Områdeshistoria Genarp

År 1827 genomförde man ett enskifte för byarna Genarp och Gräntinge och vid detta tillfället inventerades noggrant byarnas husbestånd. Vid ett arvskifte som genomfördes åren 1870 till 1871 efter den avlidne ägaren Per Olsson, delades fastigheten Genarp 6 mellan 8 arvingar, varav vissa tilldelades argumentationsjordar bl.a. Genarp 6:52, Genarp 6:33, Genarp 6:112, Genarp 6:118, Genarp 6:119 som löd under respektive hemmansdel. Då bildades fastighetsbeteckningarna Genarp 6:2-6:9. 1877 delades hemmanet 6:2 upp i tre delar nämligen Genarp 6:10, Genarp 6:11 och Genarp 6:12.

En annan hemmansklyvning genomförs år 1878 då fastigheten Genarp 6:10 uppdelas i 4 delar nämligen Genarp 6:13-6:16. En av fastighetsägarna nämligen Nils Persson erhåller ingen jord men väl stamhemmansrätten till vissa avsöndringsjordar belägna på den sk. slätten. Södra delen av Genarp by stod denna benämning för, en kuperad terräng. Slätter betyder i detta sammanhang otjänlig hedmark och detta område var länge Genarps bys gemensamma fäladsmark. Jorden innehöll sand och grus, därför kunde den endast utnyttjas för bete. Under 1870-talet var slätternas befolkning betydligt större än självaste byn. Den bebyggelsen är väl representerad av Björkvallagård samt av kv. Garnhärvan, Linbråkan och Spinnrocken 3. Norr om "slätten" fanns det större och mindre gårdarna med uppodlade marker. En av de absolut sista friliggande gårdarna i byn är fastigheten 6:19, en tre längad gård av ålderdomlig karaktär omgiven av öppna fält. En kvarleva ifrån den tid då Genarp inte var så tätbebyggt. Gårdar som finns kvar och integreras i den nya bebyggelsen är välrepresenterade av: Borggården 1,Godsförvaltaren 2, Stallmästaren 2, Riddaren 5, Gästabudet 4 och Vapenskölden 14. Förutom gårdar fanns det en hel del gatuhus och mindre länge. Exempel på sådan finner vi längsmed Kyrkovägen, Sandvägen, Gräntingevägen och Bankerudsgatan.

Inom kv. Godsförvaltaren fanns förr en skola bestående av tre byggnader. Denna byggdes år 1844 för att öppnas 1846. Det var med omsorg utförda fasadmurar i välbränt tegel, dekorativa gavlar med rundbågiga fönster och utkragade friser, ett utmärkt prov på den medeltidsinspirerade arkitekturstil som introducerades i i Skåne av professor C.G. Brunius i Lund omkring 1840 och var eventuellt ritad av honom själv. Byggnaderna hade en stor betydelse för miljön vid Genarps märkliga 1500-tals kyrka. I gatuperspektivet söderifrån bildade den en låg skärm som betonade kyrkans märklighet och resning, österifrån gav dess dekorativa gavel och långa fasad en accent och välgörande slutenhet åt bygatan. Skolan revs mot slutet av 1960-talet för att ge plats åt ett nytt villaområde. Kvar idag finns endast ett stort valnötsträd som stod en gång mitt på skolgården. En ny bygdeskola byggs i Genarp på fd. järnvägsområdet på 1950-talets slut. När järnvägen kom till byn år 1894 anlade man den stora rangerbangården på tomt 6:41-6:43 samt 1:31.