Skillnad mellan versioner av "Sankt Thomas"

Från bevaringsprogram
Rad 1: Rad 1:
Fastigheter i kvarteret Sankt Thomas
+
Kvarterets karaktäristiska form, som lätt kan kännas igen på alla äldre kartor över Lunds stad, är ett resultat av stadsvallens svängda form. Stora Tomegatan som bildar gräns för kvarteret i väster är av medeltida ursprung och slutade i Tomegapet, en av öppningarna i vallen som låg just där Stora Tomegatan, nuvarande Östra Vallgatan och Tomegapsgatan möts. Östra Vallgatan har uppkommit som ett promenadstråk på insidan av stadsvallen, vilken senare har tagits bort, och har således exakt samma sträckning som denna.
 +
 
 +
Agardhsgatan, kvarterets nuvarande gräns i söder, utlades först 1930 och dess sträckning överensstämmer troligen med en rekonstruerad medeltida gata. Därmed hade man delat in det stora kvarteret i två delar. Den norra delen hade fått namnet Sankt Thomas då man trodde att det var där Sankt Thomas kyrka hade legat, och den södra delen fick namnet Agardh.
 +
 
 +
De delar av staden som låg ytterst, invid stadsvallen, utgjordes länge av lyckor och trädgårdstomter. 1784 var det område som nu utgör kvarteret Sankt Thomas delat på tre ägare. Den nordligaste spetsen ägdes av kyrkan och var obebyggd. Återstoden av kvarteret var delat i en mycket stor tomt som ägdes av borgaren Pehr Pehrsson och en liten tomt som utgjorde en smal remsa tvärs igenom kvarteret och tillhörde borgaren Pehr Ohlsson. På båda de sistnämnda tomterna fanns hus vid Tomegatan.
 +
 
 +
Under 1840-, 50-, och 60-talen bebyggdes alla tidigare obebyggda tomter vid Stora Tomegatan och även vid den norra delen av Wallgatan uppfördes en del hus. 1860 bebyggdes tomten i kvarterets norra spets, nuvarande nummer 31. Samma år byggdes ett hus vid Wallgatan på den södra delen av nuvarande tomt 32 och några år senare bebyggdes tomten däremellan. Under 1870-talet fortsatte man att bygga utmed Wallgatan. 1898 uppfördes ett tvåvåningshus på tomt 37 och 1916 ett femvåningshus på tomt nr 11. Det sistnämnda finns fortfarande kvar. Tomterna gick i många fall tvärs genom hela kvarteret och huset lades då i första hand på Tomegatan. Det förekom emellertid även att det byggdes hus vid varje gata på samma tomt. Det var till övervägande del envåningshus i tegel med sadeltak som kantade båda sidorna av kvarteret när man 1930 lade ut Agardhsgatan tvärs genom trådgårdstomterna.
 +
 
 +
Vid Agardhsgatan byggdes redan 1930 det första huset, ett bostadshus i fem våningar i den tidens tunga
 +
massiva tegelstil och året efter uppfördes ännu ett på tomten bredvid. Båda dessa hus ritades av arkitekten Hänry Carlsson och 1935 fick han ännu en gång i uppdrag att rita ett bostadshus i fem våningar på Agardhsgatan. Denna gång var det hörntomten vid Östra Vallgatan som bebyggdes. Under åren som hade gått mellan byggandet av de två första husen och det tredje hade emellertid funktionalismens nya ideal slagit igenom i Sverige och 30-talshusen på Agardhsgatan framstår som skolexempel på den förändring som skedde med arkitekturen under dessa år.
 +
 
 +
1939 inleddes en nästan total modernisering av detta kvarter. I takt med tidens strävanden ville man bli av med all gammal bebyggelse med låg teknisk standard. Små gårdar med oregelbunden, oplanerad bebyggelse betraktades som osunda och borde ersättas med moderna, tekniska välutrustade och "funktionella" höghus som släppte in mycket sol. Så revs 1939 två gårdar i kvarterets norrspets, tomterna 31 och 32. Gårdarna bestod av många hus, putsade envånings gathus med sadeltak och gårdshus med synligt korsvirke, plank och träskjul och i deras ställe byggdes ett hus i fem, delvis sex våningar, med stora fönster och balkonger. Arkitekten var Hans Westman och han fick också i uppdrag att rita nästa höghus i kvarteret. Det var på granntomten utmed Östra Vallgatan, nr 32, och det blev ännu ett femvåningshus, sammanbyggt med det första.
 +
 
 +
Denna sanering och större exploatering av kvarteret har sedan fortsatt under 1940-, 50-, 60- och 70-talen, 1952 byggdes två stycken studentbostadshus i sex våningar vid Östra Vallgatan. I båda fallen revs små putsade envåningshus med gårdshus för att lämna plats. 1957 byggdes Lunds nations studenthus i hörnet av Agardhsgatan och Stora Tomegatan, och för det byggets skull revs en äldre studentkasern i två våningar, kallad Långholmen. När Lunds nation tio år senare byggde till sitt hus utmed Stora Tomegatan rev man tre stycken mindre hus, ett i två våningar och två envåningshus för att få plats med denna tillbyggnad. Det största ingreppet i kvarterets äldre byggnadsstruktur är det senaste och förhoppningsvis det sista. Malmö nation som redan 1961 hade byggt ett sjuvåningshus utmed Östra Vallgatan lät nu bygga två nya hus, ett vid Stora Tomegatan och ett mitt i kvarteret. Vid Stora Tomegatan revs då ett trevåningshus från 1900-talets första år med gatufasad i rött tegel med lister och omfattningar i gult tegel och rundbågiga fönster. På gården fanns ett tegelhus i tre våningar från samma tid med det för gårdshus karaktäristiska enkla utförandet, som också försvann. Ytterligare två hus utmed Stora Tomegatan, små envåningshus, måste offras för att ge plats åt nybygget. Detta har visserligen bara fått tre och en halv våning mot gatan, men med gårds- och garageentréer som är större än de små 1800-talshus som finns på andra sidan gatan, och med upphöjd gårdsplan och fristående trapphus utgör denna byggnad ett mycket främmande element både i gatubilden och i kvarterets inre.
 +
 
 +
Av 1800-talsbebyggelsen finns nu bara tre hus kvar. Det är tre små envåningshus som har kvar sina ursprungliga, smala tomter in i kvarteret och i två fall även gårdshusen. De tre husen ligger intill varandra på tomterna 26, 27 och 28 och utgör fondperspektiv från Adelgatan som har bebyggelse av samma slag. Förutom dessa tre hus finns ytterligare två från tiden före 1930. Det ena är byggt 1908, på tomt 30 vid Stora Tomegatan, och det andra är från 1916 och ligger på Östra Vallgatan, tomt 11.
 +
 
 +
Kvarterets inre är mycket öppet och på de flesta tomterna finns välskötta trädgårdar med höga träd och buskar, vilka tillsammans ger ett intryck av grönska och lummighet som väl kontrasterar mot de omgivande höga husen.
 +
 
 +
== Fastigheter i kvarteret Sankt Thomas ==
  
 
*[[Sankt Thomas 31]]
 
*[[Sankt Thomas 31]]

Versionen från 5 januari 2011 kl. 07.54

Kvarterets karaktäristiska form, som lätt kan kännas igen på alla äldre kartor över Lunds stad, är ett resultat av stadsvallens svängda form. Stora Tomegatan som bildar gräns för kvarteret i väster är av medeltida ursprung och slutade i Tomegapet, en av öppningarna i vallen som låg just där Stora Tomegatan, nuvarande Östra Vallgatan och Tomegapsgatan möts. Östra Vallgatan har uppkommit som ett promenadstråk på insidan av stadsvallen, vilken senare har tagits bort, och har således exakt samma sträckning som denna.

Agardhsgatan, kvarterets nuvarande gräns i söder, utlades först 1930 och dess sträckning överensstämmer troligen med en rekonstruerad medeltida gata. Därmed hade man delat in det stora kvarteret i två delar. Den norra delen hade fått namnet Sankt Thomas då man trodde att det var där Sankt Thomas kyrka hade legat, och den södra delen fick namnet Agardh.

De delar av staden som låg ytterst, invid stadsvallen, utgjordes länge av lyckor och trädgårdstomter. 1784 var det område som nu utgör kvarteret Sankt Thomas delat på tre ägare. Den nordligaste spetsen ägdes av kyrkan och var obebyggd. Återstoden av kvarteret var delat i en mycket stor tomt som ägdes av borgaren Pehr Pehrsson och en liten tomt som utgjorde en smal remsa tvärs igenom kvarteret och tillhörde borgaren Pehr Ohlsson. På båda de sistnämnda tomterna fanns hus vid Tomegatan.

Under 1840-, 50-, och 60-talen bebyggdes alla tidigare obebyggda tomter vid Stora Tomegatan och även vid den norra delen av Wallgatan uppfördes en del hus. 1860 bebyggdes tomten i kvarterets norra spets, nuvarande nummer 31. Samma år byggdes ett hus vid Wallgatan på den södra delen av nuvarande tomt 32 och några år senare bebyggdes tomten däremellan. Under 1870-talet fortsatte man att bygga utmed Wallgatan. 1898 uppfördes ett tvåvåningshus på tomt 37 och 1916 ett femvåningshus på tomt nr 11. Det sistnämnda finns fortfarande kvar. Tomterna gick i många fall tvärs genom hela kvarteret och huset lades då i första hand på Tomegatan. Det förekom emellertid även att det byggdes hus vid varje gata på samma tomt. Det var till övervägande del envåningshus i tegel med sadeltak som kantade båda sidorna av kvarteret när man 1930 lade ut Agardhsgatan tvärs genom trådgårdstomterna.

Vid Agardhsgatan byggdes redan 1930 det första huset, ett bostadshus i fem våningar i den tidens tunga massiva tegelstil och året efter uppfördes ännu ett på tomten bredvid. Båda dessa hus ritades av arkitekten Hänry Carlsson och 1935 fick han ännu en gång i uppdrag att rita ett bostadshus i fem våningar på Agardhsgatan. Denna gång var det hörntomten vid Östra Vallgatan som bebyggdes. Under åren som hade gått mellan byggandet av de två första husen och det tredje hade emellertid funktionalismens nya ideal slagit igenom i Sverige och 30-talshusen på Agardhsgatan framstår som skolexempel på den förändring som skedde med arkitekturen under dessa år.

1939 inleddes en nästan total modernisering av detta kvarter. I takt med tidens strävanden ville man bli av med all gammal bebyggelse med låg teknisk standard. Små gårdar med oregelbunden, oplanerad bebyggelse betraktades som osunda och borde ersättas med moderna, tekniska välutrustade och "funktionella" höghus som släppte in mycket sol. Så revs 1939 två gårdar i kvarterets norrspets, tomterna 31 och 32. Gårdarna bestod av många hus, putsade envånings gathus med sadeltak och gårdshus med synligt korsvirke, plank och träskjul och i deras ställe byggdes ett hus i fem, delvis sex våningar, med stora fönster och balkonger. Arkitekten var Hans Westman och han fick också i uppdrag att rita nästa höghus i kvarteret. Det var på granntomten utmed Östra Vallgatan, nr 32, och det blev ännu ett femvåningshus, sammanbyggt med det första.

Denna sanering och större exploatering av kvarteret har sedan fortsatt under 1940-, 50-, 60- och 70-talen, 1952 byggdes två stycken studentbostadshus i sex våningar vid Östra Vallgatan. I båda fallen revs små putsade envåningshus med gårdshus för att lämna plats. 1957 byggdes Lunds nations studenthus i hörnet av Agardhsgatan och Stora Tomegatan, och för det byggets skull revs en äldre studentkasern i två våningar, kallad Långholmen. När Lunds nation tio år senare byggde till sitt hus utmed Stora Tomegatan rev man tre stycken mindre hus, ett i två våningar och två envåningshus för att få plats med denna tillbyggnad. Det största ingreppet i kvarterets äldre byggnadsstruktur är det senaste och förhoppningsvis det sista. Malmö nation som redan 1961 hade byggt ett sjuvåningshus utmed Östra Vallgatan lät nu bygga två nya hus, ett vid Stora Tomegatan och ett mitt i kvarteret. Vid Stora Tomegatan revs då ett trevåningshus från 1900-talets första år med gatufasad i rött tegel med lister och omfattningar i gult tegel och rundbågiga fönster. På gården fanns ett tegelhus i tre våningar från samma tid med det för gårdshus karaktäristiska enkla utförandet, som också försvann. Ytterligare två hus utmed Stora Tomegatan, små envåningshus, måste offras för att ge plats åt nybygget. Detta har visserligen bara fått tre och en halv våning mot gatan, men med gårds- och garageentréer som är större än de små 1800-talshus som finns på andra sidan gatan, och med upphöjd gårdsplan och fristående trapphus utgör denna byggnad ett mycket främmande element både i gatubilden och i kvarterets inre.

Av 1800-talsbebyggelsen finns nu bara tre hus kvar. Det är tre små envåningshus som har kvar sina ursprungliga, smala tomter in i kvarteret och i två fall även gårdshusen. De tre husen ligger intill varandra på tomterna 26, 27 och 28 och utgör fondperspektiv från Adelgatan som har bebyggelse av samma slag. Förutom dessa tre hus finns ytterligare två från tiden före 1930. Det ena är byggt 1908, på tomt 30 vid Stora Tomegatan, och det andra är från 1916 och ligger på Östra Vallgatan, tomt 11.

Kvarterets inre är mycket öppet och på de flesta tomterna finns välskötta trädgårdar med höga träd och buskar, vilka tillsammans ger ett intryck av grönska och lummighet som väl kontrasterar mot de omgivande höga husen.

Fastigheter i kvarteret Sankt Thomas