ändrades stadsplanen 1943 för att möjliggöra en trevånings hyreshusbebyggelse utmed Byggmästaregatan. Den södra delen av kvarteret avsattes i enlighet med generalplaneförslaget till skoltomt, men överläts senare till Västerkyrkan. När nr 1 1943 såldes till en bostadsrättsförening fanns det samma förbehåll i kontraktet som tidigare, men det före skrevs också att "arbetare med hemortsrätt i Lund" skulle ha företräde till byggnadsarbetena. Det senare kravet återkom 1963 när Västerkyrkan skulle byggas. Nr 2 uppfördes av staden och ritades av Ingeborg Hammarskjöld-Reiz som även hade signerat planen 1943. De bägge husen ingår i en enhetlig bebyggelsemiljö längs Byggmästaregatan och har därför ett stort miljömässigt värde.

Fastigheter