Paradis 35: Skillnad mellan sidversioner

Från bevaringsprogram
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 8: Rad 8:
|byggnadsår      = Gathus 1788, gårdshus: syd o nordväst 1790-talet, öst ca 1810, nordväst 1853
|byggnadsår      = Gathus 1788, gårdshus: syd o nordväst 1790-talet, öst ca 1810, nordväst 1853
|byggherre      = 1788-1810 Jacob Lindschoug, 1853 Handelsman P.C. Isberg
|byggherre      = 1788-1810 Jacob Lindschoug, 1853 Handelsman P.C. Isberg
|Kulturhistorisk värdering = Kulturhistoriskt värdefull byggnad
}}
}}
[[Fil:Paradis 35 wickmanska garden fran ost.png|thumb|Wickmanska gården från öster 1982. Kulturens arkiv. Foto: Otto Ryding.]]
[[Fil:Paradis 35 wickmanska garden fran ost.png|thumb|Wickmanska gården från öster 1982. Kulturens arkiv. Foto: Otto Ryding.]]
Wickmanska gården utgör den bäst bevarade köpmansgården från 1700-talet i Lund. Omkring den stensatta gården grupperar sig ett antal korsvirkeshus. Huvudbyggnaden uppfördes 1788 och är en välbeställd köpmans ansikte utåt. Både ur byggnadsteknisk och arkitektonisk synvinkel har den höjt sig över de lantliga envåningslängorna längre upp i gatan. Huset är uppfört på hög stenfot av ekekorsvirke med bränd tegel i facken. Taket är högrest med valmade gavlar i enlighet med det sena 1700-talets ideal. Timran är regelbundet uppbyggd och har en svag profilering på fotträt till den övre våningen, något som liksom mönstermurningen i en del av facken tyder på att fasaden från början stått oputsad. Inom några årtionden har den emellertid erhållit ett putstäcke som avlägsnades i samband med restaureringen av gården omkring 1960. Vid en brandförsäkringsbesiktning 1823 påpekades bland annat att: "Längan är på alla sidor utwändigt med stark slätrappning på spikning i timran försedd, som fullkomligt förwarar timret i wäggarna från röta och förmultning". Uppenbarligen var putsen inte endast en estetisk åtgärd för att uppnå klassicismens eftersträvande ljusa fasad utan även praktiskt betingad.
Wickmanska gården utgör den bäst bevarade köpmansgården från 1700-talet i Lund. Omkring den stensatta gården grupperar sig ett antal korsvirkeshus. Huvudbyggnaden uppfördes 1788 och är en välbeställd köpmans ansikte utåt. Både ur byggnadsteknisk och arkitektonisk synvinkel har den höjt sig över de lantliga envåningslängorna längre upp i gatan. Huset är uppfört på hög stenfot av ekekorsvirke med bränd tegel i facken. Taket är högrest med valmade gavlar i enlighet med det sena 1700-talets ideal. Timran är regelbundet uppbyggd och har en svag profilering på fotträt till den övre våningen, något som liksom mönstermurningen i en del av facken tyder på att fasaden från början stått oputsad. Inom några årtionden har den emellertid erhållit ett putstäcke som avlägsnades i samband med restaureringen av gården omkring 1960. Vid en brandförsäkringsbesiktning 1823 påpekades bland annat att: "Längan är på alla sidor utwändigt med stark slätrappning på spikning i timran försedd, som fullkomligt förwarar timret i wäggarna från röta och förmultning". Uppenbarligen var putsen inte endast en estetisk åtgärd för att uppnå klassicismens eftersträvande ljusa fasad utan även praktiskt betingad.


Rad 17: Rad 20:


Wickmanska gården är särskilt värdefull därigenom att samtliga gårdsbyggnader är bevarade, så att den väl kan illustrera de olika verksamheter som rymdes inom en dåtida handelsgård. Den har med samtliga byggnader förklarats för byggnadsminne efter beslut av riksantikvarien 1964.
Wickmanska gården är särskilt värdefull därigenom att samtliga gårdsbyggnader är bevarade, så att den väl kan illustrera de olika verksamheter som rymdes inom en dåtida handelsgård. Den har med samtliga byggnader förklarats för byggnadsminne efter beslut av riksantikvarien 1964.
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Paradis]]
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Paradis]]
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]]
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]]
[[Kategori:Byggnadsminnen i Krafts rote]]
[[Kategori:Byggnadsminnen i Krafts rote]]

Nuvarande version från 10 september 2019 kl. 11.41

Paradis 35
Paradis 35.png
Paradis 35
Information
NamnWickmanska gården
AdressBredgatan 2
ByggnadsårGathus 1788, gårdshus: syd o nordväst 1790-talet, öst ca 1810, nordväst 1853
Byggherre1788-1810 Jacob Lindschoug, 1853 Handelsman P.C. Isberg
Kulturhistorisk värderingKulturhistoriskt värdefull byggnad
Wickmanska gården från öster 1982. Kulturens arkiv. Foto: Otto Ryding.

Wickmanska gården utgör den bäst bevarade köpmansgården från 1700-talet i Lund. Omkring den stensatta gården grupperar sig ett antal korsvirkeshus. Huvudbyggnaden uppfördes 1788 och är en välbeställd köpmans ansikte utåt. Både ur byggnadsteknisk och arkitektonisk synvinkel har den höjt sig över de lantliga envåningslängorna längre upp i gatan. Huset är uppfört på hög stenfot av ekekorsvirke med bränd tegel i facken. Taket är högrest med valmade gavlar i enlighet med det sena 1700-talets ideal. Timran är regelbundet uppbyggd och har en svag profilering på fotträt till den övre våningen, något som liksom mönstermurningen i en del av facken tyder på att fasaden från början stått oputsad. Inom några årtionden har den emellertid erhållit ett putstäcke som avlägsnades i samband med restaureringen av gården omkring 1960. Vid en brandförsäkringsbesiktning 1823 påpekades bland annat att: "Längan är på alla sidor utwändigt med stark slätrappning på spikning i timran försedd, som fullkomligt förwarar timret i wäggarna från röta och förmultning". Uppenbarligen var putsen inte endast en estetisk åtgärd för att uppnå klassicismens eftersträvande ljusa fasad utan även praktiskt betingad.

Inredningen i bottenvåningen bestod 1807 av förmak, sängkammare, sal, två kök, handelsbod, två bodkamrar samt förstuga. I övervåningen fanns två salar, sju kamrar smnt förstuga.

Den långa längan utmed Paradisgatan består av två delar, båda uppförda på 1790-talet. Den västra delen är två våningar hög och inrymde 1807 pigkammare, spiskammare och i övervåningen "wisterhus". Den östra envåningsdelen inrymde brygghus, packhus, port, vedbodar och drängkammare. Båda är uppförda av ekekorsvirke med bränd tegel och har tegeltak. I norra sidan av gården ligger två längor. Den västra sammanbyggd med gathuset, är en våning hög, uppförd på 1790-talet och ursprungligen inredd till visthus, packhus och vedbod. Den östra, fähuslängan, byggdes 1S53 på platsen för ett äldre hus. Tvåvåningshuset längs den östra tomtgränsen uppfördes omkring 1810 i korsvirke med tegeltak och var da inrett med loge och häststall. Gården har fått sitt namn efter handelsman A.M. Wickman som ägde den vid slutet av 1800-talet.

Wickmanska gården är särskilt värdefull därigenom att samtliga gårdsbyggnader är bevarade, så att den väl kan illustrera de olika verksamheter som rymdes inom en dåtida handelsgård. Den har med samtliga byggnader förklarats för byggnadsminne efter beslut av riksantikvarien 1964.