Skillnad mellan versioner av "Sankt Peter 10"

Från bevaringsprogram
Rad 10: Rad 10:
 
|arkitekt        = gårdshusen stadsingenjören A.B. Jakobsson, respektive Skånekonsulter, Eslöv
 
|arkitekt        = gårdshusen stadsingenjören A.B. Jakobsson, respektive Skånekonsulter, Eslöv
 
}}
 
}}
Åke Hans välkända gård och byggnader
+
Åke Hans välkända gård och byggnader har en lång och omväxlande historia bakom sig. Tomten utgjorde under medeltiden en del av Kommenderegården, som ägdes av ett själländskt kloster till vilket bland annat hörde ett skånskt godsinnehav om ett fyrtiotal gårdar. Föreståndare för dessa kallades commendator och som residens innehade denne ovannämnda gård. Omkring 1500 donerades gården till S:t Kristoffers altare i domkyrkan. Efter att ha hört till domkapitlet övergick gården till akademien och beboddes vid 1600-talets slut av akademifäktmästaren Porat enligt 1961 års sjättepenningsiängd.
har en lång och omväxlande historia
+
 
bakom sig. Tomten utgjorde under
+
Det långa envåningshuset, som upptager hela tomtbredden vid Bredgatan uppfördes 1798 av professor Johan Henric Engelhart. En god bild av huset ger det 1828 tecknade försäkringsbrevet, vilket beskriver huset som byggt i korsvirke med fack murade i tegel, bränt på husets utsida och obränt på dess insida. Vidare skrivs taket vara täckt av bränt tegel och skiljeväggarna utförda i korsvirke. Rumsantalet uppgick till tretton stycken plus ett kök med stengolv. Två av rummen hade papperstapeter. Det fanns bl a även sex garderober, två i väggarna inmurade skänkar, fyra kakelugnar "af porcelain" med mässings- och järndörrar. 1819 säges huset ha blivit betydligt reparerat och satt i gott stånd. Längd och bredd uppges till 67 respektive 14 ½ alnar, det vill säga cirka 40 och 8 meter. Tomten var 1828 även bebyggd med en stall- och loglänga, byggd 1804, ett uthus med spiskammare, vedbod och hönshus samt slutligen svinhus och avträde. Samtliga i korsvirke. Försäkringstagare var handlande Jacob Lindschoug, som 1818 inköpt fastigheten.
tnedeltiden en del av Kommenderegården,
+
 
som ägdes av ett själländskt kloster
+
== Restaurangrörelse på 1850-talet ==
till vilket bland annat hårde ett
+
 
skånskt godsinnehav om ett fyrtiotal
+
Efter bryggaren och traktören Svenning Rydins förvärv av fastigheten 1850 kom gården Sankt Peter nummer 277 att drivas som restaurang under mer än ett sekel. Allt efter de olika ägarna benämndes rörelsen vid skilda namn — Rydins, Allas, Norden, Åke Hans, Restaurant Streijffert och Industrirestauranten. Mest känd för eftervärlden har krögaren Åke Hansson kommit att bli. Denne drev restaurangen från 1887 till sin död 1899. Till de mer bemärkta av hans gäster hörde August Strindberg, som lät sig inspireras av miljön och som använde den i sina verk. Idag präglas huset exteriört av de ombyggnader som utfördes 1913—15 efter Th. Wåhlins ritningar. Den gula, spritputsade gatufasaden ar klassicerande och symmetriskt uppbyggd med 6 fönsteraxlar på vardera sidan om den med segmentbåge krönta entrén. Denna har vit, rusticerad omfattning liksom de yttersta fönstren. För övrigt släta fönsteromfattningar samt profilerad takgesims med modiljonger. I norr finns en körport till gården. Sadeltak med rött enkupigt tegel. Gårdssidan tillbyggd med dels övervåning i imiterat korsvirke med röda putsade fack, dels en tvåvånings utbyggnad i rött maskinslaget tegel, vilken förenar huset med den väster därom liggande byggnaden.
gårdar, Föreståndare för dessa kallades
+
 
commendator och som residens
+
Flera förändringar har företagits i interiören. En av de mer genomgripande gjordes efter de ritningar Th. Wåhlin utförde 1936. Restaurangverksarnheten upphörde i slutet av 1970-talet. Byggnaden används numera som kurslokal för studieförbund.
innehade denne ovannämnda gård.
+
 
Omkring 1500 donerades gården till
+
==Fabriks- och Hantverksföreningen i Lund==
S:t Kristoffers altare i domkyrkan. Efter
+
 
att ha hört till domkapitlet övergick
+
Sedan 1901 är Fabriks- och Hantverksföreningen i Lund ägare till fastigheten. Det röda tvåvåningshuset i tegel på gården uppfördes 1902—03 efter AB Jakobssons ritningar för att bereda föreningen egna lokaler samt att skapa större kök för restaurangen, vilken från och med föreningens övertagande utarrenderades. De röda maskintegelfasaderna är gestaltade i en medeltidsinfluerad stil med trappstegsgavel, tureller och blinderad fris. Rod falsad plåt på taket och dekorativt utformade tegelskorstenar. Blå- och vitmålade fönstersnickerier. Rundbågig entré med overljus och parfyllningsdörr målad röd och blå, prydd av skuren mönsterbård. Tidigare fanns ett burspråk i trä på västra sidan.
gården till akademien och beboddes
+
 
vid 1600-talets slut av akademifäktmästaren
+
Föreningslokalerna — klubbrum, sammanträdesrum, festsal — är till största del bevarade i sitt ursprungliga skick från nybyggnadstiden. Av inventarierna är flera utförda av Jöns Mårtensson såsom sammanträdesrummets bord och stolar. Väggarna i detta rum är klädda med gyllenlädersimitation. Stora salen i övervåningen har trots moderniseringar i form av borttagen läktare bibehållit sin äldre fasta inredning med pilastrar och stuckornament. Väggarna smyckas av tre målningar livets morgon, middagshöjd och afton — utförda av Gösta Adrian Nilsson, GAN, 1927. Det f d restaurangköket i källarvåningen har efter ombyggnad anpassats fär kursverksamhet i ett studieförbunds regi.
Porat enligt 1961 års sjättepenningsiängd.
+
 
Det långa envåningshuset, som upptager
+
"Fakiren" envåningsbyggnad under pulpettak utmed södra tomtgränsen. Sammanbyggd med föreningshuset och uppförd 1965 som restaurangmatsal, kontor m m. Arkitekt var Skånekonsulter, Eslöv. Fasad i glas och kopparplåt. Inrymmer idag lokaler för handikapporganisationer samt pensionärs- och invandrarföreningar.{{nu}}
hela tomtbredden vid Bredgatan
+
 
uppfördes 1798 av professor Johan
+
Den stora tillhörande trädgården utgjorde under restaurangepoken en viktig del av rörelsen. Under sommarhalvåret fanns här uteservering och möjlighet till kägel- och krocketspel. Musikunderhållning bjöds i den lilla mångkantiga paviljongen, en vitmålad träbyggnad under spånklätt kupoltak, uppförd under slutet av 1800-talet. Den höga avenboken mitt på gården säges enligt traditionen vara planterad av Axel Wallengren och kallas efter dennes signatur Falstaff fakir för Fakirens träd.
Henric Engelhart. En god bild av huset
 
ger det 1828 tecknade försåkringsbrevet,
 
vilket beskriver huset som byggt i
 
korsvirke med fack murade i tegel,
 
bränt på husets utstda och obränt på
 
dess insida. Vidare skrivs taket vara
 
täckt av bränt tegel och skiljeväggarna
 
utförda i korsvirke. Rumsantalet uppgick
 
till tretton stycken plus ett kök
 
med stengolv. Två av rummen hade
 
papperstapeter. Det fanns bl a även
 
sex garderober, tva i väggarna inmurade
 
skänkar, fyra kakelugnar "af
 
porcelain" med mässings- och järndörrar.
 
1819 säges huset ha blivit betydligt
 
reparerat och satt i gott stånd.
 
Längd och bredd uppges till 67 respektive
 
14 1/2 alnar, det vril säga cirka 40
 
och 8 meter. Tomten var 1828 även bebyggd
 
med en stall- och loglänga,
 
byggd 1804, ett uthus med spiskamrnare,
 
vedbod och hönshus samt slutligen
 
svinhus och avträde. Samtliga i korsvirke.
 
Försäkringstagare var handlande
 
Jacob Lindschoug, som 1818 inköpt
 
fastigheten.
 
Restaurangrörelse på 1850-talet
 
Efter bryggaren och traktören Svenning
 
Rydins förvärv av fastigheten
 
1850 kom gården Sankt Peter nummer
 
277 att drivas som restaurang under
 
mer än ett sekel. Allt efter de olika
 
ägarna benämndes rörelsen vid skilda
 
namn —Rydins, Allas, Norden, Åke
 
Hans, Restaurant Streijffert och Industrirestauranten.
 
Mest känd för eftervarlden
 
har krogaren Åke Hansson
 
komtnit att bli. Denne drev restaurangen
 
från 1887 till sin död 1899. Till de
 
mer bemärkta av hans gäster hörde
 
August Strindberg, som lät sig inspireras
 
av miljön och som använde den! sina
 
verk. Idag präglas huset exteriort av
 
de ombyggnader som utfördes 1913—
 
15 efter Th, Wåhlins ritningar. Den
 
gula, spritputsade gatufasaden ar
 
klassicerande och symmetriskt uppbyggd
 
med 6 fönsteraxlar på vardera
 
sidan om den med segmentbåge krönta
 
entrén. Denna har vit, rusticerad omfattning
 
liksom de yttersta fönstren.
 
För övrigt släta fönsteromfattningar
 
samt profilerad takgesims med modiljonger.
 
I norr finns en körport till gården.
 
Sadeltak med rött enkupigt tegeL
 
Gårdssidan tillbyggd med dels övervåning
 
i imiterat korsvirke med röda putsade
 
fack, dels en tvåvånings utbyggnad
 
i rött rnaskinslaget tegel, vilken
 
förenar huset med den väster därom
 
liggande byggnaden,
 
Flera förändringar har företagits i
 
interiören. En av de mer genomgripande
 
gjordes efter de ritningar Th. Wåhlin
 
utfårde 1936. Restaurangverksarnheten
 
upphörde i slutet av 1970-talet.
 
Byggnaden används numera som kurslokal
 
för studieförbund.
 
170
 
Fabriks- och Hantverksfåreningen i
 
Lund
 
Sedan 1901 är Fabriks- och Hantverksföreningen
 
i Lund ägare till fastigheten.
 
Det röda tvåvåningshuset i tegel
 
på gården uppfördes 1 902—03 efter
 
AB Jakobssons ritningar för att bereda
 
föreningen egna lokaler samt att skapa
 
större kök för restaurangen, vilken
 
från och med föreningens övertagande
 
utarrenderades. De röda maskintegelfasaderna
 
är gestaltade i en medeltidsinfluerad
 
stil med trappstegsgavel,
 
tureller och blinderad fris. Rod falsad
 
plåt på taket och dekorativt utformade
 
tegelskorstenar. Blå- och vitmålade
 
fönstersnickerier. Rundbågig entré
 
med overljus och parfyllningsdörr målad
 
röd och blå, prydd av skuren
 
mönsterbård. Tidigare fanns ett burspråk
 
i trä på västra sidan,
 
Föreningslokalerna —klubbrum,
 
sammanträdesrum, festsal —är till
 
största del bevarade i sitt ursprungliga
 
skick från nybyggnadstiden. Av inventarierna
 
är flera utfärda av Jöns Mårtensson
 
såsom sammanträdesrummets
 
bord och stolar, Väggarna i detta rum
 
är klädda med gyllenlädersimitation.
 
Stora salen i övervåningen har trots
 
moderniseringar i form av borttagen
 
läktare bibehållit sin äldre fasta inredning
 
med pilastrar och stuckornament.
 
Väggarna smyckas av tre målningar
 
livets morgon, middagshöjd och afton —utfärda av Gästa Adrian Nilsson,
 
GAN, 1927. Det f d restaurangköket i
 
källarvåningen har efter ombyggnad
 
anpassats fär kursverksamhet i ett studieforbunds
 
regi.
 
Foto 1981.
 
Fota 1981.
 
Fota 1981. "Fakiren" envåningsbyggnad under
 
pulpettak utmed södra tomtgränsen.
 
Sammanbyggd med föreningshuset
 
och uppförd 1965 som restaurangmatsal,
 
kontor m m. Arkitekt var Skånekonsulter,
 
Eslöv. Fasad i glas och
 
kopparplåt. Inrymmer idag lokaler för
 
handikapporganisationer samt pensionars-
 
och invandrar föreningar.
 
Den stora tillhörande trädgården utgjorde
 
under restaurangepoken en viktig
 
del av rörelsen. Under sommarhalvåret
 
fanns här uteservering och möjlighet
 
till kägel- och krocketspel. Musikunderhållning
 
bjöds i den lilla mångkantiga
 
paviljongen, en vitmålad träbyggnad
 
under spånklätt kupoltak,
 
uppförd under slutet av 1800-talet.
 
Den höga avenboken mitt på gården
 
säges enligt traditionen vara planterad
 
av Axel Wallengren och kallas efter
 
dennes sign
 
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Sankt Peter]]
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Sankt Peter]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Clemens rote]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Clemens rote]]

Versionen från 26 januari 2011 kl. 17.01

Sankt Peter 10
NamnÅke Hans
AdressBredgatan 5
Byggnadsårgathus 1798, omb 1914, 1936, gårdshus 1903, omb 1981 och gårdshus 1965
Byggherregathus professor Johan Henrik Engelhart, gårdshusen Fabriks- och Hantverksföreningen
Arkitektgårdshusen stadsingenjören A.B. Jakobsson, respektive Skånekonsulter, Eslöv

Åke Hans välkända gård och byggnader har en lång och omväxlande historia bakom sig. Tomten utgjorde under medeltiden en del av Kommenderegården, som ägdes av ett själländskt kloster till vilket bland annat hörde ett skånskt godsinnehav om ett fyrtiotal gårdar. Föreståndare för dessa kallades commendator och som residens innehade denne ovannämnda gård. Omkring 1500 donerades gården till S:t Kristoffers altare i domkyrkan. Efter att ha hört till domkapitlet övergick gården till akademien och beboddes vid 1600-talets slut av akademifäktmästaren Porat enligt 1961 års sjättepenningsiängd.

Det långa envåningshuset, som upptager hela tomtbredden vid Bredgatan uppfördes 1798 av professor Johan Henric Engelhart. En god bild av huset ger det 1828 tecknade försäkringsbrevet, vilket beskriver huset som byggt i korsvirke med fack murade i tegel, bränt på husets utsida och obränt på dess insida. Vidare skrivs taket vara täckt av bränt tegel och skiljeväggarna utförda i korsvirke. Rumsantalet uppgick till tretton stycken plus ett kök med stengolv. Två av rummen hade papperstapeter. Det fanns bl a även sex garderober, två i väggarna inmurade skänkar, fyra kakelugnar "af porcelain" med mässings- och järndörrar. 1819 säges huset ha blivit betydligt reparerat och satt i gott stånd. Längd och bredd uppges till 67 respektive 14 ½ alnar, det vill säga cirka 40 och 8 meter. Tomten var 1828 även bebyggd med en stall- och loglänga, byggd 1804, ett uthus med spiskammare, vedbod och hönshus samt slutligen svinhus och avträde. Samtliga i korsvirke. Försäkringstagare var handlande Jacob Lindschoug, som 1818 inköpt fastigheten.

Restaurangrörelse på 1850-talet

Efter bryggaren och traktören Svenning Rydins förvärv av fastigheten 1850 kom gården Sankt Peter nummer 277 att drivas som restaurang under mer än ett sekel. Allt efter de olika ägarna benämndes rörelsen vid skilda namn — Rydins, Allas, Norden, Åke Hans, Restaurant Streijffert och Industrirestauranten. Mest känd för eftervärlden har krögaren Åke Hansson kommit att bli. Denne drev restaurangen från 1887 till sin död 1899. Till de mer bemärkta av hans gäster hörde August Strindberg, som lät sig inspireras av miljön och som använde den i sina verk. Idag präglas huset exteriört av de ombyggnader som utfördes 1913—15 efter Th. Wåhlins ritningar. Den gula, spritputsade gatufasaden ar klassicerande och symmetriskt uppbyggd med 6 fönsteraxlar på vardera sidan om den med segmentbåge krönta entrén. Denna har vit, rusticerad omfattning liksom de yttersta fönstren. För övrigt släta fönsteromfattningar samt profilerad takgesims med modiljonger. I norr finns en körport till gården. Sadeltak med rött enkupigt tegel. Gårdssidan tillbyggd med dels övervåning i imiterat korsvirke med röda putsade fack, dels en tvåvånings utbyggnad i rött maskinslaget tegel, vilken förenar huset med den väster därom liggande byggnaden.

Flera förändringar har företagits i interiören. En av de mer genomgripande gjordes efter de ritningar Th. Wåhlin utförde 1936. Restaurangverksarnheten upphörde i slutet av 1970-talet. Byggnaden används numera som kurslokal för studieförbund.

Fabriks- och Hantverksföreningen i Lund

Sedan 1901 är Fabriks- och Hantverksföreningen i Lund ägare till fastigheten. Det röda tvåvåningshuset i tegel på gården uppfördes 1902—03 efter AB Jakobssons ritningar för att bereda föreningen egna lokaler samt att skapa större kök för restaurangen, vilken från och med föreningens övertagande utarrenderades. De röda maskintegelfasaderna är gestaltade i en medeltidsinfluerad stil med trappstegsgavel, tureller och blinderad fris. Rod falsad plåt på taket och dekorativt utformade tegelskorstenar. Blå- och vitmålade fönstersnickerier. Rundbågig entré med overljus och parfyllningsdörr målad röd och blå, prydd av skuren mönsterbård. Tidigare fanns ett burspråk i trä på västra sidan.

Föreningslokalerna — klubbrum, sammanträdesrum, festsal — är till största del bevarade i sitt ursprungliga skick från nybyggnadstiden. Av inventarierna är flera utförda av Jöns Mårtensson såsom sammanträdesrummets bord och stolar. Väggarna i detta rum är klädda med gyllenlädersimitation. Stora salen i övervåningen har trots moderniseringar i form av borttagen läktare bibehållit sin äldre fasta inredning med pilastrar och stuckornament. Väggarna smyckas av tre målningar — livets morgon, middagshöjd och afton — utförda av Gösta Adrian Nilsson, GAN, 1927. Det f d restaurangköket i källarvåningen har efter ombyggnad anpassats fär kursverksamhet i ett studieförbunds regi.

"Fakiren" envåningsbyggnad under pulpettak utmed södra tomtgränsen. Sammanbyggd med föreningshuset och uppförd 1965 som restaurangmatsal, kontor m m. Arkitekt var Skånekonsulter, Eslöv. Fasad i glas och kopparplåt. Inrymmer idag lokaler för handikapporganisationer samt pensionärs- och invandrarföreningar.[nutidsuppdateras]

Den stora tillhörande trädgården utgjorde under restaurangepoken en viktig del av rörelsen. Under sommarhalvåret fanns här uteservering och möjlighet till kägel- och krocketspel. Musikunderhållning bjöds i den lilla mångkantiga paviljongen, en vitmålad träbyggnad under spånklätt kupoltak, uppförd under slutet av 1800-talet. Den höga avenboken mitt på gården säges enligt traditionen vara planterad av Axel Wallengren och kallas efter dennes signatur Falstaff fakir för Fakirens träd.