Sankt Peter 10

Sankt Peter 10
Sankt Peter 10
Information
Namn	Åke Hans
Adress	Bredgatan 5
Byggnadsår	Gathus 1798, omb 1914, 1936, gårdshus 1903, omb 1981 och gårdshus 1965
Byggherre	Gathus professor Johan Henrik Engelhart, gårdshusen Fabriks- och Hantverksföreningen
Arkitekt	Gårdshusen stadsingenjören A.B. Jakobsson, respektive Skånekonsulter, Eslöv
Kulturhistorisk värdering	Kulturhistoriskt värdefull byggnad

Fabriks- och hantverksföreningen

Innergård

Gårdshus

Interiör

Port. Foto 1981.

Lusthus på innergården. Foto 1981.

Åke Hans välkända gård och byggnader har en lång och omväxlande historia bakom sig. Tomten utgjorde under medeltiden en del av Kommenderegården, som ägdes av ett själländskt kloster till vilket bland annat hörde ett skånskt godsinnehav om ett fyrtiotal gårdar. Föreståndare för dessa kallades commendator och som residens innehade denne ovannämnda gård. Omkring 1500 donerades gården till S:t Kristoffers altare i domkyrkan. Efter att ha hört till domkapitlet övergick gården till akademien och beboddes vid 1600-talets slut av akademifäktmästaren Porat enligt 1961 års sjättepenningslängd.

Det långa envåningshuset, som upptager hela tomtbredden vid Bredgatan uppfördes 1798 av professor Johan Henric Engelhart. En god bild av huset ger det 1828 tecknade försäkringsbrevet, vilket beskriver huset som byggt i korsvirke med fack murade i tegel, bränt på husets utsida och obränt på dess insida. Vidare skrivs taket vara täckt av bränt tegel och skiljeväggarna utförda i korsvirke. Rumsantalet uppgick till tretton stycken plus ett kök med stengolv. Två av rummen hade papperstapeter. Det fanns bl a även sex garderober, två i väggarna inmurade skänkar, fyra kakelugnar "af porcelain" med mässings- och järndörrar. 1819 säges huset ha blivit betydligt reparerat och satt i gott stånd. Längd och bredd uppges till 67 respektive 14 ½ alnar, det vill säga cirka 40 och 8 meter. Tomten var 1828 även bebyggd med en stall- och loglänga, byggd 1804, ett uthus med spiskammare, vedbod och hönshus samt slutligen svinhus och avträde. Samtliga i korsvirke. Försäkringstagare var handlande Jacob Lindschoug, som 1818 inköpt fastigheten.

Restaurangrörelse på 1850-talet

Efter bryggaren och traktören Svenning Rydins förvärv av fastigheten 1850 kom gården Sankt Peter nummer 277 att drivas som restaurang under mer än ett sekel. Allt efter de olika ägarna benämndes rörelsen vid skilda namn — Rydins, Allas, Norden, Åke Hans, Restaurant Streijffert och Industrirestauranten. Mest känd för eftervärlden har krögaren Åke Hansson kommit att bli. Denne drev restaurangen från 1887 till sin död 1899. Till de mer bemärkta av hans gäster hörde August Strindberg, som lät sig inspireras av miljön och som använde den i sina verk. Idag präglas huset exteriört av de ombyggnader som utfördes 1913—15 efter Th. Wåhlins ritningar. Den gula, spritputsade gatufasaden ar klassicerande och symmetriskt uppbyggd med 6 fönsteraxlar på vardera sidan om den med segmentbåge krönta entrén. Denna har vit, rusticerad omfattning liksom de yttersta fönstren. För övrigt släta fönsteromfattningar samt profilerad takgesims med modiljonger. I norr finns en körport till gården. Sadeltak med rött enkupigt tegel. Gårdssidan tillbyggd med dels övervåning i imiterat korsvirke med röda putsade fack, dels en tvåvånings utbyggnad i rött maskinslaget tegel, vilken förenar huset med den väster därom liggande byggnaden.

Flera förändringar har företagits i interiören. En av de mer genomgripande gjordes efter de ritningar Th. Wåhlin utförde 1936. Restaurangverksamheten upphörde i slutet av 1970-talet. Byggnaden används numera som kurslokal för studieförbund.

Fabriks- och Hantverksföreningen i Lund

Sedan 1901 är Fabriks- och Hantverksföreningen i Lund ägare till fastigheten. Det röda tvåvåningshuset i tegel på gården uppfördes 1902—03 efter AB Jakobssons ritningar för att bereda föreningen egna lokaler samt att skapa större kök för restaurangen, vilken från och med föreningens övertagande utarrenderades. De röda maskintegelfasaderna är gestaltade i en medeltidsinfluerad stil med trappstegsgavel, tureller och blinderad fris. Röd falsad plåt på taket och dekorativt utformade tegelskorstenar. Blå- och vitmålade fönstersnickerier. Rundbågig entré med överljus och parfyllningsdörr målad röd och blå, prydd av skuren mönsterbård. Tidigare fanns ett burspråk i trä på västra sidan.

Föreningslokalerna — klubbrum, sammanträdesrum, festsal — är till största del bevarade i sitt ursprungliga skick från nybyggnadstiden. Av inventarierna är flera utförda av Jöns Mårtensson såsom sammanträdesrummets bord och stolar. Väggarna i detta rum är klädda med gyllenlädersimitation. Stora salen i övervåningen har trots moderniseringar i form av borttagen läktare bibehållit sin äldre fasta inredning med pilastrar och stuckornament. Väggarna smyckas av tre målningar — livets morgon, middagshöjd och afton — utförda av Gösta Adrian Nilsson, GAN, 1927. Det f d restaurangköket i källarvåningen har efter ombyggnad anpassats fär kursverksamhet i ett studieförbunds regi.

"Fakiren" envåningsbyggnad under pulpettak utmed södra tomtgränsen. Sammanbyggd med föreningshuset och uppförd 1965 som restaurangmatsal, kontor m m. Arkitekt var Skånekonsulter, Eslöv. Fasad i glas och kopparplåt. Inrymmer idag lokaler för handikapporganisationer samt pensionärs- och invandrarföreningar.^{[nutidsuppdateras]}

Den stora tillhörande trädgården utgjorde under restaurangepoken en viktig del av rörelsen. Under sommarhalvåret fanns här uteservering och möjlighet till kägel- och krocketspel. Musikunderhållning bjöds i den lilla mångkantiga paviljongen, en vitmålad träbyggnad under spånklätt kupoltak, uppförd under slutet av 1800-talet. Den höga avenboken mitt på gården säges enligt traditionen vara planterad av Axel Wallengren och kallas efter dennes signatur Falstaff fakir för Fakirens träd.

---

Materialet nedan kommer från en revidering av Bevaringsprogrammet från 2006.

Kulturhistorisk värdering: Kulturhistoriskt värdefull byggnad

Byggnadsdelen utgör en förbindelseled mellan hantverksföreningens huvudbyggnad och det gamla gatuhuset. Den tillkom troligen i samband med 1903 års nybyggnad. Förbindelseleden är uppförd i två våningar under pulpettak lagt med svart plåt i skivtäckning. Fasaderna är av rött tegel i kryssförband. Fönstren är ursprungliga och utformade som småspröjsade eller delvis småspröjsade träfönster i blå kulör, med tidstypiska beslag och hörnjärn. I bottenvåningen sitter korspostfönster och i övre våningen treluftsfönster. En äldre eller ursprunglig dörr med spröjsad övre del i södra fasaden samt en sentida pardörr i skivmaterial i östra fasaden.

• 

  Gårdshus

• 

  Innergård