Skjutsstallarna

Från bevaringsprogram
Möllevången 2:1
NamnSkjutsstallarna
AdressKung Oscars väg 4

Byggnaderna är uppförda av staden för skjutsinrättningens behov.

Under 1600-talet byggdes ett skjutssystem upp i Sverige. Det byggde på ett nätverk av gästgiverier som hade skyldighet att utföra skjutsningar och även hade rätt att påkalla hjälp till detta av allmogen. Under 1700-talet byggdes systemet ut längs de större allfarvägarna och skjutsningspliktiga hemman fick turvis hålla en vagn i beredskap för resenärer. I städerna åvilade skjutsningsplikten från början de borgare som ägde häst, men 1766 överfördes ansvaret på alla dem som låg i borgerlig skatt.

De äldsta bevarade skjutsjournalerna för Lund är från 1693. I staden fanns på 1740-talet ett drygt trettiotal vagnmän. Så kallades de personer som utförde skjutsningarna. De organiserades i ett vagnmannalag. År 1793 antog magistraten en skråordning för "Nya Skjutslaget", och förmodligen samtidigt lades vagnmannajordarna ut på stadens fäladsmark. I varje fall är den äldsta bevarade kartan över vagnmannajordarna, som var uppdelade i trettio lotter, från 1794. Jordarna var avsedda för bete till hästarna och som ersättning till vagnmännen. På den del av vagnmannajordarna som låg närmast staden uppfördes ett vagnmannahus. Platsen motsvaras idag ungefär av korsningen mellan Karl XI-gatan och Karl XII-gatan. Jordarna gick ned till Fjelievägen och ut till Kobjer och i öster till nuvarande Karl XI-gatan - Karlavägen. Vagnmannalaget tycks ha fungerat dåligt och 1811 sa de upp sitt kontrakt till 1 april 1812. Stadens styresmän försökte finna en annan lösning på skjutsfrågan och 1814/15 utlystes skjutsningen på entrepenadauktion. Entrepenören/arrendatorn skulle för verksamhetens bedrivande hålla 30 hästar och erforderligt antal drängar. Som ersättning skulle han erhålla nyttjanderätten till den jord vagnmannalaget utnyttjat. Samtidigt föreskrevs det att ägarna till de befintliga husen på vagnmannajordarna skulle riva dessa. Ingen villig entrepenör anmälde sig dock, utan stadens borgare fick själva sköta skjutsningen. Arrendefrågan löstes först 1825 då f d tracteuren John Malm blev föreståndare för skjutsinrättningen. De gamla vagnmannahusen ersattes 1827 med en nybyggd fyrlängad gård på ny plats. Den bestod av boningshus, loge och stall för 40 hästar och 18 nötkreatur. Byggnaderna var uppförda av ekekorsvirke och bränt tegel. Ekonomibyggnaderna hade halmtak. Dessutom fanns en större lada och diverse småbyggnader av bräder. Ekonomibyggnaderna ersattes sedan successivt med nya.

Litteratur

  • Rudberg 1988