Paradis 51

Paradis 51
Adress	Allhelgona Kyrkogata 8 - Paradisgatan 5, Norra Vallgatan 6

GLÖM INTE DET SOM STÅR PÅ SID 121! Paradlsly ekan —gamla Lasarettsomrädet Tomten år den största i stadskärnan och upptar östra delen av kvarteret Paradis, Den utgjorde under medeltiden ett eget kvarter som begränsades i väster av det med tomten!750 införlivade Lysesträtet. På den västra delen av tomten låg under medeltiden tre s.k. Vikarieresidens medan den östra delen upptogs av ärkebiskopens humlegård. Storre delen av tomten ägdes 1670 av Nils Paradis, därav namnet Paradislyckan. Tomten köptes 1675 av landstingsman Sven Kråka som där anlade en sädeslycka som så småningom köptes av handelsmannen Lorens de la Rose. Slutligen övertogs tomten med etr. dar beläget korsvirkeshus 1747 av universitetet. Genom inköp av ett antal smärre tomtbitar under 1800-talet kom tomtgränsen att flyttas västerut. I norr lades en bit av Norra Vallgatan, som tidigare fortsatte fram till Biskopsgatans mynning, och en del av kvarteret Norrtull, till tomten. När den Thomanderska tomten nere i det sydvästra hörnet införlivades med området efter det att det Thomanderska huset flyttats till Kulturen 1925 fick det sin slutliga form. Stallmästarehuset Universitetet köpte Paradislyckan 1747 för att dar uppföra en ridinrättning med stallmästarehus, av- Detalj av ritning över "Lunds academi och dess tillhörigheter" frän 1748. Staltmästarehuset vilket 179i togs i bruk av lasarettet. Ritning pa universitetsbiblioteket sett för den adliga ungdomens nytta och nöje. Detta ansågs under 1700-talet ingå i universitetets uppgifter, På en plan av Carl Hårleman över "Lunds academi och dess tillhörigheter" från 1748 kan man se hur det var tänkt. Paradislyckan skulle få en gemensam nordsydlig längdaxel med Lundagård. Ungefär mitt på tomten skulle stallmästarehuset uppföras med en gårdsplan framför och på var sin sida om denna skulle ett stall och ett ridhus byggas. Den norra delen av tomten skulle läggas ut som en geometriskt anlagd fruktträdgård. Eftersom det snarare var myndigheterna i Stockholm än universitetet i Lund som var intresserade av projektet gick byggnadsarbetena trögt. Enbart sjålva stallmästarehuset kom att färdigställas medan de övriga husen aldrig kom längre än till grundmurarna. Till slut tröttnade man och husen kom 1788 att säljas på offenslig auktion för nedrivning och borttransport. Stallrnästarehuset inköptes för lasarettets rakning och efter diskussion beslöt man att det skulle få ligga kvar och att lasarettet även fritt skulle få utnyttja den gamla gårdsplanen. Sllkesmaskar och mullbärsträd Erik Gustaf Lidbeck kom till Lund som medicine adjunkt 1750 med uppgift att ta hand om botardska trädgården och orangeriet på nuvarande universitetsplatsen. Lidberk kom att verka för att borgarna i Lund av nationalekonomiska skäl skulle odla för riket nyttiga fargoch mediclnalvaxter i stället för de sedvanliga tobaksplantorna. Därför anlade han redan när han kom till Lund en mindre odling i Paradislyckans sydöstra del bredvid de halvfardiga staflmästarehusen. Hans stora projekt blev dock anläggandet av en mullbärstrådsplantage för att där odla silkesmaskar. Redan 1756 lät han plantera ut ett antal mullbärsträd på den norra delen av Paradislyckan som hade varit avsedd att bli fruktträdgård, och ett par år senare vaxte dar inte tnindre än 50.000 mullbarstrad. Hela området inhägnades 1770 med en stengärdsgård med ett dike utanför. Samtidigt rätades Sandgatan ut. Året därpå planterades en häck av avenbok längs gärdsgårdens insida. Avenbokarna som ännu står langs Sandgatan är en rest av denna häck. Ett antal svåra vintrar under 1780-talet kom att härja svårt i odlingarna och när Lidbecks efterträdare 1793 lat röla upp i Paradislyckan för att där istället anlägga en plantskola för uppdragning av svenska trad var försöket med silkesmaskar i Paradislyckan definitivt avsiutat. Plantskolan bestod till 1862 då så mycket som möjligt överflyttades till den nyanlagda botaniska trädgården. Lasarettet tar över Lasarettet hade startat 1768 med två sjuksängar i ett gammalt korsvirkeshus på den Munckska tomten dar universitetshuset nu ligger. När man 1788 köpte Stallmästaregården och fick rätt att utan ersättning utnyttja en del av Paradislyckan var de gamla lokalerna så hårt nedgångna att lasarettet helt fick stänga tills man 1791 kunde ta det nyreparerade Stallmästarehuset i bruk och där bereda plats för sex sjuksängar. Huvudsakligen var det veneriskt sjuka man tog emot. Universitetet upplät 1814 det s.k. Krausiska huset åt lasarettet. Det var ett gammalt tvåvånings korsvirkeshus beläget vid Paradisgatan en liten bit ifrån hörnet till Sandgatan. Det inrättades till kurhus och de veneriska patienterna flyttades dit. Ett barnbördshus i två våningar uppfördes 1822 i tomtens sydvästra hörn ute vid Paradisgatan. Ett nytt kurhus, som nu är den äldsta bevarade byggnaden på tomten, byggdes 1824 anda ute i hörnet Paradisgatan/Sandgatan, omedelbart öster om det gamla som därefter revs. Eftersom barnbördshuset och kurhuset var avsedda att bilda pendanger med Stallmästarehuset i fonden fick de en mycket likartad utformning. Mellan de två husen uppfördes två envånings ekonomibyggnader som nu är rivna. Den våstra som stötte till barnbördshuset byggdes 1827 och innehöll brygghus, bagarestuga och två celler för vansinniga. Den östra uppfördes något senare och innehöll bLa. obduktionsrum och liksal.

Paradis 51 består av flera byggnader

• Gamla Kurhuset
• Ekonomibyggnad
• Gamla Lungkliniken
• Gamla Kirurgen
• Gamla Barnbördshuset
• Gamla Ögonkliniken
• Lasarettskapellet
• Juridicum (gamla Barnsjukhuset)
• Gamla Tvätten
• F.d. Kirurgiska annexet
• Desinfektionshus
• Epidemipaviljongen
• Kirurgiska polikliniken och porthuset
• Gamla Centralköket
• Thoraxkirurgen
• Byrålogen