Ordförklaringar
Bevaringsprogram |
---|
Inledning |
Roteindelning |
Ordförklaringar |
Läsanvisningar |
(bygger på bl a Ahlstrand: Arkitekturtermer och Andersson/Bedoire: Stockholms Byggnader. )
- Akantus
Flikbladig växt, vars former utnyttjas i klassisk ornamentik.
- Akroterion
Fristående skulpterat ornament, som vanligen i form av en eller flera palmetter i förening med voluter förekommer som prydnad ovanpå gavelhörn eller gesimser.
- Ankarslut
Snitt eller gjutet fäste för murverkets ankarjärn, som förbinder väggen med dragband i bjälklaget, ofta synligt på fasaden och dekorativt utformat.
- Arkad
Serie av valvbågar, vilande på pelare eller kolonner. Även täckt gång med bågvälvda öppningar.
- Artikulering
Dekorationer i relief i muren.
- Attika
Horisontalt fasadparti ovan takbjälklagets listverk. Kan utgöra vindsvåning eller halvvåning — attikavåning.
- Baldakin
Från fasad utskjutande skärmtak.
- Balustrad
Räckverk eller murkrön vars överliggare bärs av svarvade eller huggna dockor (balustrar).
- Binning
Om korsvirkesbyggnad i två betydelser:
- Bjälkförbindning i husets längdriktning — d v s väggstycket mellan två stolpar med tillhörande delar av fotträ och lejd.
- Bjälkförbindning i husets tvärgenomskärning. Ex "huset som består av fem binningar eller fyra fack".
- Bislag
Förstukvist, utbyggnad framför ingången till hus.
- Blindering
Dekorativ murförsänkning, ofta med slätputsad yta vars färg avviker från murteglet.
- Boasering
Träinklädnad av rumsväggar.
- Burspråk
Utbyggt fönsterförsett fasadparti utan kontakt med marken.
- Byggnadsminne
Byggnad som har mycket stort kulturhistoriskt värde och som av länsstyrelsen är förklarad som Byggnadsminne enligt 1960 års byggnadsminneslag. Lagen är avsedd att skydda byggnaden mot förändring som minskar dess kulturhistoriska värde och mot rivning. För varje Byggnadsminne utarbetas särskilda skyddsföreskrifter som talar om vad som ingår i Byggnadsminnet och på vilket sätt detta skall vårdas. Lagen gäller enbart byggnader i enskild eller kommunal ägo.
- Byggnadsminnesmärke
Byggnad i statlig ägo som enligt Kungl. Maj:ts kungörelse 1920 p.g.a. kulturhistoriskt ellerkonstnärligt värde är att betrakta som Minnesmärke. Dessa åtnjuter samma skydd som Byggnadsminnena men deras vård och förvaltning sker enligt direktiv från Riksantikvarieämbetet.
- "Caractersbyggnad"
I äldre byggnadsbeskrivningar beteckningen för huvudbyggnaden i en väl bebyggd (lant)gård. Manbyggnad, corps de logis.
- Döbattang
Pardörr, delad vertikalt på mitten i lika stora halvdörrar.
- Entresol
Inskjuten mellanvåning, ofta genom en vertikal uppdelning av ett rum med ett läktarbjälklag.
- Festong
Ornamentalt motiv, bestående av en nedhängande girland av blad, blommor och frukter.
- Fris
Vågrätt, sammanhängande band med ornament eller bildframställning.
- Frontespis
Ovanför taklisten uppskjutande, vanligen gavelprytt eller gavelliknande, parti av en byggnad.
- Fronton
Triangel- eller segmentformat överstycke ovanför en byggnads taklist eller ovanför dörr- eller fönsteröppning.
- Fönsterbröstning
Väggdelen mellan en fönsteröppnings undersida och golvet.
- Förbländetegel
En tunnare, vanligen ihåligt tegel, tillverkat av ädlare lera och avsett för fasadbeklädnad.
- Gesims
Markerat listverk som upptill avslutar en fasad eller väggyta eller avdelar en sådan mellan våningarna. Takgesims kan vara profilerad eller i enklare byggnader avtrappad.
- Grundmur
Beteckningen används i äldre byggnadsbeskrivningar för att skilja tegelmurade hus från korsvirkeshus.
- Halvhus
Hus med takfall åt ett håll, d v s ett halvt sadeltak. Typen ar vanlig som uthus i tomtgränserna i äldre stadsbebyggelse.
- Helsingborgstegel
Mörkbrunt till violett hårdbränt fasadtegel.
- Hörnkedja
Markering av byggnads hörn genom kvader.
- Intarsia
Utsmyckning av vägg- eller möbelyta genom att trästycken, färgade eller i olikartade träslag, lägges i mönster.
- Kannelyr
Länsgående räffla, t ex på kolonn eller pilaster (Kannelerad kolonn resp pilaster)
- Kassettak
Innertak, indelat med lådformiga fack, oftast med dekorativa profileringar, ornament och bemålning.
- Klassicism
Medveten anslutning till klassisk stil; i byggnadskonsten vanlig under 1800-talet.
- Klinker
Beklädnadsplattor eller fasadstenar av hårdbränd keramik.
- Kolonn
Fristående, vertikalt, cylindriskt stöd avslutat med kapitäl.
- Konsol
Från en vägg utskjutande byggnadsdel med bärande eller stödjande funktion.
- Konsolfris
Rad av konsoler som skenbart bär en gesims.
- Kornisch
Utskjutande listverk på fasad eller vägg ovanför dörr- och fönsteröppning.
- Krenelering
Murkrön med smala, i muren utsparade öppningar, ursprungligen som skärm för skyttevärn.
- Kvader
Rätvinkligt hugget murblock av sten.
- Lamellhus
Långa, fritt liggande smala byggnadskroppar.
- Lanternin
Liten taköverbyggnad med ljusinsläpp.
- Lisen
Flat, svagt utskjutande väggpelare utan kapitäl.
- Loggia
Täckt uterum, som är öppet på en eller flera sidor ofta genom en arkad eller kolonnad.
- Luft
Den del av ett fönster som begränsas av mittposter, fönsteromfattningar och ev tvärposter. En luft är ibland indelad i rutor av spröjsar.
- Mansardtak
Yttertak med brutet takfall.
- Mezzaninvåning
Låg mellanvåning, halvvåning.
- Modiljong
Konsol av mindre format, vanligen placerad i serie som dekoration under en gesims.
- Obelisk
Fyrkantig och uppåt avsmalnande stenpelare med pyramidformig spets.
- Pergola
Trädgårdsgång i form av dubbla rader av fristående stöd med av klängväxter övervuxet lövverk.
- Pilaster
Flat, svagt utskjutande väggpelare med bas och kapitäl.
- Privet
Avträde.
- Pulpettak
Yttertak med endast ett takfall, motsvarande ett halvt sadeltak.
- Risalit
Svagt framskutande fasadparti; sidorisalit, mittrisalit.
- Rustik / Rusticering
Fasadmurverk av stenkvadrar med obehandlade, grovt tuktade eller behuggna stenytor. Efterbildas ofta i puts, ibland enbart genom horisontala skåror utan kvadermarkering (bandrustik)
- Råsten
Obränd, lufttorkad mursten; lika med lersten, lertegel. Yttertak som består av två från varandra sluttande takfall.
- Sgrafitto
Putsdekor, där mönstret bildas genom ristning i olikfärgade putsskikt.
- Sockel
Den som bas markerade nederdelen av en byggnad, framhävd t ex genom kraftigare material och/eller genom att skjuta ut framför byggnadens övriga murliv.
- Spritputs
Fasadputs som innehåller grovt grus eller småsten och därmed får en markant ytstruktur.
- Spröjs
List av trä, bly eller annat material som delar in en fönsterluft i flera rutor.
- Stickbåge
Flackt segmentformad valvbåge.
- Strömskift
I tegelmurverk ett skift av diagonalt ställda tegelstenar som i murlivet framträder med en sågtandsliknande form.
- Stucco Lustro
Glansstuck. Freskoteknik utförd på kalkputsad yta med färgpigment blandade med s k smalto, en blandning av släckt kalk och tvål. Tekniken utmärks av en hög ytglans, som erhålles genom polering med varma järn.
- Takryttare
Litet torn med spira placerat över nocken till en byggnads tak.
- Tandsnitt
Listverk, regelbundet indelat med utskjutande klotsar eller tänder.
- Terracotta
Lågbränd keramik av torrpressad, oftast rödbrännande, lera.
- Timra
I ett korsvirkeshus den trästomme som utgör byggnadens konstruktiva skelett.
- Trappfris
Ornamentalt tegelmureri i form av en fris av över varandra utskjutande tegelstenar i tre-fem skift, ställda parvis mot varandra, så att murförsänkningarna bildar trappgavelliknande mönster.
- Turell
Miniatyrtorn som är utkragat från en fasad.
- Valmat tak
Tak med fall mot alla yttermurarna, d v s även mot gavlarna. Om endast en del av gaveln har takfall talas om halvvalmat tak.
- Volut
Spiralformigt inrullat band.