Sankt Peter 28: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Husfakta | {{Husfakta | ||
|fastighet = Sankt Peter 28 | |fastighet = Sankt Peter 28 | ||
|bild = | |bild = [[Fil:Sankt peter 28.png|250px]] | ||
|bildtext = | |bildtext = Sankt Peter 28 | ||
<!-- Information --> | <!-- Information --> | ||
|namn = Ekska huset | |namn = Ekska huset | ||
Rad 10: | Rad 10: | ||
|arkitekt = | |arkitekt = | ||
}} | }} | ||
[[Fil:Sankt peter 28 ekska huset fran oster.png|thumb|Ekska huset sett från öster. Husen väster därom revs på 1960-talet för att ge plats åt stadsbiblioteket. Odaterat foto. Kulturens arkiv.]] | |||
Ekska huset, idag turistbyrå{{nu}}, bär namn efter professor Johan Gustav Ek och dennes hustru Augusta, vilka stod som ägare till fastigheten 1857—1891. | Ekska huset, idag turistbyrå{{nu}}, bär namn efter professor Johan Gustav Ek och dennes hustru Augusta, vilka stod som ägare till fastigheten 1857—1891. | ||
Versionen från 29 mars 2011 kl. 13.38
Sankt Peter 28 | |
Sankt Peter 28 | |
Information | |
---|---|
Namn | Ekska huset |
Adress | Sankt Petri kyrkogata 4 |
Byggnadsår | västra delen 1823 östra delen 1826, omb 1973-74 |
Byggherre | troligen handelsman Jacob Lindschoug d.y. |
Ekska huset, idag turistbyrå[nutidsuppdateras], bär namn efter professor Johan Gustav Ek och dennes hustru Augusta, vilka stod som ägare till fastigheten 1857—1891.
Korsvirkeshus i två våningar med rött tegel i facken och svartmålad ektimra. Sadeltak, vars takfall mot söder täcks med rött enkupigt tegel och mot norr med gult. Brunsvarta fönstersnickerier och dubbel mörkgrön fyllningsdörr. Mot gatan dubbel fritrappa i sten med järnräcke. Förutom kakelugnar finns även fyllningsdörrar och brädgolv bevarade i en del av rummen. I fyra av rummen finns äldre kakelugnar, varav några är utformade i empire.
Huset består av två delar uppförda under olika etapper. Den östra uppges i brandförsäkringshandlingar vara byggd 1826 och den västra 1823. Vid uppförandet har man i den östra använt timmer från en äldre byggnad, i den vastra däremot nytt trä. Detaljer i byggnadskonstruktionen tyder emellertid på en annan datering än den i försäkringsbreven. Enligt en av docent Carl Werner på 1950-talet framförd teori skall det östra partiet vara äldst då detta bl a uppvisar en ålderdomlig konstruktion i gaveln där det mellan undervåningens lejd och övervåningens fotträ finns infört korta bjalkar s k stickbjälkar, en anordning som förekommer på byggnader med överkragad gavel. Gården står i 1821—25 års husförhörslängd antecknad som obebodd, något som kan tolkas att byggnaden var under uppförande. Ägare var handelsman Jacob Lindschoug d y.
Från att tidigare hört till skilda ägare förenades de båda delarna 1867 under en och samme ägare, ovannämnda änkeprofessorskan Ek. Ursprungligen torde huset varit ämnat att ha putsfasader i överensstämmelse med det tidiga 1800-talets stilideal. Sedan 1920-talet har dock korsvirket varit synligt. 1950 inköptes fastigheten av Lunds stad och 1973—74 genomfördes en omfattande renovering, varvid huset blev inrett för Lunds turisttrafikförening. Ekska huset förklarades 1974-07-06 som byggnadsminne.
Under 1800-talet uppvisade fastigheten ett för stadsgårdar vanligt utseende med gårdslängor i korsvirke, inrymmande stall, vagnport, vedbod, brygghus m m. På 1890-talet utökades bebyggelsen med ett trevånings hyreshus samt måleriverkstad. Fastighetsägare var då målare M. Henriksson. Byggnaderna har rivits under 1960-talet.