Skillnad mellan versioner av "Paradis 48"

Från bevaringsprogram
Rad 8: Rad 8:
 
|arkitekt        = 1918 T.H. Wåhlin
 
|arkitekt        = 1918 T.H. Wåhlin
 
}}
 
}}
 +
[[File:1009009_158.jpg|thumb|left|Magasinbyggnaden]]
 +
[[File:1009009_153.jpg|thumb|left|Fönster]]
 
[[Fil:Paradis 48 magasinbyggnad.png|thumb|Magasinbyggnad på Paradis 48. Ritad 1918 av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin.]]
 
[[Fil:Paradis 48 magasinbyggnad.png|thumb|Magasinbyggnad på Paradis 48. Ritad 1918 av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin.]]
 
Envåningshus med slätputsad vitgrå fasad. Sadeltak med nytt enkupigt tegel lades om efter en brand 1981. Två äldre fyllningsdörrar är bevarade. Huset ägdes 1834 av garvaren Joh. Frost och var då inrett med sex boningsrum. Köket och ytterligare två boningsrum fanns i en numera riven ursprunglig utbyggnad mitt på husets baksida. Den nuvarande köksflygeln längs den norra tomtgränsen är delvis uppförd i korsvirke, antagligen någon gång under 1800-talets första hälft. Garvaren Frost utvidgade under sin tid bebyggelsen på tomten: 1838 uppfördes en ny stall- och loglänga och 1845 ett häststall med drängkammare. För hantverkets behov tillkom 1846 ett tvåvåningshus i norra sidan av tomten, inrett till garveri med torkrum i övervåningen. Vid Vallgatan byggdes 1842 magasinsbyggnad för bark, som användes i garvningsprocessen. Samtliga dess nybyggnader uppfördes med stomme av ekekorsvirke och tegel och taken var i några fall dockade med halm, något förvånande med tanke på att halmdockning alltsedan 1700-talet var förbjuden på grund av brandrisken. Samtliga gårdsbyggnader från denna period är idag rivna.
 
Envåningshus med slätputsad vitgrå fasad. Sadeltak med nytt enkupigt tegel lades om efter en brand 1981. Två äldre fyllningsdörrar är bevarade. Huset ägdes 1834 av garvaren Joh. Frost och var då inrett med sex boningsrum. Köket och ytterligare två boningsrum fanns i en numera riven ursprunglig utbyggnad mitt på husets baksida. Den nuvarande köksflygeln längs den norra tomtgränsen är delvis uppförd i korsvirke, antagligen någon gång under 1800-talets första hälft. Garvaren Frost utvidgade under sin tid bebyggelsen på tomten: 1838 uppfördes en ny stall- och loglänga och 1845 ett häststall med drängkammare. För hantverkets behov tillkom 1846 ett tvåvåningshus i norra sidan av tomten, inrett till garveri med torkrum i övervåningen. Vid Vallgatan byggdes 1842 magasinsbyggnad för bark, som användes i garvningsprocessen. Samtliga dess nybyggnader uppfördes med stomme av ekekorsvirke och tegel och taken var i några fall dockade med halm, något förvånande med tanke på att halmdockning alltsedan 1700-talet var förbjuden på grund av brandrisken. Samtliga gårdsbyggnader från denna period är idag rivna.
Rad 22: Rad 24:
  
 
På gården drevs garveri och 1899 uppfördes en byggnad i 4 våningar. Efter en brand återuppbyggdes detta 1918 med lagerrum, mekanisk verkstad och skofabrik. Sockeln putsad och svartfärgad. Fasaderna av gult och rött tegel, brandgavel åt söder. Äldre fönster småspröjsade träfönster med äldre beslag i bottenvåning och andra våning. Senare fönster i övre våningarna. Dörrarna sentida trädörrar. Samtliga exteriöra snickerier rödfärgade. En balk för inlastning är bevarad i den frontespis som finns i takets mellersta del. Det brutna pulpettaket är lagt med enkupigt rött tegel och nyare plåtavtäckningar. Interiört syns bevarade gjutjärnskolonner märkta Rudelius & Boklund. Idag används bottenvåningen till restaurang och övriga delar som kontor. Gårdshuset har en stor betydelse som en industribyggnad ritad av dåvarande domkyrkoarkitekten, fint exempel på centralt placerad industribyggnad som återanvänts med ny funktion men med en välbevarad exteriör. Det tillägg som gjorts i brädformad platsgjuten betong speglar industrikaraktären väl.
 
På gården drevs garveri och 1899 uppfördes en byggnad i 4 våningar. Efter en brand återuppbyggdes detta 1918 med lagerrum, mekanisk verkstad och skofabrik. Sockeln putsad och svartfärgad. Fasaderna av gult och rött tegel, brandgavel åt söder. Äldre fönster småspröjsade träfönster med äldre beslag i bottenvåning och andra våning. Senare fönster i övre våningarna. Dörrarna sentida trädörrar. Samtliga exteriöra snickerier rödfärgade. En balk för inlastning är bevarad i den frontespis som finns i takets mellersta del. Det brutna pulpettaket är lagt med enkupigt rött tegel och nyare plåtavtäckningar. Interiört syns bevarade gjutjärnskolonner märkta Rudelius & Boklund. Idag används bottenvåningen till restaurang och övriga delar som kontor. Gårdshuset har en stor betydelse som en industribyggnad ritad av dåvarande domkyrkoarkitekten, fint exempel på centralt placerad industribyggnad som återanvänts med ny funktion men med en välbevarad exteriör. Det tillägg som gjorts i brädformad platsgjuten betong speglar industrikaraktären väl.
 +
 +
<gallery>
 +
File:1009009_151.jpg|Paradis 48
 +
File:1009009_152.jpg|Paradis 48
 +
 +
File:1009009_154.jpg|Paradis 48
 +
File:1009009_155.jpg|Paradis 48
 +
File:1009009_156.jpg|Paradis 48
 +
File:1009009_157.jpg|Paradis 48
 +
 +
</gallery>
  
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Paradis]]
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Paradis]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]]

Versionen från 10 oktober 2013 kl. 06.09

Paradis 48
Paradis 48.png
Paradis 48
Information
AdressBredgatan 28, Norra Vallgatan 4
ByggnadsårOmkring 1784, magasin 1918
Arkitekt1918 T.H. Wåhlin
Magasinbyggnaden
Fönster
Magasinbyggnad på Paradis 48. Ritad 1918 av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin.

Envåningshus med slätputsad vitgrå fasad. Sadeltak med nytt enkupigt tegel lades om efter en brand 1981. Två äldre fyllningsdörrar är bevarade. Huset ägdes 1834 av garvaren Joh. Frost och var då inrett med sex boningsrum. Köket och ytterligare två boningsrum fanns i en numera riven ursprunglig utbyggnad mitt på husets baksida. Den nuvarande köksflygeln längs den norra tomtgränsen är delvis uppförd i korsvirke, antagligen någon gång under 1800-talets första hälft. Garvaren Frost utvidgade under sin tid bebyggelsen på tomten: 1838 uppfördes en ny stall- och loglänga och 1845 ett häststall med drängkammare. För hantverkets behov tillkom 1846 ett tvåvåningshus i norra sidan av tomten, inrett till garveri med torkrum i övervåningen. Vid Vallgatan byggdes 1842 magasinsbyggnad för bark, som användes i garvningsprocessen. Samtliga dess nybyggnader uppfördes med stomme av ekekorsvirke och tegel och taken var i några fall dockade med halm, något förvånande med tanke på att halmdockning alltsedan 1700-talet var förbjuden på grund av brandrisken. Samtliga gårdsbyggnader från denna period är idag rivna.

Under återstoden av 1800-talet fortsatte garverihanteringen i gården, på 1870- och 80-talet i Carl Th. Lundboms regi. Mot slutet av århundradet antog verksamheten mer fabriksmässig skala och 1899 uppfördes en stor fabriks- och magasinsbyggnad på tomten. 1907 nedlades rörelsen efter en eldsvåda.

Ett nytt ännu existerande magasin byggdes dock 1918 vid den södra sidan av tomten efter ritningar av domkyrkoarkitekten T.H. Wåhlin. Huset är i tre våningar med ytterligare en våning inredd i det höga bitvis tegelklädda mansardtaket. Fasaderna är i rödgult tegel. Mitt på långsidan sitter en frontespis med ett ännu bevarat hissverk och under detta finns på varje våning en hisslucka att ta in varor igenom.

På bottenvåningen fanns det ursprungligen i golvet sexton stycken 2,5 meter djupa barkkar och däröver en järntravers.


Materialet nedan kommer från en revidering av Bevaringsprogrammet från 2006.

Kulturhistorisk värdering: röd

På gården drevs garveri och 1899 uppfördes en byggnad i 4 våningar. Efter en brand återuppbyggdes detta 1918 med lagerrum, mekanisk verkstad och skofabrik. Sockeln putsad och svartfärgad. Fasaderna av gult och rött tegel, brandgavel åt söder. Äldre fönster småspröjsade träfönster med äldre beslag i bottenvåning och andra våning. Senare fönster i övre våningarna. Dörrarna sentida trädörrar. Samtliga exteriöra snickerier rödfärgade. En balk för inlastning är bevarad i den frontespis som finns i takets mellersta del. Det brutna pulpettaket är lagt med enkupigt rött tegel och nyare plåtavtäckningar. Interiört syns bevarade gjutjärnskolonner märkta Rudelius & Boklund. Idag används bottenvåningen till restaurang och övriga delar som kontor. Gårdshuset har en stor betydelse som en industribyggnad ritad av dåvarande domkyrkoarkitekten, fint exempel på centralt placerad industribyggnad som återanvänts med ny funktion men med en välbevarad exteriör. Det tillägg som gjorts i brädformad platsgjuten betong speglar industrikaraktären väl.