Skillnad mellan versioner av "Sankt Peter 32"

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
 
(En mellanliggande version av en användare visas inte)
Rad 6: Rad 6:
 
|namn            = Kjederqvistska gården
 
|namn            = Kjederqvistska gården
 
|adress          = Bredgatan 17
 
|adress          = Bredgatan 17
|byggnadsår      = gathus och norra gårdslängan 1794, omb 1871, 1975-81<br />södra gårdslängan 1812 omb 1981<br />västra boningshuset 1813 omb 1875, 1882, 1981
+
|byggnadsår      = Gathus och norra gårdslängan 1794, omb 1871, 1975-81<br />södra gårdslängan 1812 omb 1981<br />västra boningshuset 1813 omb 1875, 1882, 1981
|byggherre      = gathus och norra gårdslängan handelsman Malte Damsberg<br />södra gårdslängan och västra boningshuet handelsman Jonas Böös
+
|byggherre      = Gathus och norra gårdslängan handelsman Malte Damsberg<br />södra gårdslängan och västra boningshuset handelsman Jonas Böös
|arkitekt        =  
+
|arkitekt        = Ingen uppgift
 +
|Kulturhistorisk värdering = Kulturhistoriskt värdefull byggnad
 
}}
 
}}
 +
 +
[[Fil:Sankt peter 32 innergard.png|thumb|Den långsträckta kringbyggda gården med sin traditionella kullerstensbeläggning, sedd från öster. I fonden syns den f d logen från 1813, ombyggd till bostad 1882. Till vänster skymtar det numera rivna bostadshuset i tegel och till höger den två våningar höga gårdslängan, sannolikt samtida med det 1794 byggda gatuhuset. Gårdslängornas korsvirke är vid denna tid, 1920-30-talet, överkalkade. Under andra perioder har timmerkonstruktionen markerats genom avvikande färgsättning. Foto ur Kulturens arkiv.]]
 +
 
Kjederqvistska gården innehades under 1700-talets senare hälft av en av stadens mest burgna handelsmän Jakob Bager, på 1770-talet den högsta taxerade i staden. Vid 1790-talets början övergick gården i handelsmannen Malte Damsbergs ägo och från hans tid härrör huvudbyggnaden vid Bredgatan och norra gårdsflygeln, båda tvåvånings korsvirkeshus uppförda 1794. I sin nuvarande form är gården, vilken omfattar fyra byggnader, representativ för det sena 1700-talet samt 1800-talets handelsgårdar. Gathuset — eller caractärsbyggnaden enligt äldre benämning — har ljust gröna spritputsade fasader med vita sista omfattningar kring fönster och dörrar samt tegeltäckt valmat sadeltak. Grönmålade fönstersnickerier och dörrar.
 
Kjederqvistska gården innehades under 1700-talets senare hälft av en av stadens mest burgna handelsmän Jakob Bager, på 1770-talet den högsta taxerade i staden. Vid 1790-talets början övergick gården i handelsmannen Malte Damsbergs ägo och från hans tid härrör huvudbyggnaden vid Bredgatan och norra gårdsflygeln, båda tvåvånings korsvirkeshus uppförda 1794. I sin nuvarande form är gården, vilken omfattar fyra byggnader, representativ för det sena 1700-talet samt 1800-talets handelsgårdar. Gathuset — eller caractärsbyggnaden enligt äldre benämning — har ljust gröna spritputsade fasader med vita sista omfattningar kring fönster och dörrar samt tegeltäckt valmat sadeltak. Grönmålade fönstersnickerier och dörrar.
  
Rad 19: Rad 23:
  
 
Kjederqvistska gården förklarades 1979-04-03 som byggnadsminne.
 
Kjederqvistska gården förklarades 1979-04-03 som byggnadsminne.
 +
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Sankt Peter]]
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Sankt Peter]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Clemens rote]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Clemens rote]]
 
[[Kategori:Byggnadsminnen i Clemens rote]]
 
[[Kategori:Byggnadsminnen i Clemens rote]]

Nuvarande version från 1 oktober 2019 kl. 11.40

Sankt Peter 32
Sankt peter 32.png
Sankt Peter 32
Information
NamnKjederqvistska gården
AdressBredgatan 17
ByggnadsårGathus och norra gårdslängan 1794, omb 1871, 1975-81
södra gårdslängan 1812 omb 1981
västra boningshuset 1813 omb 1875, 1882, 1981
ByggherreGathus och norra gårdslängan handelsman Malte Damsberg
södra gårdslängan och västra boningshuset handelsman Jonas Böös
ArkitektIngen uppgift
Kulturhistorisk värderingKulturhistoriskt värdefull byggnad
Den långsträckta kringbyggda gården med sin traditionella kullerstensbeläggning, sedd från öster. I fonden syns den f d logen från 1813, ombyggd till bostad 1882. Till vänster skymtar det numera rivna bostadshuset i tegel och till höger den två våningar höga gårdslängan, sannolikt samtida med det 1794 byggda gatuhuset. Gårdslängornas korsvirke är vid denna tid, 1920-30-talet, överkalkade. Under andra perioder har timmerkonstruktionen markerats genom avvikande färgsättning. Foto ur Kulturens arkiv.

Kjederqvistska gården innehades under 1700-talets senare hälft av en av stadens mest burgna handelsmän Jakob Bager, på 1770-talet den högsta taxerade i staden. Vid 1790-talets början övergick gården i handelsmannen Malte Damsbergs ägo och från hans tid härrör huvudbyggnaden vid Bredgatan och norra gårdsflygeln, båda tvåvånings korsvirkeshus uppförda 1794. I sin nuvarande form är gården, vilken omfattar fyra byggnader, representativ för det sena 1700-talet samt 1800-talets handelsgårdar. Gathuset — eller caractärsbyggnaden enligt äldre benämning — har ljust gröna spritputsade fasader med vita sista omfattningar kring fönster och dörrar samt tegeltäckt valmat sadeltak. Grönmålade fönstersnickerier och dörrar.

Omfattande uppmätningar gjordes innan en restaurering påbörjades 1975 och i samband därmed knackades putsen ned. Under putslagren doldes äldre konstruktionsdetaljer i korsvirke såsom det av ålderdomlig art profilerade fotträet i övervåningen.

Längre in på den långsträckta tomten, vilken i gången tid sträckte sig genom hela kvarteret, ligger f d logen och stallet från 1812—13, båda i korsvirke och två våningar höga. De ombyggdes på 1870—80-talen till bostäder respektive verkstäder och därmed kan gården sägas ha förvandlats från handelsgård till hantverksgård. För att tillgodose det under denna tid allt ökande behovet av bostäder byggdes även 1875 ett tvåvånings tegelhus utmed södra tomtgränsen. Det revs 1975. Uppgifter i husförhörslängder ger vid handen att de till gården skrivna personerna ökade från att vid 1800-talets första hälft ha varit 10—15 till att omfatta över 50 på 1880-talet. Ägare vid denna tid var Johan Robert Kjederqvist, som givit gården dess nuvarande namn.

Bland de rörelser som varit knutna till gården kan nämnas tunnbinderi, målarverkstad, snickeri, bageri och kakelugnstillverkning. En utförlig presentation av gården, dess byggnader och innevånare finns i Föreningen Gamla Lunds årsskrift nr 58, "Kjederqvistska gården", utgiven 1976.

Kjederqvistska gården förklarades 1979-04-03 som byggnadsminne.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda