Skillnad mellan versioner av "Sankt Mårten"

Från bevaringsprogram
Rad 19: Rad 19:
 
== Aktuella Fastigheter ==  
 
== Aktuella Fastigheter ==  
  
*[[Sankt Mårten 2]] {{Ihop}} [[Sankt Måns 1]] & [[Sankt Måns 3]]
+
*[[Sankt Mårten 2]] {{Ihop}} [[Sankt Mårten 1]] & [[Sankt Mårten 3]]
*[[Sankt Mårten 27]] fd. [[Sankt Måns 21]]
+
*[[Sankt Mårten 27]] fd. [[Sankt Mårten 21]]
  
 
== Tidigare Fastigheter ==
 
== Tidigare Fastigheter ==

Versionen från 1 april 2019 kl. 15.15

Kv. Sankt Mårten. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009
Västra Mårtensgatan mot öster med kvarteret Sankt Mårten till höger. Foto P. Bagge, före 1916. UB.
Kvarteret Sankt Mårten mot Västra Mårtensgatan 1978.
Trots att kvarteret var tätbebyggt fanns på 1800-talet stora trädgårdar i dess inre. Dessa "hagetomter" med bestånd av uppvuxna träd, bl a frukttråd, värderades högt. Endast ett par trädgårdar finns kvar idag; denna ligger vid Västra Mårtensgatan 6.
Hörnet av Lilla Tvärgatan och Bankgatan. Foto B. Lindgren omkr 1900. Byggnadsnämndens arkiv.
Kvarteret Sankt Mårten mot Bankgatan. Foto Ragnar Blomqvist 1958. Kulturens arkiv.

Kvarteret har fått namn efter Sankt Mårtens kyrka. Vid grundgrävningar för Skandiahuset 1915 påträffades murgrunder till kyrkans absid, kor och långhus. Stenkyrkan, som förmodligen uppfördes under 1100-talets andra hälft, bör ha haft en föregångare i trä. Lämningar av medeltida borgerlig bebyggelse dokumenterades vid provundersökningar 1976 utmed Lilla Tvärgatan och Lilla Södergatan.

Västra Mårtensgatan, eller Stora Mårtensgatan som den benämndes i äldre tid, är kvarterets huvudgata. Sedan gammalt har de större gårdarna varit placerade utmed detta stråk. Under senare delen av 1700-talet och under 1800-talet dominerade hantverkarbebyggelse, men även en del akademiska personer, tjänstemän och köpmän har varit bosatta utmed gatan. 1783 hade gårdarna följande ägare: nr 192-193 ägdes av handelsman Sjöbeck, nr 194 av smeden Hempel, nr 195-196 av smeden Risbergs änka, nr 197 även av handelsman Sjöbeck samt nr 198 av smeden Emanuel Risberg.

I kvarterets norra del ligger fortfarande en sammanhängande rad av tre hantverkargårdar. De är tillkomna under en period från sent 1700-tal till mitten av 1800-talet, i det förindustriella skedet, då många av stadens förnödenheter och tjänster fortfarande framställdes inom ramarna för hantverkarens storhushåll. Bostad och försäljningsställe, verkstäder och andra ekonomibyggnader; allt rymdes inom gårdsenheten.

Husgruppen vid Västra Mårtensgatan representerar en bebyggelsetyp som en gång var mycket typisk för Lund, men som idag har få bevarade representanter. Småskaligheten och omväxlingen i fasadlinjen, gårdsrummen med portar mot gatan, blandningen av bostäder, småbutiker och andra verksamheter — allt detta är inslag i miljön som bör tillvaratagas.

Gårdstomterna sträckte sig från Mårtensgatan en god bit in i kvarteret, men nådde som regel inte ned till Lilla Tvärgatan. Bebyggelsen i kvarterets södra del växte fram något tidigare än i motsvarande del av grannkvarteret Galten. 1784 uppger Espman tre husägare på tomt 199 vid Tvärgatan, och vid mitten av 1800-talet var kvarteret i stort sett fullbyggt utmed samtliga gatusträckningar.

Tomterna vid Tvärgatan var mindre än vid Mårtensgatan och bebyggelsen låg och anspråkslös. Småhantverkare, såsom skomakare, skräddare och svarvare, murargesäller, pigor och änkor, utgjorde befolkningen i detta typiska småfolksstråk.

Aktuella Fastigheter

Tidigare Fastigheter

Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt