Realskolan

Från bevaringsprogram
Version från den 4 april 2013 kl. 08.20 av Bevaringsprogrammet (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Realskolan
Magasinslängan vid Dalbyvägen ca 1904. Foto Per Bagge/Kulturen
Vy från Dövstumskolan över Spykens ännu obebyggda tomt. Bilden är tagen någon gång 1870-74. Snett över fältet går den blivande Arkivgatan. Nere vid Dalbyvägen, bakom trädet, skymtar magasinslängan. Småhusen i fonden ligger vid Östra Vallgatan. Foto Kulturen.

Kvarteret bestod förr till större delen av staden tillhörig intagsjord, se områdeshistoriken. Uppe vid Dalbyvägen låg dock en liten enskilt ägd tomt som benämndes Östra Tullhushagen och den hade också tillhört stadens gamla tullhus på norra sidan av Dalbyvägen (se Östra Kyrkogården). Efter det att landtullen avskaffats 1811 såldes Tullhuset och hagen på auktion 1825. När de 1835 köptes av hökaren Jöns Påhlsson var hagen ännu obebyggd, men någon gång därefter uppfördes där en korsvirkeslänga som förutom magasinslokaler innehöll ett mindre boningsrum. Huset arrenderades av olika handlare, 1878 ansökte timmerhandlare Hans Nilsson om att få anlägga ett brädupplag där och senare hyrdes huset av handlare L Larsson. Tomten tvångsköptes av staden då de gatubreddningar som förutsatts i den 1880 fastställda stadsplanen skulle förverkligas 1903. Huset revs kort därefter.

Staden planerade 1874 att stycka upp sin mark i kvarteret till byggnadstomter, men det kom av sig p g a stadsplaneproblem. Till kvarteret förlades istället 1876 "Stadens tomt", dvs stadens upplag av krossad sten, grus etc. Den flyttades senare tvärs över Arkivgatan.

I den södra delen av kvarteret uppläts år 1900 en byggnadstomt åt Lunds Privata Elementarskolas Byggnadsaktiebolag, dock endast med nyttjanderätt. Samtidigt skisserades en indelning av resten av kvarteret till byggnadstomter. Skolan lyckades dock inte låna pengar till en byggnad på ofri grund och man erhöll då tomten med äganderätt. Som säkerhet tog staden ut en inteckning på 18 000 kronor i tomten. Lånet skulle dock vara ränte- och amorteringsfritt så länge tomten utnyttjades för skolans verksamhet. Några år därefter motionerade Christian Bülow i stadsfullmäktige om att skolan skulle få ytterligare någon mark vid norra gaveln för att där kunna anlägga en plantering så att "den vackra byggnaden skall taga sig värdigt ut och ej blifva inklämd mellan hus", vilket också bifölls. Norr om skolans tomt anlade staden en plantering men inför uppförandet av tillbyggnaden på skolgården fick skolan 1911 överta även den delen.

Fastigheter