Skillnad mellan versioner av "Sankt Peter 10"

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Rad 10: Rad 10:
 
|arkitekt        = gårdshusen stadsingenjören A.B. Jakobsson, respektive Skånekonsulter, Eslöv
 
|arkitekt        = gårdshusen stadsingenjören A.B. Jakobsson, respektive Skånekonsulter, Eslöv
 
}}
 
}}
 +
Åke Hans välkända gård och byggnader
 +
har en lång och omväxlande historia
 +
bakom sig. Tomten utgjorde under
 +
tnedeltiden en del av Kommenderegården,
 +
som ägdes av ett själländskt kloster
 +
till vilket bland annat hårde ett
 +
skånskt godsinnehav om ett fyrtiotal
 +
gårdar, Föreståndare för dessa kallades
 +
commendator och som residens
 +
innehade denne ovannämnda gård.
 +
Omkring 1500 donerades gården till
 +
S:t Kristoffers altare i domkyrkan. Efter
 +
att ha hört till domkapitlet övergick
 +
gården till akademien och beboddes
 +
vid 1600-talets slut av akademifäktmästaren
 +
Porat enligt 1961 års sjättepenningsiängd.
 +
Det långa envåningshuset, som upptager
 +
hela tomtbredden vid Bredgatan
 +
uppfördes 1798 av professor Johan
 +
Henric Engelhart. En god bild av huset
 +
ger det 1828 tecknade försåkringsbrevet,
 +
vilket beskriver huset som byggt i
 +
korsvirke med fack murade i tegel,
 +
bränt på husets utstda och obränt på
 +
dess insida. Vidare skrivs taket vara
 +
täckt av bränt tegel och skiljeväggarna
 +
utförda i korsvirke. Rumsantalet uppgick
 +
till tretton stycken plus ett kök
 +
med stengolv. Två av rummen hade
 +
papperstapeter. Det fanns bl a även
 +
sex garderober, tva i väggarna inmurade
 +
skänkar, fyra kakelugnar "af
 +
porcelain" med mässings- och järndörrar.
 +
1819 säges huset ha blivit betydligt
 +
reparerat och satt i gott stånd.
 +
Längd och bredd uppges till 67 respektive
 +
14 1/2 alnar, det vril säga cirka 40
 +
och 8 meter. Tomten var 1828 även bebyggd
 +
med en stall- och loglänga,
 +
byggd 1804, ett uthus med spiskamrnare,
 +
vedbod och hönshus samt slutligen
 +
svinhus och avträde. Samtliga i korsvirke.
 +
Försäkringstagare var handlande
 +
Jacob Lindschoug, som 1818 inköpt
 +
fastigheten.
 +
Restaurangrörelse på 1850-talet
 +
Efter bryggaren och traktören Svenning
 +
Rydins förvärv av fastigheten
 +
1850 kom gården Sankt Peter nummer
 +
277 att drivas som restaurang under
 +
mer än ett sekel. Allt efter de olika
 +
ägarna benämndes rörelsen vid skilda
 +
namn —Rydins, Allas, Norden, Åke
 +
Hans, Restaurant Streijffert och Industrirestauranten.
 +
Mest känd för eftervarlden
 +
har krogaren Åke Hansson
 +
komtnit att bli. Denne drev restaurangen
 +
från 1887 till sin död 1899. Till de
 +
mer bemärkta av hans gäster hörde
 +
August Strindberg, som lät sig inspireras
 +
av miljön och som använde den! sina
 +
verk. Idag präglas huset exteriort av
 +
de ombyggnader som utfördes 1913—
 +
15 efter Th, Wåhlins ritningar. Den
 +
gula, spritputsade gatufasaden ar
 +
klassicerande och symmetriskt uppbyggd
 +
med 6 fönsteraxlar på vardera
 +
sidan om den med segmentbåge krönta
 +
entrén. Denna har vit, rusticerad omfattning
 +
liksom de yttersta fönstren.
 +
För övrigt släta fönsteromfattningar
 +
samt profilerad takgesims med modiljonger.
 +
I norr finns en körport till gården.
 +
Sadeltak med rött enkupigt tegeL
 +
Gårdssidan tillbyggd med dels övervåning
 +
i imiterat korsvirke med röda putsade
 +
fack, dels en tvåvånings utbyggnad
 +
i rött rnaskinslaget tegel, vilken
 +
förenar huset med den väster därom
 +
liggande byggnaden,
 +
Flera förändringar har företagits i
 +
interiören. En av de mer genomgripande
 +
gjordes efter de ritningar Th. Wåhlin
 +
utfårde 1936. Restaurangverksarnheten
 +
upphörde i slutet av 1970-talet.
 +
Byggnaden används numera som kurslokal
 +
för studieförbund.
 +
170
 +
Fabriks- och Hantverksfåreningen i
 +
Lund
 +
Sedan 1901 är Fabriks- och Hantverksföreningen
 +
i Lund ägare till fastigheten.
 +
Det röda tvåvåningshuset i tegel
 +
på gården uppfördes 1 902—03 efter
 +
AB Jakobssons ritningar för att bereda
 +
föreningen egna lokaler samt att skapa
 +
större kök för restaurangen, vilken
 +
från och med föreningens övertagande
 +
utarrenderades. De röda maskintegelfasaderna
 +
är gestaltade i en medeltidsinfluerad
 +
stil med trappstegsgavel,
 +
tureller och blinderad fris. Rod falsad
 +
plåt på taket och dekorativt utformade
 +
tegelskorstenar. Blå- och vitmålade
 +
fönstersnickerier. Rundbågig entré
 +
med overljus och parfyllningsdörr målad
 +
röd och blå, prydd av skuren
 +
mönsterbård. Tidigare fanns ett burspråk
 +
i trä på västra sidan,
 +
Föreningslokalerna —klubbrum,
 +
sammanträdesrum, festsal —är till
 +
största del bevarade i sitt ursprungliga
 +
skick från nybyggnadstiden. Av inventarierna
 +
är flera utfärda av Jöns Mårtensson
 +
såsom sammanträdesrummets
 +
bord och stolar, Väggarna i detta rum
 +
är klädda med gyllenlädersimitation.
 +
Stora salen i övervåningen har trots
 +
moderniseringar i form av borttagen
 +
läktare bibehållit sin äldre fasta inredning
 +
med pilastrar och stuckornament.
 +
Väggarna smyckas av tre målningar
 +
livets morgon, middagshöjd och afton —utfärda av Gästa Adrian Nilsson,
 +
GAN, 1927. Det f d restaurangköket i
 +
källarvåningen har efter ombyggnad
 +
anpassats fär kursverksamhet i ett studieforbunds
 +
regi.
 +
Foto 1981.
 +
Fota 1981.
 +
Fota 1981. "Fakiren" envåningsbyggnad under
 +
pulpettak utmed södra tomtgränsen.
 +
Sammanbyggd med föreningshuset
 +
och uppförd 1965 som restaurangmatsal,
 +
kontor m m. Arkitekt var Skånekonsulter,
 +
Eslöv. Fasad i glas och
 +
kopparplåt. Inrymmer idag lokaler för
 +
handikapporganisationer samt pensionars-
 +
och invandrar föreningar.
 +
Den stora tillhörande trädgården utgjorde
 +
under restaurangepoken en viktig
 +
del av rörelsen. Under sommarhalvåret
 +
fanns här uteservering och möjlighet
 +
till kägel- och krocketspel. Musikunderhållning
 +
bjöds i den lilla mångkantiga
 +
paviljongen, en vitmålad träbyggnad
 +
under spånklätt kupoltak,
 +
uppförd under slutet av 1800-talet.
 +
Den höga avenboken mitt på gården
 +
säges enligt traditionen vara planterad
 +
av Axel Wallengren och kallas efter
 +
dennes sign
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Sankt Peter]]
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Sankt Peter]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Clemens rote]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Clemens rote]]

Versionen från 26 januari 2011 kl. 16.15

Sankt Peter 10
NamnÅke Hans
AdressBredgatan 5
Byggnadsårgathus 1798, omb 1914, 1936, gårdshus 1903, omb 1981 och gårdshus 1965
Byggherregathus professor Johan Henrik Engelhart, gårdshusen Fabriks- och Hantverksföreningen
Arkitektgårdshusen stadsingenjören A.B. Jakobsson, respektive Skånekonsulter, Eslöv

Åke Hans välkända gård och byggnader har en lång och omväxlande historia bakom sig. Tomten utgjorde under tnedeltiden en del av Kommenderegården, som ägdes av ett själländskt kloster till vilket bland annat hårde ett skånskt godsinnehav om ett fyrtiotal gårdar, Föreståndare för dessa kallades commendator och som residens innehade denne ovannämnda gård. Omkring 1500 donerades gården till S:t Kristoffers altare i domkyrkan. Efter att ha hört till domkapitlet övergick gården till akademien och beboddes vid 1600-talets slut av akademifäktmästaren Porat enligt 1961 års sjättepenningsiängd. Det långa envåningshuset, som upptager hela tomtbredden vid Bredgatan uppfördes 1798 av professor Johan Henric Engelhart. En god bild av huset ger det 1828 tecknade försåkringsbrevet, vilket beskriver huset som byggt i korsvirke med fack murade i tegel, bränt på husets utstda och obränt på dess insida. Vidare skrivs taket vara täckt av bränt tegel och skiljeväggarna utförda i korsvirke. Rumsantalet uppgick till tretton stycken plus ett kök med stengolv. Två av rummen hade papperstapeter. Det fanns bl a även sex garderober, tva i väggarna inmurade skänkar, fyra kakelugnar "af porcelain" med mässings- och järndörrar. 1819 säges huset ha blivit betydligt reparerat och satt i gott stånd. Längd och bredd uppges till 67 respektive 14 1/2 alnar, det vril säga cirka 40 och 8 meter. Tomten var 1828 även bebyggd med en stall- och loglänga, byggd 1804, ett uthus med spiskamrnare, vedbod och hönshus samt slutligen svinhus och avträde. Samtliga i korsvirke. Försäkringstagare var handlande Jacob Lindschoug, som 1818 inköpt fastigheten. Restaurangrörelse på 1850-talet Efter bryggaren och traktören Svenning Rydins förvärv av fastigheten 1850 kom gården Sankt Peter nummer 277 att drivas som restaurang under mer än ett sekel. Allt efter de olika ägarna benämndes rörelsen vid skilda namn —Rydins, Allas, Norden, Åke Hans, Restaurant Streijffert och Industrirestauranten. Mest känd för eftervarlden har krogaren Åke Hansson komtnit att bli. Denne drev restaurangen från 1887 till sin död 1899. Till de mer bemärkta av hans gäster hörde August Strindberg, som lät sig inspireras av miljön och som använde den! sina verk. Idag präglas huset exteriort av de ombyggnader som utfördes 1913— 15 efter Th, Wåhlins ritningar. Den gula, spritputsade gatufasaden ar klassicerande och symmetriskt uppbyggd med 6 fönsteraxlar på vardera sidan om den med segmentbåge krönta entrén. Denna har vit, rusticerad omfattning liksom de yttersta fönstren. För övrigt släta fönsteromfattningar samt profilerad takgesims med modiljonger. I norr finns en körport till gården. Sadeltak med rött enkupigt tegeL Gårdssidan tillbyggd med dels övervåning i imiterat korsvirke med röda putsade fack, dels en tvåvånings utbyggnad i rött rnaskinslaget tegel, vilken förenar huset med den väster därom liggande byggnaden, Flera förändringar har företagits i interiören. En av de mer genomgripande gjordes efter de ritningar Th. Wåhlin utfårde 1936. Restaurangverksarnheten upphörde i slutet av 1970-talet. Byggnaden används numera som kurslokal för studieförbund. 170 Fabriks- och Hantverksfåreningen i Lund Sedan 1901 är Fabriks- och Hantverksföreningen i Lund ägare till fastigheten. Det röda tvåvåningshuset i tegel på gården uppfördes 1 902—03 efter AB Jakobssons ritningar för att bereda föreningen egna lokaler samt att skapa större kök för restaurangen, vilken från och med föreningens övertagande utarrenderades. De röda maskintegelfasaderna är gestaltade i en medeltidsinfluerad stil med trappstegsgavel, tureller och blinderad fris. Rod falsad plåt på taket och dekorativt utformade tegelskorstenar. Blå- och vitmålade fönstersnickerier. Rundbågig entré med overljus och parfyllningsdörr målad röd och blå, prydd av skuren mönsterbård. Tidigare fanns ett burspråk i trä på västra sidan, Föreningslokalerna —klubbrum, sammanträdesrum, festsal —är till största del bevarade i sitt ursprungliga skick från nybyggnadstiden. Av inventarierna är flera utfärda av Jöns Mårtensson såsom sammanträdesrummets bord och stolar, Väggarna i detta rum är klädda med gyllenlädersimitation. Stora salen i övervåningen har trots moderniseringar i form av borttagen läktare bibehållit sin äldre fasta inredning med pilastrar och stuckornament. Väggarna smyckas av tre målningar livets morgon, middagshöjd och afton —utfärda av Gästa Adrian Nilsson, GAN, 1927. Det f d restaurangköket i källarvåningen har efter ombyggnad anpassats fär kursverksamhet i ett studieforbunds regi. Foto 1981. Fota 1981. Fota 1981. "Fakiren" envåningsbyggnad under pulpettak utmed södra tomtgränsen. Sammanbyggd med föreningshuset och uppförd 1965 som restaurangmatsal, kontor m m. Arkitekt var Skånekonsulter, Eslöv. Fasad i glas och kopparplåt. Inrymmer idag lokaler för handikapporganisationer samt pensionars- och invandrar föreningar. Den stora tillhörande trädgården utgjorde under restaurangepoken en viktig del av rörelsen. Under sommarhalvåret fanns här uteservering och möjlighet till kägel- och krocketspel. Musikunderhållning bjöds i den lilla mångkantiga paviljongen, en vitmålad träbyggnad under spånklätt kupoltak, uppförd under slutet av 1800-talet. Den höga avenboken mitt på gården säges enligt traditionen vara planterad av Axel Wallengren och kallas efter dennes sign

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda